Malnutrition

Vad menas med näringsbehov?

Den mängd energi och näringsämnen som krävs för att kroppsvikten ska vara stabil.

• Energibehov beror på kroppsvikt och fysisk aktivitet. BEE: basalt energibehov är ca 25kcal/kg

• Kvävebehov: 0,13g/kg/dygn → eftersom protein innehåller kväve är proteinbehovet 0.8g/kg/dygn
  

Hur påverkas näringsbehovet vid sjukdom?

Inflammation, feber och vävnadsnedbrytning vid sjukdom leder till att kroppens näringsbehov ökar kraftigt.

• Protienbehovet kraftigt pga att minska muskelförlustm´m stödja läkning och bibehålla immunfunktion → ca 1.5g/kg/dygn

Hur mycket energi innehåller kolhydrater, proteiner och fett per gram?

• kolhydrater. 4kcal/gram

• proteiner: 4kcal/gram

• fett: 9kcal/gram

Vad kännetecknar vitaminer och deras roll i metabolismen?

Organiska ämnen som behövs för kroppens metabolism, har specifika funktioner såsom co-enzymer. Ger ingen energi, men är nödvändiga för energiomsättningen.

Vilka vitaminer kan kroppen själv bilda och hur?

De flesra vitaminer kan vi inte bilda själva, måste tillföras via kosten. Undantag;

• Vitamin D (bildas i huden via solljus)

• Vitamin B3 (niacin) (kan bildas från tryptofan)

Vad kännetecknar fettlösliga vitaminer?

• Lagras i kroppen med risk för ackumulering/toxicitet

• A, D, E & K

Vad kännetecknar vattenlösliga vitaminer?

• Alla B & C-vitaminer

• Lagras i liten grad och utsöndras via urin

Vilken funktion har vitamin A i kroppen?

• Funktion: Ingår i synpigment i retina (mörkerseende)

• Bristsymtom: Nattblindhet (kan ge torra slemhinnor vid uttalad brist

Vilken funktion har vitamin D i kroppen?

• Funktion: Reglerar kalcium- och fosfatmetabolism → viktigt för skelettet

• Bristsymtom: Benskörhet (osteomalaci hos vuxna, rakit hos barn)

Vilken funktion har vitamin E i kroppen?

• Funktion: Antioxidant – skyddar cellmembran mot oxidativ skada

• Bristsymtom: Neurologiska störningar (ovanligt men ses vid malabsorption)

Vilken funktion har vitamin K i kroppen?

• Funktion: Koenzym i syntes av koagulationsfaktorer

• Bristsymtom: Försämrad blodkoagulation → blödningsbenägenhe

Vilken funktion har vitamin B1 i kroppen?

Tiamin

• Funktion: Co-enzym i kolhydratmetabolismen

• Bristsymtom: Perifer och central nervpåverkan (t.ex. beriberi, Wernicke-Korsakoff)

Vilken funktion har vitamin B2 i kroppen?

Riboflavin

• Funktion: Co-enzym i energiomsättning

• Bristsymtom: Slemhinne- och hudskörhet (munsår, cheilit

Vilken funktion har vitamin B3 i kroppen?

Niacin/nikotinsyra

• Funktion: Co-enzym, ingår i NAD/NADP

• Bristsymtom: Pellagra – fotodermatit, demens, diarré

Vilken funktion har vitamin B5 i kroppen?

Pantonensyra

• Funktion: Co-enzym (del av coenzym A)

• Bristsymtom: Perifer nervpåverkan (ovanligt)

Vilken funktion har vitamin B6 i kroppen?

Pyridoxin

• Funktion: Co-enzym i aminosyrametabolism

• Bristsymtom: Nervpåverkan, psykiska symtom, kramper (framför allt hos barn)

Vilken funktion har vitamin B7 i kroppen?

Bitotin

• Funktion: Co-enzym i fett- och kolhydratomsättning

• Bristsymtom: Störd fett- och kolhydratmetabolism, dermatit

Vilken funktion har vitamin B9 i kroppen?

Folsyra

• Funktion: Co-enzym i DNA-syntes och celldelning

• Bristsymtom:Makrocytär anemi, neuralrörsdefekter (foster)

Vilken funktion har vitamin B12 i kroppen?

Kobalamin

• Funktion: Co-enzym i DNA-syntes och nervfunktion

• Bristsymtom: Perniciös anemi, neurologiska symtom

Vilken funktion har vitamin C i kroppen?

• Funktion: Co-enzym i kollagensyntes, antioxidant

• Bristsymtom: Skörbjugg, försämrad sårläkning, blödningstendens

Vad är mineraler och spårämnen och hur skiljer de sig från vitaminer?

Oorganiska ämnen som kroppen behöver för metabolism och normal funktion. Till skillnad från vitaminer är de grundämnen (kan inte brytas ned).

• bygger upp kroppens strukturer: kalcium och fosfor → skelett och tänder

• syrebindande funktion: järn

• katalytiska funktion: många mineraler fungerar sin co-faktorer till enzymer

Vilken funktion har kalium i kroppen?

• Kalium (K): Nerv- och muskelfunktion → brist: nervstörning, muskelstörning, arytmi
  

Vilken funktion har natrium i kroppen?

• Natrium (Na): Vätskebalans (extracellulärt) → brist: konfusion, dehydrering
  

Vilken funktion har kalcium i kroppen?

• Kalcium (Ca): Skelett och neuromuskulär funktion → brist: benskörhet, tetani, psykiatriska symtom

Vilken funktion har fosfat i kroppen?

• Fosfat (P): Cellmembran och energimetabolism → brist: refeedingsyndrom

Vilken funktion har klorid i kroppen?

• Klorid (Cl): Syra–basbalans → brist: dehydrering, metabol alkalos

Vilken funktion har magnesium i kroppen?

• Magnesium (Mg): Neuromuskulär och enzymfunktion → brist: tetani, arytmi

Vilken funktion har järn i kroppen?

• Järn (Fe): Syretransport (hemoglobin) → brist: anemi, trötthet, muskelsvaghet

Vilken funktion har zink i kroppen?

• Zink (Zn): Co-enzym, tillväxt och immunfunktion → brist: tillväxtstörning, håravfall

Vilken funktion har koppar i kroppen?

• Koppar (Cu): Enzym- och proteinmetabolism → brist: muskelsvaghet, neurosymtom

Vilken funktion har selen i kroppen?

• Selen (Se): Antioxidant/enzymfunktion → brist: muskelsvaghet, kardiomyopati

Vilken funktion har jod i kroppen?

• Jod (I): Tyreoideahormonsyntes → brist: struma, hypothyreos, mental retardation

Vilken funktion har kobolt i kroppen?

• Kobolt (Co): Del av vitamin B12 → brist: samma symtom som vid B12-brist

Vilken funktion har krom i kroppen?

• Krom (Cr): Kolhydratmetabolism → brist: hyperglykemi, perifer neuropati

Vilken funktion har mangan i kroppen?

• Mangan (Mn): Antioxidantfunktion → brist: dermatit, hårfärgsförändring, hypotrombinemi

Vilken funktion har molybden i kroppen?

• Molybden (Mo): Aminosyra- och purinmetabolism → brist: medvetandepåverkan, hypouricemi

Vilken funktion har fluor i kroppen?

• Fluor (F): Ben- och tandmineralisering → brist: karies

Vilka faktorer påverkar hur och vad vi äter?

• Kognitivt: stress, känslor, aptit

• Kulturellt: religon, utbildning, traditioner

• Smak: konsistens, preferenser

• Neuroendokrina: balans mellan orexigena (aptitstimulerande) och anorexigena (aptithämmande) peptider

• Metabolt: näringsspjälknin och levermetabolism

• Beteendefaktorer: ålder, kön, fysisk aktivitet, yrke

Vilken roll har hypothalamus i aptitreglering?

Hypothlamus är kontrollcentralen, tar emot hornomella och nervösa signaler. Innehåller 2 huvudsystem:

• Orexigena (aptitstimulerande): NPY, AgRP → ökar hunger

• Anorexigena (aptithämmande): POMC, CART → minskar hunger

Vilken roll har parasympatikus och sympatikus i aptitreglering?

• Parasympatikus: främjar digestion och mättnad

• Sympatikus: dämpar aptit vid stress

Vagus förmedlar mättnadssignaler från magsäckens sträckning & tarmhormoner → hämmar aptit.

Vilka hormoner hämmar aptiten?

• CCK: frisätts i duodenum → mättnad, långsammare magsäckstömning
  PYY: från ileum/colon → minskar aptit

• GLP-1: ökar insulin, minskar hunger

• Amylin: förstärker mättnad

Vilket hormon stimulerar aptiten och när frisätts det?

Aptitstimulerande: Ghrelin → frisätts från magsäcken när man är hungrig

• ↑ före måltid, ↓ efter måltid

Hur påverkar blodglukos, insulin och leptin aptiten?

• blodglukos: lågt stiimulerar hunger

• insulin: signalererar näringsstatus’

• leptin: från fettväv → långsiktig signal om energilager → högt leptin minskar aptit.

Vilka är de huvudsakliga orsakerna till malnutrition?

• Svält: matbrist, anorexia nervosa

• Organisk sjukdom: ökat behov, försämrat intag/upptag, ökade förluster

Vad händer i kroppen vid fasta efter några dygn?

Efter ngr dygn så töms glykogenförråden. Kroppen använder laktat, glycerol & aminosyror för att bilda nytt glukos. Detta sker i levern främst men njurarna bidrar mer och mer med tiden.

Vävnadsförlust
Under de första dagarna av fasta → förlust av 0,5-0,7kg vävnad per dygn, mkt protein och muskelmassa. Vid längre fasta anpassar kroppen sig och förlorar 0,4kg per dygn → proteinsparande fasta

Om man tillför endast glukos så kan proteinförlusterna halveras

Hur ser det metabola svaret på trauma ut?

Stresssystemet aktiveras och kroppen går in i katabolt tillstånd där energi mobiliseras genom nedbrytnin av fett & protein → blodsokret hålls uppe genom ökad glukosproduktion i levern. Muskler bryts ner.

Vad är marasm och vad beror det på?

Marasm är en form av akut, svår undernäring som främst beror på allvarlig energibrist (för lågt totalt kaloriintag)

• inga fettdepåer

• konsekvenser: hypotermi, hypoglykemi, infektioner, hjärtsvikt

Vad skiljer kwashiorkor från marasm?

Kwashiorkor är också en form av akut, svår undernäring, men skiljer sig från marasm i mekanism och utseende.

Orsak:

• Proteinbrist (ofta relativt mer uttalad än energibrist)

• Kan uppstå när barn får tillräckligt med kalorier (t.ex. stärkelserik kost) men för lite protein

Typiska kännetecken:

• anasarka (generaliserade ödem) → svullna ben, fötter, ansikte

• uppspänd buk → pga leverförfettning, tarmödem & hypoalbuminemi

• leder till hypotermi & apati

Vad är kakexi och vad orsakar tillståndet?

Katabolt syndrom med snabb & oproportionelig förlust av muskelmassa, ofta också fett. Orsakas av ett kroniskt inflammatoriskt tillstånd, inte primärt av brist på mat. Ex:

• Cancer

• Hjärtsvikt

• KOL

• AIDS

Kronisk inflammation → ↑ cytokiner (TNF-α, IL-1, IL-6) → ↑ basalmetabolism + ↑ proteinnedbrytning → ↓ muskelproteinsyntes

Vad är sarkopeni och vilka är dess orsaker?

Sarkopeni = åldersrelaterad förlust av muskelmassa, muskelstyrka och funktion. Man kan vara underviktig, normalviktig eller överviktig (→ sarkopen fetma).

Orsaker:

• Normalt åldrande (↓ anabola signaler)

• Hormonella förändringar (↓ testosteron, GH, IGF-1)

• Inaktivitet

• Otillräckligt proteinintag

Startar runt 30 års åldern, efter 50 års ålder så förlorar man 1-2% av sin muskelmassa per år

• kan testas med ex handgreppsstyrka

Vad är refeeding syndrome och varför uppstår det?

Refeeding syndrome är en livshotande metabol komplikation som kan uppstå när man börjar ge mat eller näring igen till en person som varit svårt undernärd under en längre tid.

Svält → kroppen går in i sparläge → depåer av fosfat, kalium, magnesium och tiamin (vit B1) töms.

Vilka elektrolytrubbningar är typiska vid refeeding syndrome?

Vid ätning:
Kolhydrater ger kraftigt insulinpåslag → glukos, fosfat, kalium, magnesium och vatten flyttas in i cellerna → det försvinner ur blodet

Resultatet:

• Hypofosfatemi (viktigast!)

• Hypokalemi

• Hypomagnesemi

• Akut tiaminbrist

• Vätskeretention → övervätskning
  

Fosfat behövs för ATP, muskelarbete, hjärtfunktion och andning → hjärtsviktm, arytmier, andningssvikt, muskelsvaghet

Tiaminbristen leder till förvirring, somnolens & risk för wernicke-encefalopati

Hur behandlas och förebyggs refeeding syndrome?

Starta långsamt

• 10-15kcal/kg/dag & ge alltid tiamin före och under nutrition.

• Övervaka och korrigera fosfat, kalium och magnesium.