periodiska systemet och salter

Atomnummer

Antal protoner i ett ämne. Bestämmer vilket grundämne.

Bohrs atommodell

Den klassiska atommodellen när elektroner ligger i skal runt atomkärnan.

Elektronskal

”Ringarna” runt atomkärnan där elektronerna är.

Valenselektron

Elektron i yttersta skalet. Avgör hur ämnet reagerar.

Ädelgasstruktur

När en atom har fullt yttersta skal.

Grupp

Lodrät rad i periodiska systemet. Grundämnen i samma grupp har lika många elektronskal.

Period

Vågrät rad i periodiska systemet. Grundämnen i samma period har lika många valenselektroner.

Jon

Atom med laddning. Gett bort eller tagit upp elektroner.

Kemisk förening

Ämne som består av två eller fler grundämnen som sitter ihop.

Jonbindning

Jones med olika laddning som sitter ihop. Metall+icke-metall. NaCl

Molekylbindning

Bindning där atomer delar elektroner i elektronpar. Icke-metall+icke-metall. H2O

Metallbindning

Bindning där elektroner rör sig fritt. Metall+metall. Au

Alkalimetall

Grupp 1. En valenselektron→reaktiva

Halogen

Grupp 17. 7valenselektroner→reaktiva

Sällsynt jordartsmetall

Metaller ofta använda i teknik som mobiltelefoner eller magneter.

Ädelgas

Grupp 18. Fullt yttersta skal→låg reaktivitet.

Neutralisation

Syra+bas→salt+vatten.

Klorider

Cl-

Sulfater

SO4 2-

Karbonater

CO3 2-

Nitrater

NO3 -

Lågfärg

Den färg lågan har när en jon brinner.

Fällning

Svårlösligt salt som bildas när två lösningar blandas.

Reagens

Ämne som tillsätts för att ta reda på vad en lösning innehåller.

Bariumjoner, Ba 2+ (lågfärg)

Gulgrön

Kaliumjoner, K+ (lågfärg)

Violett

Strontiumjoner, Sr 2+ (lågfärg)

Röd

Kalciumjoner, Ca 2+ (lågfärg)

Rödorange

Kopparjoner, Cu 2+ (lågfärg)

Blågrön

Natriumjoner, Na+ (lågfärg)

Gulorange