GIS, begrepp

ok

Linje

Geografiskt objekt som har utbredning i planet men bredden inte behöver modelleras geometriskt. Exempel: Vägar, bäckar och kraftledningar

Punkt

Geografiskt objekt där den rumsliga utbredningen anses vara irrelevant (en position) Exempel: Träd, lyktstolpar, växter

Yta

Geografisk objekt med utbredning i planet. Exempel: Hus, parker och sjöar

Ordinellskala

Skala som rangordnar från bäst till sämst, högst till lägst etc.

Exempel: Genomrinning i jordarter, resultat i en tävling, kommuner efter storlek

Nominellskala

Skala som indelar i klasser utan naturlig rangordning

Exempel: Markanvändning, namn, huvudort, politiskt styre

Intervallskala

Skala som anger värde utan bestämd nollpunkt, men där en differens i intervallet

alltid innebär lika stor skillnad

Exempel: Temperatur i grader (5 graders skillnad är alltid lika stor förändring)

Kvotskala

Skala som anger värde med bestämd nollpunkt där differens i intervallet alltid

innebär lika stor skillnad

Exempel: Antal invånare (A har dubbelt så många invånare som B), hastighet,

areal

Rasterdata

Geografisk data med karta som är indelat i ett rutnät där varje cell har ett

angivet värde.

Exempel: Temperatur, befolkningstäthet, mätvärden som är kontinuerliga och

kan variera över ett område.

Vektordata

Geografisk data som anges i linjer, punkter och ytor.

Exempel: Lagring av diskreta objekt (finns antingen på en position eller inte) som

hus, vägar, sjöar

Interpolation

Att utifrån kända mätpunkter ta fram approximativa värden mellan

mätpunkterna, där mätvärden saknas

Exempel: Temperatur, höjd, luftkvalitet

Överlagring

Ta två eller fler isolerade dataskikt och lägger ihop geometriskt

Exempel: Kombinera lager med vägar och lager med län för att se vilka vägar

som ligger i vilket län

Cellvis operation

Operation som beror på den egna cellen i en eller flera rasterlager

Exempel: LocalAddition: addera värdet hos två rasterlager i varje cell.

Ytbaserad operation

Operation som beror på ett rasterlager som anger område och ett eller flera

rasterlager med värden.

Exempel: ZonalVariety: ger antal olika värden som finns i ett område

Filteroperation

Operation som beror på en omgivning till en cell

Exempel: FocalVariety: ger antal olika värden som finns i angränsade celler, för

varje cell

Totalstation

Teodolit med elektronisk avståndsmätare, används för att mäta in punkter i fält.

Kalibreras med punkter från stomnätet och mäter koordinaterna av punkter

Avvägning

Att utifrån en punkt med känd höjd bestämma höjden vid en annan punkt

Bäring

Anger en vinkel till en plats i förhållande till mätaren eller annan observatör och

nordpolen

Stationsetablering

För att kunna placera inmätta punkter i ett kartsystem behöver totalstationen

etableras genom att mäta mot kända stompunkter.

Fjärranalys

Mätningar som görs med hjälp av data satelliter mäter på en himlakropp

Stomnät

Ett fysiskt nätverk med punkter som har kända koordinater. Dessa

polygonpunkter realiserar referenssystemet

Referenssystem

Ett system för att ange läget av punkter på jordytan.

Exempel: SWEREF99, TT WGS84

Jordyta

Den faktiska ytan på jorden. Detta inkluderar markytan och havsytan

Geoid

Modell som beskriver havsnivåns förlängning över hela jorden, genom nivåyta av

gravitationsfältet

Jordelipsoid

En enkel matematisk modell av jordytan som används för att kunna ange

koordinater

Analytisk transformation

Att med hjälp av en matematisk formel översätta koordinater mellan olika

koordinatsystem

Exempel: Översätta från SWEREFF99 till RT80

Empirisk transformation

Att med hjälp av mätningar av punkter översätta koordinater mellan olika

referenssystem

Exempel: Mäta in samma punkt i olika referenssystem och på så sätt kunna

översätta mellan dem

GNSS

Står för Global Navigation Satellite Systems. Används för att positionera med

satelliter.

Exempel: GPS, Glonass, Galileo

Rymdsegment

Består av satelliter med högprecisionsklockor

Kontrollsegment

Övervakar satelliterna och deras skick

Användarsegment

Användandet av positioneringen

Spektral upplösning

Det totala spannet av våglängder sensorn kan fånga upp

Exempel: Satelliten Landsat har 8 band

Temporal upplösning

Tiden det tar för satelliten att återvända till samma punkt

Exempel: Satelliten Landsat har en temporal upplösning på 3 dagar

Spatial upplösning

Det minsta objektet som kan fångas av digitala sensorn (pixelstorlek)

Exempel: Satelliten Landsat har den spatiala upplösningen 25 meter

Geometrisk upplösning (Rumslig upplösning)

Det minsta avstånd mellan två objekt som går att urskilja i satellitbilder.

Riktning

Avläsning på graderade cirkel

Meridian (Nollmeridianen går genom Greenwich laboratorium i England)

Skärningskurvan för ett plan genom Z-axeln

Paralellcirkel (Den parallellcirkel som utgör XY-planet kallas ekvator)

Skärningskurvan för ett plan som skär vinkelrätt mot Z-axeln.

Gradnätet

Nätet av parallellcirklar och meridianer

Höjdfixar

Alla referenser till höjd i referensnätet

Asimutal kartprojocering

Avbildas genom att man lägger en plan yta ovanför ellipsoiden och så att det tangerar ellipsoiden i en viss punkt. Lämplig vid avbildning på speciella platser.

Konisk kartprojektion

En kon läggs över jordklotet. Lämpad vid högre eller lägre latituder

Cylindrisk kartprojektion

En cylinder läggs runt jorden. Lämpad runt ekvatorn.

Transversal cylinderprojektion

Cylindern läggs längs ekvatorn.

Vilka är de tre viktigaste egenskaperna man vill att en kartprojektion ska ha?

Vinkelriktighet (Vinklar i skärningspunkter mellan linjer bevaras. Även form bevaras), Ytriktighet (Objektens area bevaras), Längdriktighet (Skalan är konstant längs meridianen och/eller parallellcirklar). OBS att ingen kartprojektion har alla tre egenskaperna.

Signaler och frekvenser

GPS-satelliter sänder ut signaler på bärfrekvenserna L1, L2 och L5. Dessa signaler omvandlas till användbar positionsinformation. (Hur mottagaren samlar in och tolkar signaler från satelliterna)

Kodmätning

GNSS-satelliter genererar en unik sekvens kod. Mottagaren försöker matcha mottagarens kod med en intern kopia och mäter fördröjning (radiosignaler färdas med ljusets hastighet) vilket ger ett avstånd till satelliten. (Hur mottagaren samlar in och tolkar signaler från satelliterna)

Fasmätning

Elektromagnetisk våg (signal) skickas från satellit till mottagaren. Genom att analyser vågläget (var i vågen man befinner sig) kan man mäta hur långt signalen färdats. (Hur mottagaren samlar in och tolkar signaler från satelliterna)

Positioneringsmetoder

Handlar om hur man använder signaler från satelliter för att räkna ut en position. Ex SPP, DGNSS, RTK, PPP

Single Point Positioning (SPP)

Mottagaren beräkna sin position med hjälp av satellitsignlar, utan korrigering från andra källor. Noggrannhet på 3-15 m. (Absolut metod)

Precise Point Positioning (PPP)

Avancerad metod som använder exakta satellitbanor och klockdata (utan behov av basstation). Noggranhet på 5-10 cm. (Absolut metod)

Differentiell GNSS (DGNSS)

En station på känd plats skickar felkorrigeringar till andra mottagare. Noggrannhet på 0.5-3 meter (Differentiella metoder)

Real Time Kinematic (RTK)

Använder bärvågens fas och korrektioner från en basstation i realtid. Noggrannhet 1-2 cm (Differenstiell metod)

Nätverks-RTK

Tillhandahålls av Lantmäteriet. Använder flera referensstationer istället för bara en, dessa samlar in signaldata och beräknar GNSS-felkorrigeringar i realtid. GNSS-mottagare får dessa korrektioner via mobilnätet och använder dessa för att räkna ut en exakt position. Noggrannhet 1-2 cm

Topologi

Beskriver rumsliga relationer: vad som är angränsande, inneslutet eller sammanbundet.

Metadata

Data om data

Vektorlager

En samling av objekt som har samma geometriska typ och samma uppsättning av attribut

MSI

Står för Multi-Spectral Instrument och är en passiv sensor som fångar solljus reflekterat från jorden inom de synliga och infraröda våglängdsområdena av det elektromagnetiska spektrumet.

EO Big Data

Står för Earth Observation Big Data, alltså storskaliga data från jordobservationer, vanligtvis insamlade med satelliter, flygplan, drönare eller andra fjärranalys enheter.

Ytriktig kartprojektion

Ytor (areor) på kartan motsvarar korrekt de verkliga ytorna på jorden. (Används i Sverige)

Mareograf

Är ett instrument som mäter havsnivå över längre perioder. (Mareografen som är antagen som nollpunkt för det svenska systemet ligger i Amsterdam)