Nätverksteknik och standardisering –(Swedish)

Samling av ämnesrelaterade vokabulärsbaserade flashcards som täcker nätverksteknik, protokoll, säkerhet, IP-adressiering, VLAN/trunking, routing, DHCP/DNS samt OSI/TCP/IP-modeller.

Nätverksteknikens grundfunktion

Gör det möjligt för olika enheter att kommunicera och dela information via kablar eller trådlöst; bygger på protokoll, hårdvara, säkerhet och adressering.

Protokoll

Regler för hur data ska skickas och tas emot (exempel: TCP/IP, HTTP, FTP, DNS).

Nätverkstyper

Olika sätt att organisera nätverk: LAN (lokalt), WAN (stort), WLAN (trådlöst) och VPN (säker anslutning via Internet).

Nätverkshårdvara

Enheter som möjliggör nätverkkommunikation: Router, Switch, Accesspunkt och Nätverkskort (NIC).

Nätverkssäkerhet

Åtgärder som skyddar mot intrång och dataförlust: Brandvägg, Kryptering samt säkra lösenord och certifikat.

IP-adressering

Varje enhet får en unik IP-adress; används tillsammans med subnät för effektiv adresstilldelning i nätverket.

Subnät

Delar upp ett nätverk i mindre delar för bättre prestanda och hantering; exempel: 192.168.0.0/24 delas med olika subnetmaskar.

Kommunikationsmedier

Fysiska och trådlösa kanaler för dataöverföring; två huvudkategorier: trådbundna och trådlösa medier.

Trådbundna medier

Använder fysiska kablar: Twisted Pair, Koaxialkabel, Fiberoptik; inkluderar Ethernet (IEEE 802.3).

Twisted Pair

Tvinnade kopparledare som minskar störningar; vanligt i LAN; olika kategorier (Cat 5e–Cat 8).

Koaxialkabel

Används för TV och äldre nätverk; historiskt 10Base2/10Base5; bra mot störningar; används nu mest för bredband via DOCSIS.

Fiberoptik

Data överförs som ljuspulser genom glas/plastfiber; Single-mode för långa avstånd, Multi-mode för korta; Ethernet över fiber; SONET/SDH som överföringsstandarder.

Ethernet över fiber

Standarder för att överföra Ethernet-signal över fiberkabel; ofta tillsammans med SONET/SDH-lager.

Trådlösa medier

Data överförs via radiovågor/mikrovågor eller infraröd energi; exempel: Wi‑Fi, Bluetooth, Mobilnät och Satellit; kräver trådlösa protokoll och säkerhet som WPA3.

Wi‑Fi standarder

Standardserien 802.11a/b/g/n/ac/ax; frekvenser 2.4 GHz och 5 GHz (6 GHz i Wi‑Fi 6E).

Protokoll Wi‑Fi-säkerhet

Säkerhetsprotokoll som WPA2 och WPA3; maxhastigheter teoretiskt upp till flera Gbps beroende på standard och förutsättningar.

Mobilnätverk och satellit

Mobilnät: 3G/4G LTE, 5G; upp till mycket höga hastigheter; Satellit används där fast nät saknas (t.ex. Starlink); protokoll som LTE, NR och IP över DVB-S.

Kabelkategorier (RJ-typ)

Cat 5e till Cat 7 (RJ45); upp till 100 m; hastigheter upp till 10 Gbps; Cat 8 upp till 30 m och cirka 40 Gbps.

Trådlös protokollstack (Bluetooth)

Bluetooth-protokollstack som L2CAP, SDP och RFCOMM används för kortdistanskommunikation och IoT.

Accessport vs Trunkport

Accessport: ett VLAN, ingen taggning; Trunkport: bär trafik för flera VLAN mellan switchar eller till router/brandvägg.

VLAN-taggar och IEEE 802.1Q

VLAN-tagg (4 bytes) som märker vilken VLAN-ram tillhör; Native VLAN används för otaggad trafik och skickas utan tagg över trunkar.

Native VLAN

Otaggad VLAN på trunk; standard är vanligtvis VLAN 1; säkrare att ändra till exempel VLAN 99.

VLAN (fördelar)

Logisk uppdelning inom samma fysiska infrastruktur; minskar broadcast-trafik, ökar säkerhet och underlättar central hantering.

Subnettering (bas)

Del av nätet i mindre subnät med olika masklängder; underlättar hantering av adresser och routing.

Subnetmask-exempel och effekt

Olika storlekar (/25, /26, /27, /28, /29, /30, /31, /32) ger olika antal subnät och värdar; exempel: /26 ger 4 subnät med 62 värdar vardera.

VLSM

Variable Length Subnet Mask; möjliggör uppdelning av IP-nätverk i subnät av olika storlekar för effektivt användande av adresser.

Routingsprotokoll - RIP

Routing Information Protocol; ett av de äldsta och enklaste protokollen; bra för små nätverk men begränsad skalbarhet.

Routingsprotokoll - OSPF

Open Shortest Path First; används i större nätverk; använder SPF-algoritmen och stöd för komplexa topologier.

DHCP

Dynamic Host Configuration Protocol; tilldelar IP-adresser och nätverksinställningar automatiskt; förenklar nätverkshantering.

DHCP-handshake (Discover-Offer-Request-Acknowledge)

Fyra-stegs process där klienten finner en DHCP-server, får erbjudande, begär tilldelad adress och får bekräftelse.

DNS

Domain Name System; översätter mänskligt läsbara domäner till IP-adresser genom en hierarkisk struktur med root-servers, TLD-servrar och namnservrar.

DNS-resolver

DNS-server som översätter domännamn till IP-adresser; använder cache och frågar uppåt i hierarkin tills rätt IP hittas.

Root-domänens roll

Startpunkt i DNS-hierarkin; styrs av ICANN och underleverantörer; pekar mot TLD-servrar.

Top-level domains (TLD)

Sista delen av domänen (t.ex. .com, .org, .net eller landskoder som .se); styrs av olika domänmyndigheter.

Andra-nivån domän och underdomäner

Namnnivåer under TLDn; exempel wordpress.com och blog.wordpress.com; möjliggör vidare indelning via underdomäner.

Name servers

Namnservrar som ansvarar för att koppla ett domännamn till rätt IP-adress och svara på DNS-frågor.

DNS-resolutionens steg

Klienten tar reda på IP-adress: kontroll av lokal cache, sökningar hos root-servers, sedan TLD-servers och slutligen domänens namnservrar.

OSI-modellen – lageröversikt

Sju lager: Fysiskt (L1), Datalänk (L2), Nätverkslager (L3), Transport (L4), Sessions (L5), Presentations (L6), Applikation (L7).

Fysiskt Lager (L1)

Ansvarar för överföring av binär data; fysiska medier (kablar, Wi‑Fi, fiber) och hårdvara (NIC, switchar, repeaters).

Datalänk och Nätverkslager (L2-L3)

L2 hanterar ramar och MAC-adresser (Ethernet, 802.11, ARP); L3 hanterar IP-adresser och routing (IP, ICMP, OSPF, BGP).

Transportlagret (L4)

Säkerställer end-to-end-kommunikation mellan applikationer; TCP för tillförlitlighet, UDP för snabbhet.

Applikations-/Presentations-/Sessionslager (L7)

Närapplikationerna befinner sig här; protokoll som HTTP/HTTPS, FTP, DNS; ansvarar för dataformat, kryptering (SSL/TLS) och sessioner.

TCP vs UDP

TCP: tillförlitlig, anslutningsbaserad och ordnad leverans; UDP: snabb, utan leveransgaranti och utan kopplingslås.

TLS/SSL-hantering

Krypteringsprotokoll som säkrar webbsidor (HTTPS) och annan trafik; kombinerar asymmetrisk nyckelutbyte med symmetrisk kryptering.

Digitala signaturer

Verifikationsmetod som säkerställer avsändarens identitet och meddelandets integritet via privata/publica nycklar.

Kryptering – övergripande

Föreställningen att omvandla data till ett odugligt format utan rätt nyckel; delar in symmetrisk, asymmetrisk och hybrider.

Symmetrisk kryptering

Samma nyckel används för kryptering och dekryptering (exempel: AES, DES); snabb men kräver säker nyckeldistribution.

Asymmetrisk kryptering

Använder ett nyckelpar: publik för kryptering och privat för dekryptering (exempel: RSA, ECC); används för nyckelutbyte.

Hybridkryptering

Kombinerar asymmetrisk (nyckelutbyte) och symmetrisk (snabb dataöverföring) kryptering; vanligt i TLS.

Kvantsäker kryptering

Krav på nya krypteringsmetoder på grund av kvantdatorers potentiella hot mot nuvarande algoritmer.