Ana: Rörelseapparaten - Ben och Muskler

Skelettsystemet

Det system som består av alla ben i kroppen och deras förbindelser.

Skelettstyckenas förbindelser (leder)

Förbindelser mellan benen som möjliggör rörelse, exempelvis genom leder.

Muskelsystemet

Systemet av muskler som ansvarar för kroppens rörelse.

Ben

Levande vävnad med mineraliserad bindväv, som innehåller kalk och kalciumfosfat.

Lager för kalcium och fosfor

Benen lagrar kalcium och fosfor, viktiga mineraler för kroppens funktion.

Stödjer och skyddar

Benen ger stöd åt kroppen och skyddar inre organ från skador.

Hängstänger för muskler

Benens struktur fungerar som fästen för muskler, vilket möjliggör rörelse.

Benmärg

Röd och gul benmärg finns i benen och spelar en viktig roll i kroppens funktion.

Röd benmärg

Porös, spongiös vävnad i benen där blodbildande celler finns, som röda blodkroppar, vita blodkroppar och trombocyter.

Gul benmärg

Fettvävnad som lagras i benens hålrum och gör benen lättare.

Uppbyggnad av ben

Ben är uppbyggda av spongiöst och lamellärt (kompakt) ben, samt innehåller benhålrum och benmärg.

Spongiöst ben

Poröst ben som finns i ändarna av långa ben och i andra områden.

Lamellärt (kompakt) ben

Tätt och hårt ben som finns i benets mitt, uppbyggt av osteoner.

Benhålrum

De håligheter i benen som innehåller gul benmärg.

Epifyslinjen

Område där benet växer under barndomen och där tillväxtplattan ersätts med ben när en person når vuxen ålder.

Brosk om barn/Ej fullvuxen

Tillväxtplattor består av brosk hos barn och unga personer innan de blivit fullvuxna.

Rörben

Exempel på rörben är femur (lårben) som är lång och cylinderformad.

Korta ben

Exempel på korta ben är benen i handen, som är små och kubiska.

Platta ben

Exempel på platta ben är skallens ben, som är platta och tunna.

Oregelbundna ben

Exempel på oregelbundna ben är ryggkotor, som har komplexa och oregelbundna former.

Hyalint brosk (Glasbrosk; blåvitt)

Det vanligaste brosket som är stötabsorberande, starkt och motståndskraftigt. Minskar friktion och finns i ledgropar och ledkulor, exempelvis i axelled.

Trådbrosk (Fibrösbrosk; gråvitt)

Ett starkt och relativt stelt brosk som finns i exempelvis kotdiskar.

Elastiskt brosk (Gulaktigt)

Brosk med både styrka och elasticitet som bibehåller formen. Exempel på elastiskt brosk är örat.

Columna Vertebralis

En struktur som omsluter ryggmärgen, bestående av 33-34 kotor.

33-34 kotor

Antalet kotor i columna vertebralis, där det finns 7 cervikalkotor, 12 thorakalkotor, 5 lumbarkotor, 5 sakralkotor (ihopvuxna) och 4-5 coccygealkotor (ihopvuxna).

7 cervikalkotor (Vertebrae cervicales)

Halskotorna i columna vertebralis, det finns 7 stycken.

12 thorakalkotor (Vertebrae thoracicae)

Kotorna som finns i bröstkorgen, 12 stycken, och som fäster revbenen.

5 lumbarkotor (Vertebrae lumbales)

De 5 nedre kotorna i ryggraden, i ländryggen.

5 sakralkotor (ihopvuxna)

Kotorna som bildar korsbenet (Os. sacrum) genom att de är ihopvuxna.

4-5 coccygealkotor (ihopvuxna)

Kotorna som bildar svansbenet (Os. coccygis), som är ihopvuxna.

Uppbyggnad ryggkotorna

Kotorna består av taggutskott och tvärutskott, som fungerar som fästen för muskler.

Kotdisk/Mellankotsskiva

En skiva av fibröst brosk som finns mellan ryggradens kotor och fungerar som en dämpare.

Diskbråck

En skada på kotdisken där den skjuts ut vid överdrivet tryck, vilket kan trycka på nerver och försvaga muskelmotorik.

Costae (revbenen)

12 par revben som fäster posteriort vid thorakalkotorna och anteriort vid revbensbrosk.

1-7 revben

Binder direkt med sternum (bröstbenet).

8-10 revben

Binder indirekt med sternum genom brosk.

11-12 revben

Är fria och har ingen förbindelse med sternum.

Clavicula (nyckelben)

Fästs till sternum och är en del av armens skelett.

Scapula

Fäster till humerus vid axelleden och ingår i armens skelett.

Humerus

Överarmsbenet, en del av armens skelett.

Radius

En del av armens skelett, benet på underarmen som är beläget på tumsidan.

Ulna

En del av armens skelett, benet på underarmen som är beläget på lillfingersidan. Sitter fast i gropen i humerus vid armbågen.

Pelvis (Bäckenet)

Består av tre delar: två Os. coxae och Os. sacrum (korsbenet).

Os. Coxae

Består av tre delar: Os illium (tarmbenet), Os pubis (blygdbenet), och Os ischii (sittbenet).

Acetabulum

Ledgropen för höftbenet där höftleden fäster.

Symfysen

Brosk som förenar de två Os. coxae (höftbenen).

Femur (lårbenet)

Stort ben i benets skelett, beläget i låret.

Tibia

Skenbenet, ett av de två benen i underbenet.

Fibula

Vadmuskeln, ett av de två benen i underbenet.

Patella (knäskål)

En liten benstruktur som skyddar knäleden.

Patella - Lateral menisk

C-formad bråskstruktur på utsidan av knäleden som fungerar som stöddämpare.

Patella - Medial menisk

C-formad bråskstruktur på insidan av knäleden som fungerar som stöddämpare.

Patella - Främre korsband

Håller femur och tibia ihop genom knäleden.

Patella - Bakre korsband

Håller femur och tibia ihop genom knäleden.

Gångjärnsled

En typ av led som möjliggör rörelse i en enda riktning, som en gångjärn.

Vridled

En typ av led som tillåter vridning eller rotation, exempelvis mellan radius och ulna.

Äggled

En typ av led som tillåter rörelse i flera riktningar, exempelvis handleden.

Sadelled

En typ av led som tillåter rörelse framåt och bakåt samt åt sidorna, exempelvis tumleden.

Kulled

En typ av led som tillåter rörelse i alla riktningar, exempelvis axelleden.

Planled

En typ av led där två plana ytor glider mot varandra, exempelvis mellan ryggkotor.

Muskler

40-45% av kroppsmassan består av muskler, ungefär 640 stycken i kroppen.

Muskelfunktioner

Kroppsrörelse, hållning, reglerar organvolym, förflyttar substanser, värme, stöd för inre organ, kontrollerar kroppens öppningar och blodflöde.

Tvärstrimmig skelettmuskler

Muskler som är under medveten kontroll och har en tvärstrimmig struktur.

Glatt muskulatur

Muskler med slumpmässig fiberriktning som inte är under medveten kontroll, finns i inre organ.

Tvärstrimmig hjärtmuskler

Hjärtmuskulatur med tvärstrimmig struktur som är specialiserad för att pumpa blod.

Muskler fästa med senor

Muskler är fästa till benen eller andra strukturer genom senor.

Antagonistiska muskler

Muskler som arbetar i motsatta riktningar för att skapa rörelse, exempelvis böjning och sträckning.

Biceps brachii

Böjmuskel i armen, en antagonist till triceps brachii vid böjning.

Triceps brachii

Sträckmuskel i armen, en antagonist till biceps brachii vid sträckning.

Flexion

Minskning av vinkeln i en led, exempelvis när biceps kontraheras.

Extension

Ökning av vinkeln i en led, exempelvis när triceps kontraheras.

Abduktion

Rörelse bort från kroppens mittlinje, exempelvis armens rörelse utåt.

Adduktion

Rörelse tillbaka mot kroppens mittlinje, exempelvis armens rörelse inåt mot kroppen.

Utåtrotation (Supination)

Rörelse där kroppsdelen roteras bort från kroppens mittlinje.

Inåtrotation (Pronation)

Rörelse där kroppsdelen roteras mot kroppens mittlinje.

Senor

Förbinder skelettmuskler med ben. De flesta har runda tvärsnitt, platta kallas aponeuroser.

Aponeuroser

Platta senor som förbinder skelettmuskler med ben, skillnad från runda tvärsnitt.

Akillessenan

Längsta senan i kroppen, som fäster hälsenan vid foten.

Senans funktion

Står emot anspänningen när en muskel kontraheras, är lite "vågig" i avslappnat tillstånd.

Senans utseende

Vita och pärlemorglänsande.

Muskelfascior

Bindvävshinnor som omsluter muskler.

Retinacula

Kollagenband som håller ner senorna mot underlaget.

Senskidor (Vaginae tendinis)

Hylsor som omger senorna för att minska friktion.

Slemsäckar (Bursae)

Små vätskefyllda säckar som minskar friktion mellan senor och ben.

Djupa ryggmuskler

Muskler som rätar upp ryggraden, exempelvis Musculus erector spinae.

Rectus abdominis

Fäster i 5-7 costala brosk och slutar i symfysen, delad av senor.

Transversus abdominis

En djup bukmuskel som stabiliserar bålen.

Pectoralis major

Muskeln som ger rörelse till humerus med adduktion, medial rotation, flexion (övre), extension (nedre).

M. Deltoideus

Muskeln som fäster till humerus och har funktioner i flexion, medial rotation, abduktion, extension och lateral rotation.

Latissimus dorsi

Muskeln som fäster till humerus och ger rörelse vid klättring, med funktioner som extension, adduktion och medial rotation.

M. Trapezius

Muskeln som ger rörelse till scapula, höjer, sänker och för bakåt.

Biceps brachii

En muskel som ger rörelse till underarmen och möjliggör supination, flexion och extension.

Triceps brachii

Muskeln som arbetar tillsammans med biceps brachii för att ge rörelse till underarmen.

Diaphragma (Mellangärdet)

Muskelskiva och bindväv som skiljer brösthålan från bukhålan.

Intercostalmuskler

Muskler mellan revbenen som hjälper till med andning och stabilisering.

Gluteus maximus

Extenderar höftleden, hjälper att ställa sig upp.

Quadriceps femoris

Fyra muskler som hjälper till att extendera knäleden och flektera höftleden.

Quadriceps - Rectus femoris

En del av Quadriceps femoris som fäster på os ilium och flekterar höftleden.

Quadriceps - Vastus lateralis

En del av Quadriceps femoris som fäster på femur och extenderar knäleden.

Quadriceps - Vastus medialis

En del av Quadriceps femoris som fäster på femur och extenderar knäleden.