Joner att kunna 2026

Prov 21/9 1. Källkritik S. 26 2. Nordens forntid (komp) 3. Nordisk medeltid s. 110–117 Källkritik: att vara källkritisk betyder att man ska vara neutral. För att veta om en källa är bra eller inte måste man ha koll på fyra saker: Äktheten, tid, beroende och tendens • Äktheten: om en källa är trovärdig eller inte • Tid: Källan måste vara aktuell i tid. Annars är källan osäker. • Beroende: bygger källan på en annan källa? Har den påverkats på ett annat sätt? • Tendens: Försöker källan påverka oss? Risk att källan är vinklad. Visa bara det man vill visa, t.ex. Genom propaganda. Hur kan vi veta om källan är bra eller inte 1. Brev 2. Interjuver 3. Dokument 4. Arkeologisk fynd Kvarlevor och berättande källor. Berättande källa: t.ex. Tidningsartikel, bok Kvarleva: Man kan lita mer på den än på en berättande källa. Det är spår eller lämningar av vad som hänt. T. ex. Bevarade vapen. Narrativ smitta: innebär att personers minnen och berättelser om en händelse omedvetet förändras när de pratar med andra som var med om samma sak Perioder/epoker Mekanisk periodisering ex. 1700-talet, 1800-talet osv Teoretisk periodisering Delar historien efter saker som är utmärkande för perioden. ex. 1900 talet 1914–1918 var första världskriget 1919–1938 var mellankrigstiden 1939–1945 var andra världskriget Epokindelning Dela vad som har hänt i historien i epoker till exempel Medeltiden. Ibland kan flera länder eller kontinenter ha samma indelning och ibland olika. Ex. Vi i Sverige/Norden kallar perioden ca 800–1100 för vikingatid. Men södra Europa hade ingen vikingatid. Nordisk forntid Äldre stenålder (jägarstenålder/paleolitikum) ca 12 000 f.Kr. - ca 4000 f.kr  För ca 15 000 år sedan började inlandsisen i Norden att smälta.  De äldsta spåren av människor i Norden är ca 14 000 år gamla. Livet under stenåldern • Levde som samlare och jägare och folket var nomader (att människor rörde sig hela tiden och hade ingen fast bostad). • Lever oftast i små grupper och är inte bofasta • Troligtvis relativt jämlikt mellan män och kvinnor och det fanns inga sociala skillnader • Vet ganska lite om hur människor levde under den här tiden • Vet inte vilken sorts religion man hade. Yngre stenålder (bonde-stenålder/neolitikum) ca 4 000 f.Kr. – 1 700 f.kr.  För 6000 år sedan började man bruka jorden och ha tamdjur. Jordbruks konsekvenser.  Mer mat  Ökad befolkning  Bofasta  Ökad spridning av sjukdomar  Samhället blev mindre jämlikt (början av klassamhälle)  Våld mellan människor ökar (mer vapen utvecklats, makt ta över område och skellet/spår av döda människor) Dösar och gånggrifter (megalitgravar)  I början av yngre stenålder uppstod sedan att grava de döda i stora stengravar, megalitgravar  Först i dosar och sen i gånggrifter s Bronsåldern 1700 f.Kr - 500 f.Kr Från 1700 f.Kr. Började nordborna att kunna framställa brons? Brons användes främst till vapen och smycken. Brons består av tenn och koppar Det var främst hövdingar och krigare som hade tillgång till brons. Det var en status- och maktmarkör. De första små hövdingarikena är i Norden. Människor började använda oxar och hästar som dragdjur. Boskap började hållas inte bara för köttet, utan för t.ex. Mjölk och ull. Under bronsåldern utvecklades jordbruket ytterligare i Norden. På en del ställen började man hålla djuren i speciella fähus. Bronsåldern i Sverige är speciellt känd för sina hällristningar. Järnåldern 500 f.Kr- 750 e.Kr Ca 500 f.Kr. Lärde sig skandinaverna att framställa föremål av järn. Den får en mycket större betydelse än brons eftersom Sverige är rikt på järnmalm. Man började göra många olika redskap av metall och inte bara smycken och vapen. Under den tiden får vi vårt första skriftspråk: runalfabetet ca 200 e.Kr Vid slutet av järnåldern anlades flera s.k. fornborgar. Främst i Mälardalen, på Öland och på Gotland. Arkeologer och historiker tolkade det som att tiden blev oroligare, med ökade konflikter. Under 500-talet uppfördes stora begravningshögar vid Gamla Uppsala, där mäktiga kungar och hövdingar begravdes. Det vittnar om den Gamla Uppsala som ett politiskt och religiöst centrum och om Upplands växande makt. Nordisk medeltid och vikingatid. Svensk epokindelning  Järnålder ca 500 f.Kr- 750 e.Kr  Vikingatid ca 750–1100 Medeltiden ca 1100–1523 6 juni blev Gustav Vasa kung  Äldre medeltid-1100-1250  Högmedeltid 1250–1350  Senmedeltid 1350–1523 Europeisk epokindelning  Antiken 700 f. Kr. 500 e. Kr Medeltiden 500-1500  Äldre medeltid 500–1000  Högmedeltid 1000–1300  Senmedeltid 1300–1500 Vikingatid ca 750–1100  Vid mitten av 700-talet bestod Skandinavien av flera små kungar och hövdingadömen.  Det som förenade vikingarna i Skandinavien var att man hade gemensam: kultur, språk (fornnordiska) och religion (asatron) Asatron Under den äldre järnåldern blev nordborna asatroende. Asatron liknar den grekiska och romerska religionen under antiken. Vikingarnas språk Fornnordiska delas in i västnordiska och östnordiska. Skillnaden i dialekt Västnordiska (språk) isländska och norska Östnordiska (språk) Danska och svenska. I Norden började man använda runskrift på 200-talet e.Kr. Flest runstenar finns i Sverige; ca 2500 De flesta är resta i slutet av vikingatiden. Under 900- och 1000-talet. Vikingar tågen  Handelsfärder: syftet är att köpa, sälja eller byta varor.  Plundringståg; att stjäla resurser, skatter och värdeföremål från ett annat område eller folk, ofta genom våld och förstörelse  Invasioner; att man försöker ta över ett område  Kolonisering att ta över ett område (land) Ofta så sammanföll de olika orsakerna Vikingarna var en viktig länk i handeln mellan Asien och Europa Varför blev vikingatågen så framgångsrika? Skeppsbyggnads- och sjöfartskunskap Politisk svaghet nere i Europa Varför upphörde vikingatågen successivt under 1000-talet? Länderna på kontinenten blev starkare Kristendomens införande i Norden. (vikingatåg blir korståg) ett försök att sprida kristendomen med våld Kristnandet av Norden. Under slutet av vikingatiden blir Norden kristet. Danmark kan räknas som ett kristet rike från mitten av 900-talet och Norge från början av 1000-talet. Här gick också kristnande och riksbyggande hand i hand. Sverige De första kristna församlingarna finns redan på 800-talet, men de är små och kortvariga. Stor kristen mission i Sverige på 1000-talet. Sverige räknas som kristet från slutet av tusentalet/början av 1100-talet. Kristendomen och asatron levde länge parallellt i Sverige. Övrigt från vikingatid År 793 anföll och plundrade vikingar klostret på ön Lindisfarne i England. Detta räknas som början på vikingatiden. Ibn Fadlan är en författare som beskriver vikingarna som långa, starka och välbyggda. Han skrev också att de hade många smycken och tatueringar, men att deras hygien var dålig. Vikingarna lockades av handel, rikedomar, plundring, mark och äventyr. Deras framgångar grundade sig på deras snabba och sjövärdiga långskepp samt deras skicklighet som sjöfarare. De vanligaste varorna vikingarna hade var pälsar, skinn, järn, vapen, bärnsren och ibland slavar. A. Gånge – Rolf är en vikingahövding som grundade Normandie i norra Frankrike. B. Knut den store var kung över Danmark, England och Norge på 1000-talet. C. Vilhelm Erövraren var hertig av Normandie som erövrade England år 1066. Svensk medeltid 1100–1523 Romarriket har fallit (det var början av medeltiden). Kyrkan styr allt under denna tid. Justinadan pesten. Kyrkan var den enda starka organisationen. I feodalsamhället delades makten genom att den delades ut till olika riken. Detta skapade ett klassamhälle (kung, adel, präster och bönder). Sverige gick in i medeltiden när det omvandlades till kristendom. Islam expanderade och blev granne med de kristna. Den skapade en konflikt mellan dem. Första korståget från Europa till Jerusalem. Korståget pågår för att ta tillbaka det som var kristet. 1200-talets faller Jerusalem. Under högmedeltiden blev det ett utskott i mat och andra började flytta ut till andra städer. Digerdöden: under den tiden drabbades andra av pest och sjukdomar. Efter den tiden började kungen införa ett skattesystem. Äldre medeltid 1100–1250 Sverige är nu ett kristet kungadöme Men under 1100-talet pågår en ständig maktkamp mellan olika ätter (släkten) Sverige fungerar mer som en lös federation av självständiga landskap än som ett rike. Varje landskap har sina egna lagar. Kungens makt var svag. Övrigt om tidig medeltid i Sverige/kungamakt och kristendom Under medeltiden bestod Sverige av flera landskap med egna lagar. Kungmakten var svag men blev gradvis starkare. Kristendomen spreds och kyrkan fick stor betydelse.  Ansgar var en kristen missionär från Frankrike som försökte sprida kristendomen i Sverige på 800-talet. Ett bevis på kristendomen i Sverige är under 800-talet. En typ av belägg på kristendomen är skriftliga källor, bland annat berättelser om Ansgars resor och arkeologiska fynd som kristna gravar och kors. Olof Skötkonung är Sveriges första kristna kung och den första svenska kung som lät prägla mynt. Kungen och kyrkan samarbetade genom att kyrkan stödde kungen och hjälpte till att sprida kristendomen. Högmedeltid 1250–1350 Under den tiden betalade bönderna skatt och rika och riddare betalade ingen skatt. Det var extremt svårt att byta från fattig till rik (byta klass). Sverige tog över Finland med våld. Klass samhälle delades i Birger Jarl 1250–1275 Magnus Ladulås 1275–1290 Vid mitten av 1200-talet stärktes den svenska centralmakten. De första gemensamma lagarna införs Man inför central beskattning – skatt till kungen 1280 blir de svenska stormännen skattebefriade mot att de ställer upp med krigare när kungen behöver det (Alsnö stadgar (riddare/krigare)) Kyrkan var skattebefriad sen tidigare Det svenska ståndssamhället uppstår (det som hade skett tidigare på kontinenten) Finland blir successivt en del av Sverige under 1200-talet genom en rad korståg. Senmedeltiden 1350-1523 Digerdöden 1350–1355 (började i Europa) var en pest som kom till Sverige. Pesten kom från Italien till Sverige (4 år). Ca 25% av Sveriges befolkning dog. Det tog 100 år för befolkningen att återhämta sig. Innan digerdöden hade Sverige en befolkning på ca 1-1,2 miljoner Efter digerdöden ca 700 000–900 000 Man skiljer på judarna och att det var Guds straff TRONSTRIDER OCH SLÄKTFEJDER (MOT ETT STARKARE RIKE).  Birger Jarl var Sveriges mäktigaste man på 1200-talet. Han brukar kallas Stockholms grundare och stärkte kungamakten.  Magnus Ladulås var kung av Sverige 1275–1290. Han skyddade bönderna från att tvingas ge mat och husrum åt kungens män, därav namnet ”Ladulås”. Men han är mest känd för att ha skyddat bönderna från att kungens och adelns män kom och krävde gratis mat och husrum. Därför fick han smeknamnet "Ladulås" (som om han låste ladan så att ingen kunde ta böndernas mat). Sverige uppstod på 1200-taletdu. Stormän som ställde upp med ryttare och soldater åt kungen undvek skatt och blev adel. Frälsebonde: bonde som brukade adelsägd jord Krykobonde: bonde som brukade jord som ägdes av kyrkan. Kronobonde: bonde som brukade mark som ägdes av staten/kungen. Skattebonde: bonde som ägde sin egen jord och betalade skatt. Heliga Birgitta: en svensk adelskvinna, religiös ledare och helgon som grundade Birgittinorden på 1300-talet. Nyköpings gästabud: år 1317 bjöd kung Birger sina bröder Erik och Valdemar på fest i Nyköping. Efter festen fängslades de och svalt ihjäl. Kalmarunionen 1397–1521 • 1397 – Förenas Sverige, Norge och Danmark i en union under drottning Margareta. • Bakgrund till unionen. 1. Hotet från tyska Hansan (Hansan är ett handelsbolag som håller på att ta över handeln på östkusten med sin armé och motivet är pengar). Konkurrera Norden. Hansan var ett förbund av handelsstäder runt Östersjön och Nordsjön som kontrollerade mycket av handeln i norra Europa. 2. Maktstrider i Sverige- Adel missnöjd med den svenska kungen (Albrekt av Mecklenburg) 3. Släktskap mellan kungahusen i Norden Orsaken till Kalmarunionen var att de nordiska länderna ville samarbeta mot yttre fiender, särskilt tyska furstar och Hansan. Tillsammans blev de starkare politiskt och ekonomiskt. Margareta – Dotter till Danmarks kung Hon gifte sig med Norges kung – son till Sveriges ”gamla kung” – (Håkan Magnusson) Margareta blev först drottning i Danmark när hennes far dog. Sen dör hennes man; då blir hon även regerande drottning i Norge. Gör sen anspråk på tronen i Sverige. Från enighet till splittring inom unionen Till en början fungerade unionen bra Men en bit in på 1400-talet ökade splittringen och missnöjet, särskilt i Sverige (t.ex. Engelbrektupproret 1434–1436). Komplicerat maktspel Unionskungens – svenska riksföreståndaren (maktkamp) Adelsfaktioner – adelsfaktioner Maktkamp om vem som ska bli riksföreståndare. Vissa adelsmän och bönder vill att Sverige ska bli ett självständigt rike igen. Vissa vill bevara unionen – men unionskungens makt ska vara svag. Alla strider och maktkamper slutar med att unionen upplöses 1521 och Sverige blir åter ett självständigt rike under Gustav Vasa. Riksföreståndare 1521–1523 och kung 1523–1560. Norden kommer att från 1523 till början av 1800-talet bestå av två riken Danmark där Norge och Island ingår (Norden) Sverige där Finland ingår.

Kemi 1 (kunna utantill - del 2)

Kemi 1 (kunna utantill - del 1)

ge-kunna

Exp och talet e regler att kunna utantill

Grundämnen att kunna utantill

Bra att kunna fraser på franska

Bra ord att kunna (spanska)

HP Kvant - Bråk att kunna utantill

HP Kvant - Roten ur & potenser att kunna utantill

HP Kvant - Grundpotensformer att kunna utantill

Instuderingsfrågor Byggprocessen 1. Definiera begreppet byggprocess Byggprocessen är den process där man ifrån utredning eller upphandling projekterar, planerar och bygger en anläggning eller byggnad. 2. Vilka fyra övergripande steg består byggprocessen av? Förstudie, projektering, genomförande, avslut 3. Vad är en förstudie? Tidigt skede där man utreder bästa alternativet för att framställa en ny anläggning, fokus ligger på utredningar, tidplan, risker och alternativ. 4. Vad är en uppdragsbeskrivning? Uppdragsbeskrivningen beskriver projektets krav på projekteringen och innehåller all information som den upphandlade konsulten behöver för att veta vad som ska tas fram, vilka krav som ställs kring framtagandet, vilka tidigare utredningar som har gjorts och vad förväntad slutprodukt är. 5. Beskriv delprocessen projektering. I denna fas tar man fram alla handlingar som behövs för att kunna bygga en anläggning, modeller, ritningar, beskrivningar, mängder etc. 6. Nämn minst 3 skeden som kan bli aktuella i projekteringsfasen Systemhandling, Samrådshandlingar, Väg/Järnvägsplan, Granskningshandling, fastställelsehandling, Förfrågningsunderlag, Bygghandling, Förvaltningsdata 7. Beskriv delprocessen produktion I processen bygger man den projekterade anläggningen, det är här Entreprenören tar över arbetet. I detta skede ingår även kontroller, besiktningar och inmätning för förvaltningsdata. 8. Beskriv delprocessen avslut och vad man tar fram i denna fas. I detta skede avslutas arbetet kring byggnationen och man tar i vissa fall fram förvaltningsdata. I detta ingår justerade ritningar, modeller och olika typer av beskrivningar. I de fall man inte levererar förvaltningsdata överlämnas anläggningen till Beställaren och de drift och skötselplaner som är framtagna. 9. Nämn de 3 vanligaste entreprenadformerna för anläggningsprojekt Totalentreprenad Utförandeentreprenad ECI ( Early Conctract involvment) 10. Beskriv de 3 vanligaste entreprenadformerna för anläggningsprojekt Totalentreprenad Entreprenören ansvarar för detaljprojektering av den färdiga anläggningen, konsulten levererar i detta skede ett Förfrågningsunderlag. Beställaren ställer funktionskrav och tar fram en grov projektering som sedan Entreprenören färdigställer. Utförandeentreprenad Beställaren ansvarar för att ta fram en detaljprojektering och Entreprenören bygger efter de bygghandlingar som beställaren har tagit fram. Entreprenören behöver inte ta ansvar för funktion utan endast att arbetet utförs fackamannamässigt. ECI Early Concract Involvment. I denna typ av entreprenad involverar man entreprenören redan i projekteringsfasen och handlingarna tas fram tillsammans av beställaren och entreprenören. Instuderingsfrågor E-Juridik och ABK-09 1. När tillämpas ABK 09? ABK 09 används som grund i kontrakt mellan beställare och Konsult 2. När tillämpas AB 04? Kontrakt mellan beställaren och säljaren där beställaren har projekteringen som ansvar, kontrakt används då endast i uförandeentreprenader. 3. När tillämpas ABT 06? Kontrakt som stödjer både projekteringen och utförandet, kontrakt används då endast i Totalentreprenader. 4. Vad står förkortningen AMA för? AMA står för Allmän material och arbetsbeskrivning 5. Vad är AMA? AMA är ett sätt att via koder och rubriker kunna kravställa hur entreprenören ska bygga den tänkta anläggningen, AMA-Beskrivningsverktyg är ett hjälpmedel och en tjänst via Svensk Byggtjänst för att ta fram en teknisk beskrivning eller AF 6. Vilken dokumentation kan tas fram med hjälp av AMA beskrivningsverktyg? Teknisk beskrivning, Administrativa Föreskrifter och Mängdförteckning 7. Vad är en Administrativ föreskrift? Administrativa föreskrifter, till vardags i bygg-och anläggningsbranschen kallat AF-delen, är ett skriftligt dokument där man formulerar de krav man har som beställare när en entreprenad upphandlas. I AF beskrivs projektet i sin helhet och de krav man ställer på den tänkta entreprenören, dock inte tekniska krav detta görs i Teknisk Beskrivning. 8. Vad är en teknisk beskrivning I den tekniska beskrivningen redovisas de tekniska lösningarna som används i anläggningen. Hur arbetsmoment ska utföras och vilka krav man ställer på utförandet. Detta inkluderar vägutformning, konstruktioner, schakt och grävning, avvattning etc. 9. Vad är en mängdförteckning? Mängförteckning är en lista på alla de mängder som behövs för att färdigställa en anläggning, allt ifrån hur många kubik asfalt, hur många meter kabel, räcken etc. men även mängder i form av massor, hur mycket man gräver bort och hur mycket som tillkommer. 10. Vad är MER? Mät och ersättningsregeln är ett låst dokument kopplat till AMA som hänvisar till vilken enhet man får mängda en viss kod i AMA, exempelvis meter, styck, kubik eller ton. 11. Hur används OMER? Objektspecifika mät och ersättningsregeler används när man behöver avvika ifrån en mängd i MER. I vissa fall kan man justera mängd genom att byta ifrån till exempel kubik till Ton men man kan även hänvisa till en annan kod i AMA för att slå ihop flera mängder om det passar. he

Vener att kunna

Artärer att kunna - övre

Artärer att kunna

Mikroorganismer- sjukdomar att kunna till tenta

Atomjoner att kunna

Joner att kunna

Sammansatta joner att kunna