Ideologier och Demokratisering

· Beskriv kärnan i:

o Liberalismen:

o Socialismen:

o Konservatismen:

o Nationalismen:

Liberalismen:

Liberalismen fokuserar på individens frihet. Under demokratins genombrott kämpade liberaler för yttrandefrihet, religionsfrihet och att människan skulle få bestämma över sitt eget liv utan att staten eller kyrkan lade sig i. Ekonomiskt sett ville de ha fri handel och konkurrens.

Manchesterliberalism: Staten ska inte göra någonting. Friheten för företag är viktigast, även om folk har det fattigt.

Socialliberalism: Frihet är viktigt, men staten måste hjälpa de som har det svårt med ett skyddsnät.

Socialismen:

Socialismen växte fram ur arbetarklassens behov under industriella revolutionen. Kärnan är jämlikhet och kollektivet. Man ansåg att klyftorna mellan rika och fattiga var för stora och att fabriker och resurser borde ägas gemensamt (eller av staten) för att skapa ett rättvist samhälle för alla, inte bara för ett fåtal.

Kommunism: Allt ska ägas gemensamt och det krävs ofta en revolution (ett snabbt maktskifte) för att ta bort klasskillnader.

Konservatismen:

Konservatismen ville bevara samhällets traditioner och förändra saker långsamt och försiktigt. Under demokratiseringen var konservativa ofta skeptiska till snabba reformer. De betonade vikten av kyrkan, familjen och en stark stat (kungamakt) för att hålla ordning och sammanhållning i samhället.

Socialkonservatism: Staten och de rika ska ta hand om de fattiga så att alla mår okej, mest för att slippa bråk och uppror i samhället.

Nationalismen:

Nationalismen handlar om gemenskapen inom folket. Tanken var att människor med samma språk, kultur och historia hörde ihop och borde bilda en egen nationalstat. Under 1800-talet fungerade nationalismen både som en enande kraft (som i Tyskland) och som en kraft som splittrade stora imperier.

Etnisk nationalism: Man hör till nationen om man har samma föräldrar, språk och kultur (blodets band).

Statsnationalism: Man hör till nationen om man bor i landet och följer dess lagar, oavsett var man kommer ifrån.

Hur påverkade dessa ideologier (Liberalism, Socialism, Konservatism och Nationalism) politiken under 1800-talet?

o Exempel: rösträtt, arbetsvillkor, mänsklig autonomi

Ideologierna skapade debatt om vem som skulle ha makt, där liberaler och socialister kämpade för att fler skulle få rösta och ha frihet. Arbetarnas svåra vardag gjorde att socialismen pressade fram bättre lagar för arbetsvillkor i fabrikerna. Konservativa försökte samtidigt hålla ordning i samhället genom att se till att förändringar skedde långsamt.

Hur kunde nationalismen ena och splittra människor under 1800-talet?

Nationalismen enade människor som talade samma språk genom att hjälpa dem att bilda ett gemensamt land, som till exempel Tyskland. Samtidigt splittrade den stora riken där många olika folkgrupper bodde, eftersom varje grupp ville bli fri och styra sig själv.

Vad menas med demokrati och demokratiseringsprocess?

Demokrati betyder att folket får vara med och bestämma, till exempel genom att rösta. En demokratiseringsprocess är den långa resa eller förändring ett land gör för att gå från att en person bestämmer till att alla får makt.

Ge exempel på några reformer i Europa under 1800-talet som utökade rösträtten och folkets inflytande, t.ex. fackföreningar, rösträtt, individens rätt till egendom osv.

Reform Acts i Storbritannien: Detta var nya lagar som gjorde att platserna i parlamentet fördelades mer rättvist och att fler män fick rösta, även om de inte var jätterika. Det gjorde att makten flyttades från adeln på landet till de växande städerna.

Tvåkammarsystemet: Man delade upp riksdagen i två delar (kamrar) för att skapa balans. Den första kammaren bestod ofta av rika och mäktiga män, medan den andra kammaren valdes av en större del av folket för att ge dem en röst i politiken.