Filosofi 1 - Existentialism

0.0(0)
studied byStudied by 0 people
learnLearn
examPractice Test
spaced repetitionSpaced Repetition
heart puzzleMatch
flashcardsFlashcards
Card Sorting

1/23

encourage image

There's no tags or description

Looks like no tags are added yet.

Study Analytics
Name
Mastery
Learn
Test
Matching
Spaced

No study sessions yet.

24 Terms

1
New cards

1. På vilket sätt är, enligt Jean-Paul Sartre, ”intet” eller ”frånvaron” ett kännetecken på människans situation?

Enligt Jean-Paul Sartre är ”intet” (eller frånvaro) ett kännetecken för människan eftersom vi inte har en fast natur eller ett bestämt syfte från början. Vi är inte födda med en mening – vi måste själva skapa den genom våra val. Det gör att vi är fria, men också ansvariga för vad vi gör med våra liv. ”Intet” visar att vi alltid kan förändras och att vi inte är låsta vid det vi är just nu.

Vi definieras inte bara av vad vi är just nu, utan också av vad vi ännu inte är, men skulle kunna bli. Det innebär att människan har en slags inbyggd ”brist” eller tomhet – vi saknar en färdig essens, ett givet syfte – och därför måste vi själva skapa mening genom våra val och handlingar.

2
New cards

2. Hur blir världen verklig och meningsfull för människan, enligt Sartre?

Enligt Sartre blir världen verklig och meningsfull genom människans medvetande och val. Det är vi själva som ger världen mening genom hur vi tolkar den och handlar i den. Det finns ingen färdig mening – vi skapar den genom våra beslut och ansvar. Utan människan som medvetet väsen skulle världen bara ”vara där”, utan betydelse.

3
New cards

3. Förklara Sartres uttryck ”varat-i-sig”, ”vara-för-sig” och ”vara-för-andra”!

1. Varat-i-sig (être-en-soi):

Detta gäller ting – alltså saker som bara är, utan medvetande. Till exempel en stol eller en sten. De existerar utan att tänka, utan val, och förändras bara om något utifrån påverkar dem.

2. Vara-för-sig (être-pour-soi):

Detta gäller människan som medvetet väsen. Vi är inte bara det vi är – vi tänker, tvivlar, väljer och skapar oss själva. Vi har frihet att förändras och ansvar för våra val.

3. Vara-för-andra (être-pour-autrui):

Detta beskriver hur vi uppfattas av andra människor. När vi märker att någon ser oss, blir vi medvetna om oss själva på ett nytt sätt – som ett objekt för någon annans blick. Det kan skapa skam, stolthet eller känslan av att vi ”förlorar” lite av vår frihet.

4
New cards

4. Vad menar Sartre med att ”Existensen föregår essensen”?

När Sartre säger att ”existensen föregår essensen” menar han att människan först existerar – alltså föds – och sedan skapar sin essens (vem man är) genom sina val och handlingar. Vi är inte födda med en bestämd natur eller mening. Det är vi själva som ger våra liv innehåll och identitet.

Hos saker (som en kniv) kommer essensen först – den är skapad för ett syfte. Men för människan är det tvärtom.

5
New cards

5. Hur motiverar Sartre att människan inte är skapad av någon/något?

Sartre motiverar att människan inte är skapad av någon eller något genom att säga att Gud inte finns. Utan Gud finns det ingen som planerat eller gett människan en färdig mening eller natur. Därför finns det ingen förutbestämd ”mall” för vad en människa ska vara – vi måste själva skapa vår mening och identitet genom våra val.

Vi är fria, men också ansvariga för vad vi gör med våra liv.

6
New cards

6. Berätta om det ”dubbla ansvar” som människan inte kan komma ifrån, enligt Sartre!

Enligt Sartre har människan ett dubbelt ansvar eftersom hon är helt fri att välja – men också ansvarig både för sig själv och för alla människor. När vi väljer hur vi vill leva, visar vi samtidigt vad vi tycker att en människa bör vara. Därför måste vi tänka som om vi valde för hela mänskligheten.

Vi kan inte skylla på andra, traditioner eller Gud – vi bär hela ansvaret själva.

7
New cards

7. Jean-Paul Sartre säger att ”människan är dömd till frihet”. Vad tror du han menar med det?

När Sartre säger att ”människan är dömd till frihet” menar han att vi inte har något val – vi är fria, vare sig vi vill det eller inte. Eftersom det inte finns någon Gud eller färdig mening med livet, måste vi själva välja hur vi ska leva. Vi kan inte komma undan detta ansvar, och det kan kännas tungt – som en börda. Men vi är ändå tvungna att göra val och ta ansvar för dem. 

8
New cards

8. Förklara begreppen ”ångest” och ”autentiskt liv” hos Sartre! Hur hänger de ihop?

Ångest hos Sartre är känslan vi får när vi inser hur fria vi faktiskt är – att inget styr oss och att vi själva måste ta fullt ansvar för våra val. Det är inte rädsla för något yttre, utan en inre känsla av ansvar och osäkerhet inför alla möjligheter.

Autentiskt liv betyder att leva äkta, alltså att erkänna sin frihet och ta ansvar för sina val – utan att skylla på andra, traditioner eller yttre regler.

De hänger ihop eftersom ångesten visar att vi är fria, och det autentiska livet handlar om att våga leva i den friheten – trots att det kan vara svårt och obehagligt.

9
New cards

9. Nämn tre icke godtagbara ursäkter som Sartre menar att vi människor har för att slippa gå mot strömmen!

"Jag är bara en människa, jag kan inte göra något." – Vi försöker låtsas att vi inte har någon makt eller frihet, fast vi har det.

"Alla andra gör ju så." – Vi följer strömmen istället för att tänka själva och göra det vi vet är rätt.

"Det är min natur, jag är född sån." – Vi skyller på vår personlighet eller bakgrund för att slippa förändras eller ta ansvar.

Enligt Sartre är ingen av dessa ursäkter giltiga – vi väljer alltid hur vi agerar.

10
New cards

10. Jean-Paul Sartre talar ibland om ”att leva i ond tro”. Detta sätt att vara på är samma sak som Kierkegaard kallar för ”dussinmänniska”, och Nietzche benämner ”slavar”. Förklara vad som menas med dessa uttryck!

Att leva i ond tro enligt Sartre betyder att vi ljuger för oss själva och undviker att ta ansvar för våra val och vår frihet. Istället för att vara medvetna om våra handlingar och val, låtsas vi att vi inte har något val och följer bara de förväntningar samhället har på oss. Det handlar om att leva utan att vara genuint medveten om sin frihet.

Kierkegaard talar om den ”dussinmänniska”, som är en person som lever ett liv utan att reflektera över sig själv och sin existens. Den här människan följer bara normen utan att tänka på vad hon verkligen vill eller vad som ger livet mening.

Nietzsche använder termen ”slavar” för att beskriva de som underordnar sig andra och lever efter andras värderingar, utan att ifrågasätta eller skapa sina egna. Slaven accepterar sin plats och agerar inte utifrån sin egen vilja eller frihet.

Så alla dessa begrepp handlar om människor som inte tar ansvar för sin frihet och lever utan att reflektera över sina egna val och existens.

11
New cards

11. Hur ska man leva, enligt Nietzsche?

Enligt Nietzsche ska man leva med vilja till makt, skapa sina egna värderingar och inte följa andras normer. Han talar om ”övermänniskan”, som är en person som skapar sitt eget liv och mål, och omfamnar livets utmaningar och lidande för att växa och bli starkare.

12
New cards

12. Anknyt till Apollon och Dionysos och förklara hur de hänger ihop med Nietzsches livssyn!

Nietzsche använder Apollon och Dionysos som symboler för två olika aspekter av livet. Apollon representerar ordning, rationalitet och harmoni – det lugna och kontrollerade i livet. Dionysos står för kaos, lidande, passion och överflöd – den vilda och irrationella sidan.

Nietzsche menar att ett meningsfullt liv inte bara handlar om att sträva efter ordning och förnuft (Apollon), utan också om att omfamna livets kaos och intensitet (Dionysos). En balans mellan dessa två krafter är central för hans livssyn – att leva fullt ut innebär att ta både de rationella och irrationella sidorna av livet på allvar.

13
New cards

13. Vad anser Nietzsche att det är som driver människan?

Enligt Nietzsche drivs människan av vilja till makt, vilket innebär en grundläggande kraft att övervinna hinder, växa och förverkliga sina egna mål. Det handlar inte bara om att söka makt över andra, utan om att uttrycka sin inre potential, utvecklas och forma sitt eget liv. För Nietzsche är denna vilja en central drivkraft i livet – att ständigt skapa och förbättra sig själv.

14
New cards

14. Jämför Nietzsches ”övermänniska” med hans ”slavmänniska”!

Övermänniskan enligt Nietzsche är en individ som skapar sina egna värderingar, lever autentiskt och strävar efter självövervinnelse och personlig utveckling. Denna person omfamnar livets utmaningar och lidande för att växa och bli starkare.

Slavmänniskan är däremot den som följer andras värderingar och normer utan att ifrågasätta dem. Han lever utifrån rädsla, svaghet och underkastelse, och söker trygghet istället för att konfrontera livets svårigheter.

Skillnaden är att övermänniskan är en skapare av sitt eget liv och sina egna mål, medan slavmänniskan är passiv och låter sig styras av yttre faktorer.

15
New cards

15. Redogör för Nietzsches kritik av kristendomen!

Nietzsche kritiserar kristendomen för att främja svaghet, underkastelse och falsk moral. Han menar att kristendomen glorifierar de svaga och lidande genom att upphöja dygder som ödmjukhet och självuppoffring, istället för att hylla styrka och viljan att övervinna hinder. Enligt Nietzsche har kristendomen fört människan bort från sin vilja till makt och sin inre kraft, och istället fått henne att fokusera på ett liv efter döden istället för att leva fullt ut här och nu. Han ser också kristendomen som en "slavmoral" som håller människor fångna i rädsla och passivitet.

16
New cards

16. ”Gud är död” säger Nietzsche, vilka blir konsekvenserna av det, enligt honom?

När Nietzsche säger att ”Gud är död” menar han att traditionell tro på Gud och religion har förlorat sin kraft och betydelse i den moderna världen. För Nietzsche innebär detta att vi inte längre kan bygga våra liv på religiösa värderingar eller en gudomlig moral.

Konsekvenserna blir att människan nu står inför en existentiell kris – utan en förutbestämd mening eller moral måste vi själva skapa våra egna värderingar och ge våra liv betydelse. Detta kan vara både befriande och skrämmande, eftersom det innebär stort ansvar, men också möjlighet att leva mer autentiskt och fritt.

17
New cards

17. På vilket sätt blir Nietzsches livssyn existentialistisk?

Nietzsches livssyn är existentialistisk eftersom han betonar att människan måste skapa sin egen mening och moral, utan hjälp av Gud eller förutbestämda regler. Vi är fria att välja, men detta innebär också ett stort ansvar för våra handlingar och val, vilket kan leda till ångest men också autentiskt liv.

18
New cards

18. Vilka tre ”levnadssätt” eller ”livsstadier” talar Kierkegaard om? Beskriv dem!

Kierkegaard talar om tre livsstadier eller levnadssätt:

Estetiska stadiet: I detta stadium söker individen nöje, äventyr och omedelbar tillfredsställelse. Livet handlar om att njuta av sin frihet och undvika tristess, men detta leder till tomhet och meningslöshet på lång sikt.

Etiska stadiet: Här tar individen ansvar för sina handlingar och strävar efter att leva enligt moraliska principer. Man söker mening genom plikt och ansvar, och försöker leva ett rättfärdigt liv.

Religiösa stadiet: I detta stadium söker individen en djupare relation till Gud och tror att sann mening och räddning finns i tro och andlig erfarenhet. Här handlar det om att leva i tro, och acceptera existentiell osäkerhet och paradox.

19
New cards

19. På vilket sätt är ”ångesten frihetens möjlighet…”, enligt Kierkegaard?

Enligt Kierkegaard är ångesten frihetens möjlighet eftersom ångest uppstår när vi inser att vi har frihet att välja och skapa vårt eget liv. Friheten att fatta beslut och forma vårt öde kan vara skrämmande, eftersom vi inte vet vad våra val leder till och vad vi egentligen vill. Ångest visar oss alltså att vi är fria att göra val, men också att vi bär ansvar för konsekvenserna av dessa val.

20
New cards

20. Kierkegaards centrala tanke är att ”Subjektiviteten är sanningen”. Vad menar han med det?

Kierkegaard menar att sanningen inte finns i objektiva fakta eller universella regler, utan i individens egna upplevelser och val. För honom är det som är viktigt inte vad samhället eller andra säger är rätt, utan den personliga, subjektiva erfarenheten och tro som varje individ har. Sanningen skapas genom hur vi själva lever och engagerar oss i våra egna existentiella frågor, särskilt i relation till tro och mening.

21
New cards

21. Förklara Kierkegaards begrepp ”enten-eller”!

"Enten-eller" (eller "antingen-eller") är ett begrepp som Kierkegaard använder för att beskriva människans val mellan två livsstilar eller sätt att leva. Det handlar om att välja mellan att leva på ett ytligt, estetiskt sätt (att bara söka nöje och undvika ansvar) eller att leva på ett mer etiskt sätt (att ta ansvar och leva enligt moraliska principer). Detta val är centralt för Kierkegaard, eftersom han menar att vi som individer måste ta ansvar för våra egna val och inte bara följa andras förväntningar.

22
New cards

22. Vad menar han att med att man måste kasta sig ut på ”70 000 famnars djup”?

När Kierkegaard säger att man måste kasta sig ut på ”70 000 famnars djup” syftar han på den existentiella risken att ta ett språng av tro. Det handlar om att våga ta ett beslut eller göra ett val utan att ha alla svar eller garantier. Precis som att kasta sig ut i ett djupt hav utan att kunna se botten, innebär det att tro på något större (t.ex. Gud eller livets mening) utan säkerhet eller bevis. Detta ”språng” är centralt för Kierkegaards filosofi om tro och existentiell mod.

23
New cards

23. Vad säger Harald Ofstad karakteriserar en ”värdefull livsinsats”?

Harald Ofstad menar att en ”värdefull livsinsats” karakteriseras av att individen aktivt och medvetet bidrar till något större än sig själv, genom att använda sina förmågor och resurser på ett meningsfullt sätt. En sådan livsinsats innebär att man gör ett genuint åtagande som inte bara gagnar en själv, utan också andra människor eller samhället. Det handlar om att leva ut sina värderingar och engagera sig för att göra en positiv skillnad.

24
New cards

24. Vad anser du om ovanstående karakteristika

Enligt Harald Ofstad innebär en värdefull livsinsats att vi inte bara lever för oss själva utan också bidrar till något större. Det handlar om att våra handlingar ska ha en positiv påverkan på andra och samhället. Många skulle nog hålla med om att detta skapar en känsla av mening och syfte i livet. Det kan vara ett sätt att känna att ens liv inte bara är förgäves, utan att man aktivt gör skillnad, antingen genom små handlingar eller större engagemang.