E-Test

Materia

Allt som har massa och volym.

Aggregationsformer

De olika tillstånden materia kan ha.

Fast form

Partiklar tätt bundna, vibrerar på plats.

Flytande form

Partiklar rör sig mer fritt, men hålls ihop.

Gasform

Partiklar långt ifrån varandra, rör sig fritt.

Fasövergång

När ämne byter aggregationsform.

Sublimering

Fast → Gas (utan att bli vätska).

Kondensation

Gas → Vätska.

Ångbildning

Vätska → Gas.

Stelning

Vätska → Fast.

Smältning

Fast → Vätska.

Smältpunkt

Temp. då ämne smälter.

Stelningspunkt/Fryspunkt

Temp. då ämne stelnar.

Kokpunkt

Temp. då vätska kokar (ångtryck = lufttryck).

Avdunstning

Vätska → Gas (utan att nå kokpunkten).

Rent ämne

Består av bara ett slags partiklar.

Blandning

Flera ämnen blandade utan att reagera kemiskt.

Homogen blandning

Jämn, man ser inte beståndsdelarna (t.ex. sockerlösning).

Heterogen blandning

Ojämn, man ser beståndsdelarna (t.ex. sand i vatten).

Legering

Blandning av metaller.

Grundämne

Ämne med bara en sorts atom.

Kemisk förening

Två eller fler olika atomer bundna kemiskt.

Atom

Minsta byggstenen av ett grundämne.

Atomkärna

Består av protoner och neutroner.

Elementarpartiklar

Proton, neutron, elektron.

Elektron

Negativ laddning, mycket liten massa.

Proton

Positiv laddning, massa ≈ 1 u.

Neutron

Ingen laddning, massa ≈ 1 u.

Laddning

Elektrisk egenskap (positiv, negativ, neutral).

Massa

Mängden materia i en partikel/atom.

Masstal

Protoner + neutroner i kärnan.

Atomnummer

Antal protoner i kärnan.

Isotop

Samma grundämne, olika antal neutroner.

Bohrs atommodell

Elektroner kretsar i bestämda skal runt kärnan.

Elektronskal

De nivåer elektronerna kan befinna sig i.

Valenselektroner

Elektroner i yttersta skalet.

Valensskal

Yttersta skalet.

Ädelgas

Har fullt valensskal, mycket stabilt.

Ädelgasstruktur

När en atom har fullt yttersta skal.

Oktettregeln

Atomer strävar efter 8 valenselektroner.

Elektronkonfiguration

Hur elektroner fördelas i skalen.

Exciterad elektron

Elektron som tillförts energi och hoppat till högre skal.

Exciterad atom

Hela atomen har elektroner i högre energinivåer.

Reaktanter

Ämnen som reagerar.

Produkter

Ämnen som bildas efter reaktion

Periodiska systemet

Tabell över grundämnen efter atomnummer.

Period

Vågrät rad, anger antal elektronskal.

Grupp

Lodrät kolumn, anger antal valenselektroner.

Fysikaliska egenskaper

Kan mätas utan att ändra ämnets natur (t.ex. smältpunkt, densitet).

Kemiska egenskaper

Hur ett ämne reagerar med andra (t.ex. brännbarhet)

Metaller

Leder ström/värme, böjliga, metallglans.

Halvmetaller

Har egenskaper mellan metaller och icke

Icke

metaller

Alkalimetaller (grupp 1)

Mycket reaktiva, 1 valenselektron.

Alkaliska jordartsmetaller (grupp 2)

Reaktiva, 2 valenselektroner.

Övergångsmetaller

Mitten av systemet, ofta hårda, används i legeringar.

Borgruppen (grupp 13)

Innehåller bl.a. bor och aluminium.

Kolgruppen (grupp 14)

Kol viktigt för organiska föreningar.

Kvävegruppen (grupp 15)

Innehåller bl.a. kväve och fosfor.

Syregruppen (grupp 16)

Innehåller bl.a. syre och svavel.

Halogenerna (grupp 17)

Mycket reaktiva, 7 valenselektroner.

Ädelgaserna (grupp 18)

Mycket stabila, fullt yttersta skal.

Kärnladdning

Antalet protoner i kärnan (positiv laddning).

Jon

Atom eller molekyl med överskott/underskott av elektroner → laddad partikel.