Nek A: Makroekonomi

Begrepp från Grundläggande makroekonomi, Klas Fregert

Modell

Förenklad beskrivning av verkligheten som kan framställas verbalt, grafiskt eller matematiskt

Exogen variabel

Variabel som bestäms utanför modellen, också skiftfaktor. Förändringar i exogena variabler utgör orsaker

Endogen variabel

Variabel som bestäms inom modellen. Förändringar i endogenda variabler är effekter av förändringar i exogena variabler

Beståndsvariabel

Variabel som mäts i ett visst ögonblick och mäts i ett visst antal av någon enhet t.ex kronor eller personer.

Flödesvariabel

Variabel som mäts över en viss tidsperiod och mäts i antal enheter per tidsenhet t.ex kronor per år.

Tidsseriedata

Observationer för ett visst land över en viss tidsperiod, vilka presenteras kronologiskt i linjediagram

Tvärsnittsdata

Observationer för olika länder vid en viss tidpunkt, vilka presenteras i stapeldiagram

Paneldata

Kombination av tidsserie- och tvärsnittsdata för ett antal länder över en viss tidsperiod

SCB

Statistiska centralbyrån

World development indicators

Världsbankens databas med data för jordens alla länder

Ekonometri

Läran om kvantifiering och test av ekonomiska samband med statistiska metoder

Naturligt experiment

En viss exogen variabel x ändras kraftigt vid ett visst tillfälle, samtidigt som andra exogena variabler är nästan oförändrade

Punktdiagram

Observationer av kombinationer av två variabler, y och x, som mäts på vertikal och horisontell axel. Kan visa en regressionslinje → indikerar sambandsnivå från 0-1, ju närmre 1 desto starkare samband.

Regressionslinje

Anpassad linje i punktdiagram som speglar eventuellt samband.

Determinitationskoefficient (R²)

Mått på hur starkt ett samband mellan två variabler är. 0 = fullt otydligt samband, 1 = perfekt samband

BNP

BNP-identitet

BNP = Y = C + I + I_L+ G + NX

NX = X - IM

C = privat konsumtion, I = investeringar, I_L = lagerinvesteringar, G = offentliga utgifter för konsumtion och investeringar, X = exportutgifter, IM = importutgifter, NX = X - IM = nettoexport

Försörjningsbalansen

Uppställning av BNP-identiteten i en tillgångssida ( Y + IM ) och användningssida ( C + I + I_L+ G + X ). De totala tillgångarna ska vara = den totala användningen.

Produktionsmetoden

Utgiftsmetoden

Inkomstmetoden

Förädlingsvärde

Försäljningsvärde minus kostnader för insatsvaror

Real BNP

Mått på den totala kvantiteten varor och tjänster som produceras under ett år. Benämns också BNP i fasta priser.

Nominell BNP

Mått på den totala kvantiteten varor och tjänster som produceras under ett år i löpande priser. Benämns också BNP i löpande priser.

BNP-deflatorn

Genomsnittlig prisnivå på samtliga varor och tjänster som ingår i BNP relativt ett basår (referensår)

Real BNP per capita

Ett mått på materiell levnadsstandard

Tillväxt i real BNP

Ger procentuell förändring av real BNP under år t

Big Mac-index

Hypotetisk växelkurs mot dollar som gör att en Big Mac kostar detsamma i USA och det andra landet

Köpkraftsjusterad växelkurs (PPP-växelkurs)

Hypotetisk växelkurs mot dollar som gör att en varukorg kostar detsamma i dollar i alla länder. PPP = purchasing power parity

Köpkraftsjusteras BNP

BNP i dollar med hänsyn till köpkraften av dollar

Bruttonationalinkomst (BNI)

Värdet av alla inkomster som genereras av nationens varaktigt bosatta befolkning under en viss period

Primära inkomster från utlandet, netto

Nettot av löner och kapitalersättning från utlandet

(Ej nämnt på föreläsning) Gröna nationalräkenskaper

Metoder för att beräkna miljöjusterad BNP, varav en metod är miljöjusterad NNP

(Ej nämnt på föreläsning) Adjusted Net National Income

Nationalinkomst minus uttag av skog, mineraler och energiresurser

(Ej nämnt på föreläsning) Produktivitet

Produktion dividerad med produktionsfaktorinsats

(Ej nämnt på föreläsning) System of national accounts

FN:s regelsystem för nationalräkenskaper

Human development index (HDI)

Genomsnitt av indikatorer på hälsa, utbildning och materiell levnadsstandard. Publiceras i Human Development Report

Realkapital

Maskiner, infrastruktur och lager

Realt sparande

Sparande i en real tillgång/investeringar i realkapital.

Nettot av → utgifter för köp och försäljning av reala tillgångar + reperationer och underhåll - kapitalförslitning.

Disponibel inkomst

Individens bruttoinkomst med avdrag för skatter och ränteutgifter och tillägg för transfereringar

Totalt sparande

Skillnaden mellan disponibel inkomst och konsumtionsutgifter

→ = finansiellt sparande + realt sparande = disponibel inkomst - konsumtionsutgifter

Finansiellt sparande

Skillnaden mellan disponibel inkomst och totala utgifter för konsumtionsvaror och reala tillgångar

→ = disponibel inkomst - totala utgifter för konsumtion och realt sparande

Nettoförmögenhet

Smman av real förmögenhet och finansiell nettoförmögenhet.

Eget kapital / Nettoförmögenhet

Summan av real förmögenhet och finansiell nettoförmögenhet

→ real förmögenhet + finansiell nettoförmögenhet - lån

Balansräkning

Översikt över tillgångar, skulder och eget kapital vid en viss tidpunkt där tillgångar är lika med summan av eget kapital och skulder

(Ej nämnt på föreläsning) Balansomslutning

Storleken på balansräkningen = summa tillgångar = skulder + eget kapital

Soliditet

Mäter det egna kapitalet andel av de totala tillgångarnas värde

→ = eget kapital / tillgångar = 1 - belåningsgrad = 1 - lån / tillgångar

Belåningsgrad

Lånens andel av tillgångarna

Finansiell hävstång

Liknar elasticitet. Beskriver hur en förändring av värdet på tillgångar påverkar det egna kapitalet.

→ tillgångar / eget kapital = 1 / soliditet = 1 / (1-belåningsgrad). Ju större hävstånd, desto större blir hävstångseffekten på det egna kapitalet av en ändring i tillgångspriserna.

Likviditet

Beskriver hur snabbt och enkelt en tillgång kan omvandlas till kontanter.

→ = lättsålda tillgångar / tillgångar

(Ej nämnt på föreläsning) Nödförsäljning

Försäljning av tillgångar för att täcka likviditetsunderskott, som kan resultera i lågt pris

Nuvärde

Värdet idag av ett löfte om ett framtida belopp.

(Ej nämnt på föreläsning) Kupong

Förutbestämt årligt belopp som betalas till obligationsinnehavare. När räntan stiger sjunker priset på tillgångar.

Nationens sparande

Summan av alla medborgarnas sparande som består av både realt och finansiellt sparande

Sparande och BNP-identitet

S = I + I_L + NX

S = Y - (C + G)

I + I_L = realt sparande

NX = finansiellt sparande

Sparande = investeringar + nettoexport

Bytesbalans

NX = Bytesbalans

Nationens netto av löpande transaktioner med omvärlden, vilka härrör från nettoexporten och primära och sekundära inkomster

Bytesbalansöverskott

Positiv bytesbalans har gjort att landets ekonomiska utbyte med omvärlden skapat ett överskott på utländsk valuta, kan användas för at betala tillbaka lån, låna ut, köpa tillgångar, öka valutareserven. Nationen exporterar kapital, ökar sin finansiella nettoposition och nationalförmögenheten ökar.

Bytesbalansunderskott

Landets nettofordringar på omvärlden minskar, det finansiella sparandet försämras genom lån i utlandet, försäljning av tillgångar och minskad valutareserv. Landet importerar kapital och den finansiella nettopositionen försämras.

(Ej nämnt på föreläsning) Nationens finansiella sparande

Nationens totala inkomster minus nationens totala utgifter, i sin tur lika med bytesbalansen

(Ej nämnt på föreläsning) Utlandsställning

Nationens totala finansiella tillgångar - skulder.

(Ej nämnt på föreläsning) Nationens utlandsställning

Nationens nettokrav på utlandet, dvs nettot av utländska tillgångar och skulder

Betalningsbalansen

En systematik sammanställning av ett lands samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden under en viss tidsperiod. Består av bytesbalansen och finansiella balansen

Finansiell balans

Del av betalningsbalansen som visar köp och försäljningar av av tillgångar till och från utlandet.

(Ej nämnt på föreläsning) Kapitalexportör

Nation som nettoköper utländska tillgångar

(Ej nämnt på föreläsning) Handelsbalansen

Nettot av export och import av varor

(Ej nämnt på föreläsning) Tjänstebalansen

Nettot av export och import av tjänster

Direktinvesteringar

Del av finansiella balansen. Köp av reala tillgångar utomlands (företag, fastigheter), syfte → kontroll.

Portföljinvesteringar

Köp av finansiella tillgångar i utlandet (aktier, obligationer). Syfte → avkastning

Valutareservens transaktionsförändring

Förändringen i centralbankens innehav av utländsk valuta