Formativa Moment och Politisk Utveckling i Sverige

Formativt moment

Ett formativt moment är en händelse, beslut eller process som varit avgörande för det politiska systemets utveckling.

Regeringsformen 1809

Regeringsformen 1809 infördes för att fördela makten mellan monarken och parlamentet samt stärka individuella friheter som religionsfrihet och pressfrihet.

Departementalreformen 1840

Reformen omvandlade de fyra statsexpeditionerna till sju statsdepartement och minskade kungens direkta makt över statsförvaltningen.

1918 års reform

Övergång från majoritetsval till proportionellt valsystem. Införandet av allmän rösträtt för män. Första steget mot kvinnlig rösträtt (fullt genomförd 1921).

Tullstriden 1887

En konflikt om införandet av skyddstullar i Sverige.

Väckelserörelsen

Religiös rörelse som krävde religionsfrihet och ledde till framväxten av frikyrkor.

Nykterhetsrörelsen

Syftade till att begränsa alkoholkonsumtion, inspirerad av både moral och sociala problem.

Arbetarrörelsen

Kämpade för bättre arbetsvillkor, löner och 8-timmars arbetsdag.

ATP-striden

Striden gällde införandet av Allmän Tjänstepension (ATP) 1960.

Tillitsreformen

Infördes i Sverige 2014 och syftade till att minska byråkrati och ge offentliganställda större handlingsutrymme och tillit i sitt arbete.

Hanna Pitkins fyra dimensioner av representation

Symbolisk representation, Deskriptiv representation, Substantiell representation, Formell representation.

New Public Management (NPM)

En styrningsmodell i offentlig sektor med inslag från näringslivet: Resultatstyrning, Decentralisering, Konkurrensutsättning, Kundorientering, Ekonomisk effektivitet.

Europeisering

Sverige anpassade sin politik och förvaltning vid EU-medlemskapet 1995.

Centrala reformprogram i Sverige

Marknadsisering, Företagisering, Nätverkisering, Professionalisering.

Svenska konstitutionen

Regeringsformen, Successionsordningen, Tryckfrihetsförordningen, Yttrandefrihetsgrundlagen.

Konstitutionella principer i Sverige

Folksuveränitet, Fri åsiktsbildning, Parlamentarism, Representativ demokrati, Kommunal självstyrelse, Lagbunden maktutövning.

Statens styrning av kommunerna

Lagstiftning: Staten sätter ramarna för kommunal verksamhet. Statsbidrag: Ekonomiska incitament från staten.

Statsbidrag

Ekonomiska incitament från staten.

Tillsyn och övervakning

Staten övervakar att kommunerna följer lagar.

EU-medlemskap

Ansökte 1989, medlemskap godkänt 1995.

Ekonomiska skäl för EU-medlemskap

Tillgång till EU:s inre marknad (EES-avtalet).

Säkerhetspolitiska skäl för EU-medlemskap

Ökad stabilitet efter Kalla kriget.

Politiska skäl för EU-medlemskap

Möjlighet att påverka internationella beslut.

Folkhemmet

En politisk vision som Per Albin Hansson introducerade 1928.

Svenska modellen

Ett system där arbetsmarknadens parter förhandlar utan statlig inblandning.

Saltsjöbadsavtalet

Ett avtal från 1938 mellan fackförbund och arbetsgivare som lade grunden för den svenska modellen.

GAL-TAN-skalan

En politisk skala som delar in partier utifrån identitetsdimensioner.

Riksdagens frågeinstitut

Möjliggör att ledamöter kan ställa frågor och interpellationer till regeringen.

Proportionellt valsystem

Ett valsystem där mandat i riksdagen fördelas i proportion till antalet röster som partierna får.

Parlamentarism

Ett statsskick där regeringen utses av och är ansvarig inför riksdagen.

Kommunala självstyrelsen

Kommuner och regioner har rätt att besluta i lokala frågor men begränsas av statliga lagar och EU-regler.

Representationsreformen 1865-1866

Reformen som ersatte ståndsriksdagen med en tvåkammarriksdag.

Institutioner inom EU

EU-kommissionen, Ministerrådet, Europaparlamentet.

Lagrådet

Granskar lagförslag från regeringen och riksdagsutskott.

Individualiseringens påverkan på svensk politik

Hur individualisering påverkar den politiska dynamiken i Sverige.

Händelser som underminerade den svenska modellen

Sveriges EU-medlemskap, ekonomisk kris på 1990-talet, privatiseringar.

Ekonomisk kris på 1990-talet

Höjningen av räntan till 500%.

Solidarisk lönepolitik

En del av den svenska modellen som syftar till rättvisa löner.

Välfärdspolitik

Baseras på inkomstbortfallsprincipen.

Missnöjesröstning

Röstande som uttrycker missnöje med det politiska etablissemanget.

Ideologisk normalisering

Processen där extrema åsikter blir mer accepterade i det politiska samtalet.

Partiernas konvergens i mitten

Skapar utrymme för nya partier som Sverigedemokraterna.

Individuella rättigheter

Ökad fokus på individuella rättigheter och mindre kollektiv organisering påverkar politisk kultur och representation.

Svenska partier i Europaparlamentet

Alla riksdagspartier har varit representerade, samt en politiker utan partibeteckning (Jakop Dalunde, MP, fick Brexit-mandatet 2020).

Regeringsformen 1809

Infördes för att fördela makten mellan monarken och parlamentet samt stärka individuella friheter som religionsfrihet och pressfrihet.

1918 års reform

Övergång från majoritetsval till proportionellt valsystem, införandet av allmän rösträtt för män, och första steget mot kvinnlig rösträtt (fullt genomförd 1921).

Tullstriden 1887

En konflikt om införandet av skyddstullar i Sverige, där för tullar ville skydda svenska bönder och industrier från utländsk konkurrens, och mot tullar oroade man sig för högre levnadskostnader och minskad handel.

ATP-striden

Striden gällde införandet av Allmän Tjänstepension (ATP) 1960, där för ATP ville man ha en inkomstbaserad pension för arbetare, och mot ATP kritiserades det av borgerliga partier som en dyr och ineffektiv reform.

Hanna Pitkins fyra dimensioner av representation

Symbolisk representation, deskriptiv representation, substantiell representation, och formell representation.

New Public Management (NPM)

En styrningsmodell i offentlig sektor med inslag från näringslivet, inklusive resultatstyrning, decentralisering, konkurrensutsättning, kundorientering och ekonomisk effektivitet.

Europeisering

Sverige anpassade sin politik och förvaltning vid EU-medlemskapet 1995, med strukturförändringar i den svenska förvaltningen, påverkan på Sveriges politik och blockbildning inom EU, samt anpassning till EU:s regler.

Centrala reformprogrammen i Sverige

Marknadsisering, företagisering, nätverkisering, och professionalisering.

Svenska konstitutionen

Innehåller grundlagarna: Regeringsformen, Successionsordningen, Tryckfrihetsförordningen, och Yttrandefrihetsgrundlagen.

Konstitutionella principer i Sverige

Folksuveränitet, fri åsiktsbildning, parlamentarism, representativ demokrati, kommunal självstyrelse, och lagbunden maktutövning.

Statens styrning av kommunerna

Inkluderar lagstiftning, statsbidrag, och tillsyn och övervakning.

Krisuppgörelsen 1933

En uppgörelse mellan Socialdemokraterna och Bondeförbundet under den ekonomiska krisen.

Krisuppgörelsen 1933 åtgärder

Innebar arbetsmarknadsåtgärder och jordbruksstöd för att bekämpa arbetslöshet och ekonomisk instabilitet.

Logrolling

Ett exempel på 'logrolling' där parterna justerade sina krav för att nå en kompromiss.

Krisuppgörelsen 1933 betydelse

Skapade stabilitet och förstärkte tron på politikens möjligheter att lösa samhällsproblem.

Tvångssteriliseringarna i Sverige

Genomfördes mellan 1934 och 1976, särskilt mellan 1941 och 1970.

Tvångssteriliseringar målgrupp

Utfördes på personer med psykiska sjukdomar, funktionsnedsättningar eller betraktades som 'asociala'.

Rasbiologisk politik

En del av den rasbiologiska politiken för att 'förbättra' befolkningen.

Kritik av tvångssteriliseringar

Kritiserades hårt och betraktas idag som en skamfläck i svensk historia.

Planhushållningsdebatten

En politisk diskussion på 1940-talet om huruvida Sverige borde införa planekonomi istället för marknadsekonomi.

Socialdemokraternas ståndpunkt i Planhushållningsdebatten

Förespråkade en större statlig styrning av ekonomin.

Planhushållningsdebatten utfall

Efter 1948 års val tvingades partiet överge planhushållningsidéerna.

Löntagarfonderna

En reformidé på 1970-talet för att ge fackföreningar och arbetare inflytande över företagsägande.

Löntagarfonderna stöd

Föreslogs av LO och stöddes av Socialdemokraterna.

Löntagarfonderna motstånd

Mötte starkt motstånd från borgerliga partier och företag.

Löntagarfonderna genomförande

Genomfördes i modifierad form 1983 men avskaffades 1991.

Negativ parlamentarism

Regeringen behöver inte aktivt få stöd av en majoritet, men får inte ha en majoritet emot sig (gäller i Sverige).

Positiv parlamentarism

Regeringen måste få aktivt stöd av en majoritet vid sitt tillträde.

Svenska rättighetsskyddet

Absoluta rättigheter: Kan inte inskränkas (exempel: religionsfrihet, skydd mot dödsstraff).

Relativa rättigheter

Kan begränsas genom lagstiftning om det sker i enlighet med proportionalitetsprincipen (exempel: yttrandefrihet, demonstrationsfrihet).

Konstitutionella triangeldramat

Balansen mellan tre maktprinciper: Folksuveränitet, Effektivitet, Rättsstat.

Styrbarhet inom förvaltningen

Förvaltningen ska följa folkviljan genom att vara lojal mot de folkvalda.

Ledord för styrbarhet

Lyhördhet och följsamhet.

Offentligt åtagande dimensioner

Utföraransvar, Utförande, Reglering, Finansiering, Kontroll.

Professionalism inom förvaltningen

Bygger på sakkunnighet, oberoende och expertis.

Social representation

Representanter speglar befolkningens sammansättning (kön, etnicitet, ålder).

Åsiktsrepresentation

Representanter speglar väljarnas politiska åsikter och idéer.

Synen på förvaltningen på 1970-talet

Kritik mot att staten var för stor, kostsam och ineffektiv.

Nätverkisering

Samverkan mellan myndigheter, företag och civilsamhälle.

Nätverkisering fokus

Fokus på att lösa komplexa problem genom nätverk.

Kritik av nätverkisering

Oklara ansvarsförhållanden och svårigheter att hålla aktörer ansvariga.

Feministisk kritik mot svensk politik

Kvinnor och män har inte samma villkor i politiken.

Behov av representation

Behov av både åsikts- och social representation.

Kritik av traditionella teorier

Kritik mot att traditionella teorier inte inkluderar könsperspektiv.