đŸ§«đŸŠ  HMVG19- Omtenta 8 november đŸŠ đŸ§«

0.0(0)
studied byStudied by 0 people
full-widthCall with Kai
GameKnowt Play
learnLearn
examPractice Test
spaced repetitionSpaced Repetition
heart puzzleMatch
flashcardsFlashcards
Card Sorting

1/12

flashcard set

Earn XP

Description and Tags

Mikrobiologi

Study Analytics
Name
Mastery
Learn
Test
Matching
Spaced

No study sessions yet.

13 Terms

1
New cards

(3p)

En bakteriecellvÀgg med tunt peptidoglukanlager samt yttermembran fÄr

fÀrg vid gramfÀrgning. Man sÀger dÄ att bakterien Àr Gram

.

Denna cell Àr avlÄng till formen. NÀr bakterien har en sÄdan form kallas den för

.

För att bakterien ska kunna synas pÄ agar mÄste den tillvÀxa. SÀttet bakterier förökar sig med Àr

en form av asexuell förökning och kallas .

NÀr denna bakterie vÀxer fram pÄ blodagarmedium ses en mörk brungrön zon precis runt och

under koloniera detta kallas för .

Just denna bakterie har en viktig virulensfakor; ett slemliknande lager runt bakterien som skyddar

den mot exempelvis upptÀck av immunförsvaret. Detta slemliknande lager kallas

En bakteriecellvÀgg med tunt peptidoglukanlager samt yttermembran fÄr fÀrg vid gramfÀrgning.
Man sÀger dÄ att bakterien Àr Gram negativ.

Denna cell Àr avlÄng till formen. NÀr bakterien har en sÄdan form kallas den för stav.

För att bakterien ska kunna synas pÄ agar mÄste den tillvÀxa. SÀttet bakterier förökar sig med Àr en form av asexuell förökning och kallas binÀr fission.

NĂ€r denna bakterie vĂ€xer fram pĂ„ blodagarmedium ses en mörk brungrön zon precis runt och under kolonierna – detta kallas för α-hemolys.

Just denna bakterie har en viktig virulensfaktor; ett slemliknande lager runt bakterien som skyddar den mot exempelvis upptÀckt av immunförsvaret. Detta slemliknande lager kallas kapsel.

2
New cards

Förklara sÄ utförligt du kan hur konjugation gÄr till. (1p)

Konjugation (mikrobiologi):
En process dÀr bakterier överför DNA direkt mellan sig via fysisk kontakt.

  • En donatorcell (ofta Fâș) med en plasmid bygger en sexpilus som fĂ€ster vid en mottagarcell (F⁻).

  • Pili dras in → en brygga bildas → enkelstrĂ€ngat plasmid-DNA förs över.

  • BĂ„da cellerna kopierar DNA:t → mottagaren blir Fâș och kan sjĂ€lv sprida plasmiden.

Varianter:

  • Hfr-celler: överför kromosomala gener.

  • R-plasmider: sprider antibiotikaresistens.

3
New cards

Allan Àr 82 Är och ligger pÄ ortopeden efter att ha brutit lÄrbenshalsen vid ett fall i hemmet. Han fick

en sÄrinfektion i operationssÄret. DÀrefter fick han ocksÄ symptom frÄn Clostridioides difficile.

a) Vilka symptom ger C. difficile upphov till? (0,5p)

b) Vilken egenskap har C. difficile som gör att den lÀtt sprids pÄ just sjukhusavdelningar? (0,5p)

c) Förklara översiktligt varför symptomen frÄn C. difficile uppstÄr. (1p)

d) NÀmn 4 sÀrskilda hygienrutiner (utöver de basala hygienrutinerna) som Àr viktiga nu nÀr Allan

Ă€r infekterad med C. difficile. (2p)

a) Symtom vid infektion med Clostridioides difficile (0,5 p)

  • Vattniga, ibland illaluktande diarrĂ©er

  • BuksmĂ€rta och kramper

  • Feber

  • Vid svĂ„rare fall: blodig diarrĂ©, pseudomembranös kolit och ibland dehydrering.

b) Egenskap som gör att C. difficile sprids lÀtt pÄ sjukhus (0,5 p)

  • Den bildar sporer som Ă€r mycket tĂ„liga mot uttorkning, vĂ€rme och mĂ„nga desinfektionsmedel (inklusive alkohol).

  • Sporerna kan överleva lĂ€nge i miljön och lĂ€tt spridas via hĂ€nder, sĂ€ngar, toaletter och ytor.

c) Varför uppstÄr symtomen? (1 p)

  • Efter t.ex. antibiotikabehandling störs den normala tarmfloran, vilket gör att C. difficile kan vĂ€xa till.

  • Bakterien producerar toxiner (toxin A och B) som skadar tarmslemhinnan:

    • ger inflammation och vĂ€tskeutsöndring → diarrĂ©

    • kan orsaka nekros och pseudomembranbildning vid svĂ„r infektion.

d) Fyra sÀrskilda hygienrutiner (utöver basala hygienrutiner) vid C. difficile (2 p)

  1. Kontaktsmittisolering / egen toalett – patienten vĂ„rdas i enkelrum med eget hygienutrymme.

  2. HandtvÀtt med tvÄl och vatten (alkogel fungerar ej mot sporer).

  3. Skyddsutrustning: engÄngshandskar och plastförklÀde/skyddsrock vid vÄrd och kontakt med patient/miljö.

  4. Sporicid stÀdning/desinfektion av ytor och sanitet (t.ex. med klorinbaserat medel eller motsvarande).

4
New cards

Den bakterie som orsakar flest tarminfektioner i Sverige varje Är Àr (Shigella

sonnei, EHEC, Salmonella enterica, Campylobacter jejuni). (1p)

RĂ€tt svar:

Campylobacter jejuni

5
New cards

Besvara nedanstÄende frÄgor genom att fylla i luckorna. (2p)

Ida 5 Är har drabbats av ont i magen och diarréer. Han har ingen feber, men lite blod i avföringen.

Ange en trolig mikroorganism (fullstÀndigt artnamn krÀvs) till orsaken av Idas besvÀr


Senare drabbas Ida av en komplikation som krÀver dialysbehandling. Vad kallas denna

komplikation?


Trolig mikroorganism: Escherichia coli (EHEC) – t.ex. E. coli O157:H7.

Komplikation: Hemolytiskt-uremiskt syndrom (HUS).

6
New cards

Du trÀffar en patient som har AIDS. Patienten har drabbats av oral candidiasis. Vilka symtom har patienten (frÄn den orala candidiasis)? (1p)

Oral candidiasis (munsvamp) hos en patient med AIDS ger ofta:

  • Vita, krĂ€miga belĂ€ggningar pĂ„ tunga, gom, kinder och ibland i svalget

  • Rodnad och sveda under belĂ€ggningarna

  • Ömhet eller smĂ€rta i munnen, ibland vid svĂ€ljning

  • Sprickor i mungiporna (angulĂ€r cheilit)

  • Kan ge smakförĂ€ndringar och torra kĂ€nsla i munnen

BelÀggningarna kan skrapas bort och dÄ ses en röd, lÀttblödande yta under.

7
New cards

Vilket/vilka av följande pÄstÄenden om parasiter Àr korrekta?

Observera att felaktigt ikryssade alternativ ger poÀngavdrag men att frÄgan som lÀgst kan fÄ 0

poÀng.

VĂ€lj ett eller flera alternativ:

Amöbor förflyttar sig med hjÀlp av cilier

Protozoernas trophozoit-form gör att parasiten kan spridas till en ny mÀniska

VĂ€rldens vanligaste masinfektion orsakas av Enterobius vermicularis

Cryptosporidium parvum kan spridas frÄn kalvar och i vissa fall ge livshotande symtom hos

immunnedsatta individer

Malaria orsakas av dÄlig luft

De korrekta pÄstÄendena Àr:

✅ Cryptosporidium parvum kan spridas frĂ„n kalvar och i vissa fall ge livshotande symtom hos immunnedsatta individer

8
New cards

En infektion orsakad av Plasmodium spp kan vara mycket allvarlig.

a) Vilket typiskt symptom drabbas en infekterad patient av? (1p)

b) Varför Àr det viktigt att snabbt identifiera vilken art av Plasmodium spp som patienten Àr

infekterad med? (1p)

a) Typiskt symtom: periodiska feberattacker med frossa och svettningar.

b) Viktigt att artbestÀmma eftersom P. falciparum kan ge livshotande malaria och krÀver snabb specifik behandling; andra arter kan ge Äterfall frÄn leverstadier.

9
New cards

Du ska handla Àpplen i den lokala matbutiken. Vad du inte vet Àr att det nyss stod en person med

pÄgÄende luftvÀgsinfektion och nös rakt över Àpplena. Du plockar glatt i flera Àpplen i din pÄse. Du

kliar dig sedan lite i ögat. NÄgra dagar senare har Àven du insjuknat i luftvÀgsinfektionen. Vilken

smittspridningsvÀg beskrivs hÀr? (Blodsmitta, Aerosolsmitta/luftburen smitta,

Vektorburen smitta, Direkt kontaktsmitta, Indirekt droppsmitta, Direkt droppsmitta, Indirekt

kontaktsmitta). (1p)

Detta Ă€r indirekt kontaktsmitta – du fick smittĂ€mnet via förorenade Ă€pplen och överförde det sjĂ€lv till ögat.

10
New cards

Förklara vad följande begrepp innebÀr:

a) Aseptiskt arbete

b) Höggradigt ren

(2p)

a) Aseptiskt arbete:
ArbetssÀtt som syftar till att förhindra att mikroorganismer tillförs ett omrÄde, material eller en produkt som ska hÄllas steril eller fri frÄn smitta. Exempel: anvÀnda sterila instrument, desinficera hÀnder och arbetsyta, inte röra sterila ytor.

b) Höggradigt ren:
Ett föremÄl eller material som har fÄ levande mikroorganismer kvar men inte Àr helt sterilt.
Har rengjorts och desinfekterats sÄ att det Àr tillrÀckligt rent för kontakt med hud och slemhinnor utan att orsaka infektion.

11
New cards

Hitta det felaktiga pÄstÄendet!

VĂ€lj ett alternativ:

ArbetsdrÀkten ska bytas varje dag samt ha kort Àrm (ovanför armbÄgen)

Munskydd mÄste alltid anvÀndas nÀr patienten har aktiv tuberkulos

Handskar vid provtagning minskar risken för blodsmitta vid eventeull stickskada

Vid spill av biologiskt avfall ska puntdesinfektion alltid utföras

Alholbaserade desinfektionsmedel Àr effektivt mot bakterier men inte mot alla virus

LÄngt hÄr ska vara uppsatt vid patientnÀra arbete (1p)

Det felaktiga pÄstÄendet Àr:

➡ “Handskar vid provtagning minskar risken för blodsmitta vid eventuell stickskada.”

Handskar skyddar mot stĂ€nk och kontakt men minskar inte risken vid sjĂ€lva stickskadan – smittĂ€mnet kan Ă€ndĂ„ trĂ€nga igenom vid nĂ„lstick.

12
New cards

Vilka bakteriearter rÀknas som primÀrpatogener vid urinvÀgsinfektioner?

VĂ€lj ett alternativ:

Escherichia coli och Staphylococcus saprophyticus

Escherichia coli och Pseudomonas aeruginosa

Escherichia coli och Staphylococcus aureus

Escherichia coli och Staphylococcus epidermidis (1p)

RĂ€tt svar: ✅ Escherichia coli och Staphylococcus saprophyticus

13
New cards

En patient med misstÀnkt urinvÀgsinfektion ska ta en urinodling. Du som sjuksköterska

instruerar patienten att ta ett mittstrÄleprov.

Varför ska man ta ett mittstrÄle prov för urinodling? 1p

Varför kan man inte provta för Chlamydia trachomatis i ett mittstrÄleprov? 2p

HÀr Àr ett kort och tydligt svar:

1. Varför ska man ta ett mittstrÄleprov för urinodling? (1p)

  • MittstrĂ„leprov tas för att minska risken för kontamination av bakterier frĂ„n uretra, hud och underliv. Den första urinen sköljer bort dessa bakterier, och mittstrĂ„len speglar bĂ€ttre urinen frĂ„n urinblĂ„san dĂ€r infektionen finns.


2. Varför kan man inte provta för Chlamydia trachomatis i ett mittstrÄleprov? (2p)

  • Chlamydia trachomatis infekterar epitelceller i uretra, inte sjĂ€lva urinen i blĂ„san.

  • MittstrĂ„leprov innehĂ„ller dĂ€rför för lite infekterade celler för att pĂ„visa bakterien.

  • För klamydiatest krĂ€vs i stĂ€llet ett förstaportionsurinprov (de första dropparna urin), som sköljer med sig epitelceller frĂ„n uretra dĂ€r bakterien finns.