1/12
Mikrobiologi
Name | Mastery | Learn | Test | Matching | Spaced |
---|
No study sessions yet.
(3p)
En bakteriecellvÀgg med tunt peptidoglukanlager samt yttermembran fÄr
fÀrg vid gramfÀrgning. Man sÀger dÄ att bakterien Àr Gram
.
Denna cell Àr avlÄng till formen. NÀr bakterien har en sÄdan form kallas den för
.
För att bakterien ska kunna synas pÄ agar mÄste den tillvÀxa. SÀttet bakterier förökar sig med Àr
en form av asexuell förökning och kallas .
NÀr denna bakterie vÀxer fram pÄ blodagarmedium ses en mörk brungrön zon precis runt och
under koloniera detta kallas för .
Just denna bakterie har en viktig virulensfakor; ett slemliknande lager runt bakterien som skyddar
den mot exempelvis upptÀck av immunförsvaret. Detta slemliknande lager kallas
En bakteriecellvÀgg med tunt peptidoglukanlager samt yttermembran fÄr fÀrg vid gramfÀrgning.
Man sÀger dÄ att bakterien Àr Gram negativ.
Denna cell Àr avlÄng till formen. NÀr bakterien har en sÄdan form kallas den för stav.
För att bakterien ska kunna synas pÄ agar mÄste den tillvÀxa. SÀttet bakterier förökar sig med Àr en form av asexuell förökning och kallas binÀr fission.
NĂ€r denna bakterie vĂ€xer fram pĂ„ blodagarmedium ses en mörk brungrön zon precis runt och under kolonierna â detta kallas för α-hemolys.
Just denna bakterie har en viktig virulensfaktor; ett slemliknande lager runt bakterien som skyddar den mot exempelvis upptÀckt av immunförsvaret. Detta slemliknande lager kallas kapsel.
Förklara sÄ utförligt du kan hur konjugation gÄr till. (1p)
Konjugation (mikrobiologi):
En process dÀr bakterier överför DNA direkt mellan sig via fysisk kontakt.
En donatorcell (ofta Fâș) med en plasmid bygger en sexpilus som fĂ€ster vid en mottagarcell (Fâ»).
Pili dras in â en brygga bildas â enkelstrĂ€ngat plasmid-DNA förs över.
BĂ„da cellerna kopierar DNA:t â mottagaren blir Fâș och kan sjĂ€lv sprida plasmiden.
Varianter:
Hfr-celler: överför kromosomala gener.
R-plasmider: sprider antibiotikaresistens.
Allan Àr 82 Är och ligger pÄ ortopeden efter att ha brutit lÄrbenshalsen vid ett fall i hemmet. Han fick
en sÄrinfektion i operationssÄret. DÀrefter fick han ocksÄ symptom frÄn Clostridioides difficile.
a) Vilka symptom ger C. difficile upphov till? (0,5p)
b) Vilken egenskap har C. difficile som gör att den lÀtt sprids pÄ just sjukhusavdelningar? (0,5p)
c) Förklara översiktligt varför symptomen frÄn C. difficile uppstÄr. (1p)
d) NÀmn 4 sÀrskilda hygienrutiner (utöver de basala hygienrutinerna) som Àr viktiga nu nÀr Allan
Ă€r infekterad med C. difficile. (2p)
a) Symtom vid infektion med Clostridioides difficile (0,5 p)
Vattniga, ibland illaluktande diarréer
BuksmÀrta och kramper
Feber
Vid svÄrare fall: blodig diarré, pseudomembranös kolit och ibland dehydrering.
b) Egenskap som gör att C. difficile sprids lÀtt pÄ sjukhus (0,5 p)
Den bildar sporer som Àr mycket tÄliga mot uttorkning, vÀrme och mÄnga desinfektionsmedel (inklusive alkohol).
Sporerna kan överleva lÀnge i miljön och lÀtt spridas via hÀnder, sÀngar, toaletter och ytor.
c) Varför uppstÄr symtomen? (1 p)
Efter t.ex. antibiotikabehandling störs den normala tarmfloran, vilket gör att C. difficile kan vÀxa till.
Bakterien producerar toxiner (toxin A och B) som skadar tarmslemhinnan:
ger inflammation och vĂ€tskeutsöndring â diarrĂ©
kan orsaka nekros och pseudomembranbildning vid svÄr infektion.
d) Fyra sÀrskilda hygienrutiner (utöver basala hygienrutiner) vid C. difficile (2 p)
Kontaktsmittisolering / egen toalett â patienten vĂ„rdas i enkelrum med eget hygienutrymme.
HandtvÀtt med tvÄl och vatten (alkogel fungerar ej mot sporer).
Skyddsutrustning: engÄngshandskar och plastförklÀde/skyddsrock vid vÄrd och kontakt med patient/miljö.
Sporicid stÀdning/desinfektion av ytor och sanitet (t.ex. med klorinbaserat medel eller motsvarande).
Den bakterie som orsakar flest tarminfektioner i Sverige varje Är Àr (Shigella
sonnei, EHEC, Salmonella enterica, Campylobacter jejuni). (1p)
RĂ€tt svar:
Campylobacter jejuni
Besvara nedanstÄende frÄgor genom att fylla i luckorna. (2p)
Ida 5 Är har drabbats av ont i magen och diarréer. Han har ingen feber, men lite blod i avföringen.
Ange en trolig mikroorganism (fullstĂ€ndigt artnamn krĂ€vs) till orsaken av Idas besvĂ€râŠ
Senare drabbas Ida av en komplikation som krÀver dialysbehandling. Vad kallas denna
komplikation?âŠ
Trolig mikroorganism: Escherichia coli (EHEC) â t.ex. E. coli O157:H7.
Komplikation: Hemolytiskt-uremiskt syndrom (HUS).
Du trÀffar en patient som har AIDS. Patienten har drabbats av oral candidiasis. Vilka symtom har patienten (frÄn den orala candidiasis)? (1p)
Oral candidiasis (munsvamp) hos en patient med AIDS ger ofta:
Vita, krÀmiga belÀggningar pÄ tunga, gom, kinder och ibland i svalget
Rodnad och sveda under belÀggningarna
Ămhet eller smĂ€rta i munnen, ibland vid svĂ€ljning
Sprickor i mungiporna (angulÀr cheilit)
Kan ge smakförÀndringar och torra kÀnsla i munnen
BelÀggningarna kan skrapas bort och dÄ ses en röd, lÀttblödande yta under.
Vilket/vilka av följande pÄstÄenden om parasiter Àr korrekta?
Observera att felaktigt ikryssade alternativ ger poÀngavdrag men att frÄgan som lÀgst kan fÄ 0
poÀng.
VĂ€lj ett eller flera alternativ:
Amöbor förflyttar sig med hjÀlp av cilier
Protozoernas trophozoit-form gör att parasiten kan spridas till en ny mÀniska
VĂ€rldens vanligaste masinfektion orsakas av Enterobius vermicularis
Cryptosporidium parvum kan spridas frÄn kalvar och i vissa fall ge livshotande symtom hos
immunnedsatta individer
Malaria orsakas av dÄlig luft
De korrekta pÄstÄendena Àr:
â Cryptosporidium parvum kan spridas frĂ„n kalvar och i vissa fall ge livshotande symtom hos immunnedsatta individer
En infektion orsakad av Plasmodium spp kan vara mycket allvarlig.
a) Vilket typiskt symptom drabbas en infekterad patient av? (1p)
b) Varför Àr det viktigt att snabbt identifiera vilken art av Plasmodium spp som patienten Àr
infekterad med? (1p)
a) Typiskt symtom: periodiska feberattacker med frossa och svettningar.
b) Viktigt att artbestÀmma eftersom P. falciparum kan ge livshotande malaria och krÀver snabb specifik behandling; andra arter kan ge Äterfall frÄn leverstadier.
Du ska handla Àpplen i den lokala matbutiken. Vad du inte vet Àr att det nyss stod en person med
pÄgÄende luftvÀgsinfektion och nös rakt över Àpplena. Du plockar glatt i flera Àpplen i din pÄse. Du
kliar dig sedan lite i ögat. NÄgra dagar senare har Àven du insjuknat i luftvÀgsinfektionen. Vilken
smittspridningsvÀg beskrivs hÀr? (Blodsmitta, Aerosolsmitta/luftburen smitta,
Vektorburen smitta, Direkt kontaktsmitta, Indirekt droppsmitta, Direkt droppsmitta, Indirekt
kontaktsmitta). (1p)
Detta Ă€r indirekt kontaktsmitta â du fick smittĂ€mnet via förorenade Ă€pplen och överförde det sjĂ€lv till ögat.
Förklara vad följande begrepp innebÀr:
a) Aseptiskt arbete
b) Höggradigt ren
(2p)
a) Aseptiskt arbete:
ArbetssÀtt som syftar till att förhindra att mikroorganismer tillförs ett omrÄde, material eller en produkt som ska hÄllas steril eller fri frÄn smitta. Exempel: anvÀnda sterila instrument, desinficera hÀnder och arbetsyta, inte röra sterila ytor.
b) Höggradigt ren:
Ett föremÄl eller material som har fÄ levande mikroorganismer kvar men inte Àr helt sterilt.
Har rengjorts och desinfekterats sÄ att det Àr tillrÀckligt rent för kontakt med hud och slemhinnor utan att orsaka infektion.
Hitta det felaktiga pÄstÄendet!
VĂ€lj ett alternativ:
ArbetsdrÀkten ska bytas varje dag samt ha kort Àrm (ovanför armbÄgen)
Munskydd mÄste alltid anvÀndas nÀr patienten har aktiv tuberkulos
Handskar vid provtagning minskar risken för blodsmitta vid eventeull stickskada
Vid spill av biologiskt avfall ska puntdesinfektion alltid utföras
Alholbaserade desinfektionsmedel Àr effektivt mot bakterier men inte mot alla virus
LÄngt hÄr ska vara uppsatt vid patientnÀra arbete (1p)
Det felaktiga pÄstÄendet Àr:
⥠âHandskar vid provtagning minskar risken för blodsmitta vid eventuell stickskada.â
Handskar skyddar mot stĂ€nk och kontakt men minskar inte risken vid sjĂ€lva stickskadan â smittĂ€mnet kan Ă€ndĂ„ trĂ€nga igenom vid nĂ„lstick.
Vilka bakteriearter rÀknas som primÀrpatogener vid urinvÀgsinfektioner?
VĂ€lj ett alternativ:
Escherichia coli och Staphylococcus saprophyticus
Escherichia coli och Pseudomonas aeruginosa
Escherichia coli och Staphylococcus aureus
Escherichia coli och Staphylococcus epidermidis (1p)
RĂ€tt svar: â Escherichia coli och Staphylococcus saprophyticus
En patient med misstÀnkt urinvÀgsinfektion ska ta en urinodling. Du som sjuksköterska
instruerar patienten att ta ett mittstrÄleprov.
Varför ska man ta ett mittstrÄle prov för urinodling? 1p
Varför kan man inte provta för Chlamydia trachomatis i ett mittstrÄleprov? 2p
HÀr Àr ett kort och tydligt svar:
1. Varför ska man ta ett mittstrÄleprov för urinodling? (1p)
MittstrÄleprov tas för att minska risken för kontamination av bakterier frÄn uretra, hud och underliv. Den första urinen sköljer bort dessa bakterier, och mittstrÄlen speglar bÀttre urinen frÄn urinblÄsan dÀr infektionen finns.
2. Varför kan man inte provta för Chlamydia trachomatis i ett mittstrÄleprov? (2p)
Chlamydia trachomatis infekterar epitelceller i uretra, inte sjÀlva urinen i blÄsan.
MittstrÄleprov innehÄller dÀrför för lite infekterade celler för att pÄvisa bakterien.
För klamydiatest krÀvs i stÀllet ett förstaportionsurinprov (de första dropparna urin), som sköljer med sig epitelceller frÄn uretra dÀr bakterien finns.