Tandvård – Frågor och Svar

Flashcards med frågor och svar om tandvård.

Vad består tanden av och vilka vävnader stödjer den?

Emalj, dentin, pulpa, cement; tandköttet, parodontalligamentet, käkbenet, rotcementet.

Vilka bakterier orsakar karies och varför?

Streptococcus mutans och Lactobacillus. De producerar syra från socker som leder till demineralisering av emaljen.

Vad är kariesexcavering och varför gör man det?

Att ta bort kariesangripen tandvävnad för att stoppa infektionen och förbereda tanden för en fyllning.

Vad är kariesprocessen och vad innebär demineralisering och remineralisering?

Kariesprocessen är när bakterier omvandlar socker till syra, vilket leder till demineralisering. Remineralisering är när mineraler återförs till tanden.

Vad menas med D1, D2 och D3 inom kariesdiagnostik?

D1: karies i yttre emaljen. D2: karies i inre emaljen. D3: karies i dentinet.

När är det dags att behandla ett kariesangrepp?

När karies har nått dentinet (D3), vid symtom som smärta eller inflammation, eller vid hög kariesrisk. Tidig emaljkaries kan behandlas med fluor och förbättrad munhygien.

Vad är ett predilektionsställe?

Ett predilektionsställe är ett område på tanden där karies oftast uppstår, exempelvis fissurer, approximalt, vid tandköttskanten och på blottade rotytor.

Vilka faktorer kan bidra till karies?

Frekvent sockerintag, dålig munhygien, muntorrhet, otillräcklig fluoridtillförsel, låg salivproduktion, kariesbenägna ytor, tidigare karieserfarenhet och vissa sjukdomar.

Vad menas med differentialdiagnoser och vad finns det för typer?

Andra möjliga orsaker till symtom som liknar karies. Exempel: ilningar kan bero på blottade tandhalsar, sprickor eller erosion.

Varför är saliv viktig för munhälsan?

Neutraliserar syror, tvättar bort matrester och bakterier, innehåller antimikrobiella ämnen, hjälper till med remineralisering. Underlättar tal, sväljning och skyddar munslemhinnan.

Vilka tecken finns på muntorrhet?

Torrhetskänsla, svårighet att tala eller svälja, sveda i munnen, klibbig saliv, spruckna läppar, dålig andedräkt, ökad karies och svampinfektioner.

Vad orsakar muntorrhet?

Läkemedel, sjukdomar, strålning mot huvud-hals, ålder, stress eller munandning.

Vilka konsekvenser har muntorrhet?

Ökar risken för karies, svampinfektioner, sår i munnen, smakförändringar, tal- och sväljsvårigheter. Tandproteser kan skava mer, och munslemhinnan blir mer sårbar.

Vilka behandlingar finns vid muntorrhet?

Salivstimulering, saliversättning, ökad fluoridanvändning, förbättrad munhygien och att behandla grundorsaken.

Varför är fluorid bra för tänderna?

Stärker emaljen, påskyndar remineralisering och hämmar bakteriers syraproduktion.

Vilka grupper rekommenderas extra fluorid och varför?

Personer med muntorrhet, tandställning, många lagningar, barn med dålig munhygien eller äldre med rotytekaries.

Vad är stegvis excavering och hur går det till?

Att inte ta bort all karies direkt vid djupa kariesskador. Efter ett antal månader öppnar man igen och tar bort resterande karies om tanden är stabil.

Varför fissurförseglar man en tand?

För att förebygga karies i djupa fåror (fissurer) där bakterier lätt fastnar.

Hur går en kompositlagning till och vad dukas fram?

Bedövning (vid behov), kariesexcavering, ets, bonding, komposit appliceras i lager som härdas, formas och poleras. Spegel, sond, pincett, kofferdam, ets, bonding, komposit, härdlampa, poleringsinstrument.

Vad är pulparummets och rotspetsens anatomi?

Pulparummet består av pulpakammaren (i kronan) och rotkanaler (i roten). Vid rotspetsen finns det apikala foramen.

Vad består pulpan av?

Bindväv, blodkärl, nerver, lymfkärl och odontoblaster.

Vad är pulpa-dentin-komplexet?

Ett samspel mellan pulpan och dentinet. Odontoblasterna i pulpan producerar dentin, och dentinkanalerna leder stimuli till pulpan.

Vilka orsaker kan skada pulpan och hur sker det?

Karies, trauma, djupa fyllningar, sprickor, slitage och parodontit.

Vad är periradikulär vävnad?

Vävnaderna runt tandens rotspets: rotcement, parodontalligament, käkben och apikalt foramen.

Hur undersöks en patient som kommer akut med värk?

Anamnes, klinisk undersökning (inspektion, perkussion, palpation, sensibilitetstester) och röntgen. Akut åtgärd utförs – t.ex. pulpektomi, avlastning eller temporär fyllning.

Vilka sensibilitetstester används och hur fungerar de?

Kyltest och el-test. De mäter om pulpan reagerar normalt. Ingen reaktion kan tyda på död pulpa, långvarig smärta tyder på inflammation.

Vilka endodontiska diagnoser finns?

Pulpit, symtomatisk pulpit, asymtomatisk pulpit, nekros, apikal parodontit, radikulärcysta och fistel.

Hur arbetar man aseptiskt?

Genom att hålla arbetsområdet fritt från bakterier med god handhygien, sterila instrument, användning av handskar, munskydd, skyddsutrustning, kofferdam och desinfektion.

Förklara olika pulparelaterade behandlingar (a–e).

Stegvis excavering, pulpaöverkappning, partiell pulpotomi, pulpotomi och pulpektomi.

Vad dukas fram inför kofferdammläggning?

Kofferdamduk, håltång, kofferdambåge, klammer, klammertång, tandtråd, sax, spegel, sug och pincett.

Vad innehåller en rotbricka?

Spegel, sond, pincett, endospets, filar (K- och H-fil), pappersspetsar, guttaperkaspetsar, spreader, lentulo, spolvätska (NaOCl), sprutor, endoblock, tillfällig fyllning och Ca(OH)₂-inlägg.

Vilka spolvätskor används och vad gör de?

Natriumhypoklorit (NaOCl) – dödar bakterier och löser vävnad. EDTA – tar bort smear layer. Klorhexidin – antibakteriell, men löser inte vävnad. Koksalt – neutral sköljning.

Vilka filtyper används i endodonti?

Handfilar: K-fil (rensar och formar), H-fil (effektiv vid drag). Maskinella filar: roterande och reciprokerande. NiTi-filar är flexibla och följer rotkanalens form.

Förklara begrepp: dentintubuli, odontoblast, sklerotisering, granulom, abscess, radikulärcysta, fistel, os.

Dentintubuli = små kanaler i dentin. Odontoblast = cell som bildar dentin. Sklerotisering = förkalkning av tubuli som skydd. Granulom = kronisk inflammation vid rotspetsen. Abscess = varansamling. Radikulärcysta = cysta vid rotspetsen. Fistel = kanal där var töms. Os = ben (t.ex. os maxilla = överkäke).