växter

Växter och bär!

Rönn

Blomman är en signal till pollinerande insekter. Den röda färgen på frukten är en signal till djur som äter dem och därmed sprider fröna. Kan användas till gelé.

blåbär

delvis vintergrönt ris. Bladen fälls på vintern men stammen är grön. Hör till ljungväxterna.

lingon

habitat: ofta gles tallskog, är ett vintergrönt ris som hur till ljungväxterna.

Ljung

Habitat: Hed, myr och skogsmark. Även hällmark. Vintergrönt ris. De talrika rödvioletta blommorna är viktig näringskälla för bin.

Baldersbrå

Habitat: Äng, öppen mark. Liknar prästkrage men har mycket mer finflikiga blad. Saknar till skillnad från kamomill tydlig doft.

Blodrot

Skiljs från de andra arterna i släktet femfingerörter genom att den har fyra kronblad istället för fem. Den grova roten har röd saft varav namnet blodrot.

Blåklint

Vanlig åkerogräs

blåklocka

sveriges nationalblomma.

blåsippa

Habitat: Skog. Blommar tidigt på våren.

brännässla

Karaktärsart för näringsrik mark.

Daggkåpa

Namnet kommer från att det på morgonen ofta ligger en vattendroppe skålen som bladet bildar.

Grodblad

Har använts för att lägga om sår.

Gråbo

är vindpollinerad och kan ge allergi.

gullris

har hängande blomställningar och mindre blommor.

Gullviva

Hör till släktet Primula. Olika varianter av Primula är vanliga i trådgårdar.

harsyra

Hästhov - Tussilago

Tidig vårblomma. Bladen kommer oftast senare.

johannesört

Kirskål

går använda i matlagning ungefär som spenat.

Liljekonvalj

Giftig

Maskros

Går att äta och använda för olika drycker.

Midsommarblomster

Skog och öppen mark. Blommar i juni och juli. Vår vanligaste näva.

mjölke

de vackra blommorna pollineras av insekter men stora mängder sprids av vinden. Mer känd som rallarros. Den spreds längst med de nylagda banvallarna där de trivdes i den torra jorden.

Näckros

Habitat: Sjöar, dammar, åar. Växter där de är grunt då rötterna är på botten.

Prästkrage

Liknar balderbrå men har inte dess finflikiga blad.

Rödklöver

Är en artväxt som har kvävefiserare på rötterna. Den odlas som vallväxt samt för gröngödsling.

Röllika

Skräppa

Olika arter av dessa orsakar problem i betesmark och vallodling då de konkurrerar med önskvärda arter och djuren inte gärna äter dem och kan må dåligt om de gör det.

smörblomma

Betesdjur gillar dem inte så de blir ofta kvar i betesmark.

styvmorsviol

namnet syftar på blommans form och kronblad. De två bladen i mitten är de egna barnen som når de nedre bladen som är ett fat med smör. De två bakre bladen är styvbarn som inte når fram till smöret.