Fördomar och grupprelationer

Vad är en fördom?

En negativ attityd till en annan social grupp, det är alltså en attityd och är ofta baserad på en stereotyp

Vad är ett schema?

Kognitiva sturkturer som representerar kunskap om ett begrepp (person, grupp, händelse etc), inklusive dess egenskaper och sambanden mellan egenskerna

Olika typer av scheman

Skript

• egenskaper etc förknippade med typiska händelseförlopp, restaurangbesök

Självscheman

• egenskaper, som jag förknippar med mig själv

personscheman

• egenskaper, förknippade med specifika personer

Rollscheman

• egenskaper, förknippade med sociala roller ex yrke förälder, middagsvärd

• stereortyper, jobb, etnicitet osv

Vad är en stereotyp?

Ett slags schema

Socialt delade generaliserade om medlemmar i en social grupp.

De är inte nödvändigtvis negativa och inte nödvändigtvis en attityd men en attityd baseras på en stereotyp.

Attityd är värderingar positivt eller negativt om en grupp, “vad tycker jag om den här gruppen?”

det är baserat på erfarenheter och förändras långsamt

Vad är en fördom?

En negtiv attiryd mot en annan social grupp och är något flera i gurppen tycker.

Fördomar består av 3 komponenter:

1. En kognitiv komponent- vad vi tror/ tänker om gruppen = stereotyp

2. En affektiv komponent- vilken känsla gruppen väcker inom oss

3. En beteende komponent- hur vi tenderar att agera gentemot gruppen (aproach/ avoid)

Vad är en bias?

En systematisk sneridning. En tendens, inklanation eller fördom mot något eller någon.

Vissa är positiva och hjälpsamma mendan vissa är negativa.

tendensen är ex att uppfatta norrmän negativt, då har vi en bias som är baserad på negativa attityder.

Hur mäter man omedvetna bias?

Implicit association test är baserad på ett gamalt klassiskt undersöknings metod “stroop test”

Det står en färg men man ska välja vilken färg texten är.

Det mäter associaionen mellan färg och det som står vilket är svårt. Hastigheten det tar att trycka mellan de olika alternativen.

Automatiska/ kontrollerade processer

De flesta inom en given kultur bär på liknande stereotyper

Det är en tvåstegsprocess

1. automatisk aktivering

2. viljestyrd kompensation

om vi agerar fördomsfullt eller inte avgörs i steg 2, inte i steg 1

stereotyper dyker upp hos alla men det går att viljemässigt ändra

Benägenhet till att agera på stereotyper varierar med

Situation

• Ex mindre stereotypsering om vi senare behöver fösvara vår bedömning för någon

  • om man ska anställa någon och förklara på vilka grunder individen blev anställd på

Motivation

• om man vill komma fram till en specifik slutsats

  • önsketänkande och vill se en person på ett visst sätt

kognitiva resurser

• ex trött, hungrig ger mer stereotypisering

• Precis innan lunch

Individuella skillnader

• prediceras av ex need for cognition test och attributioneal complexity test

Går det att förändra scheman?

Det är svårt att förändra snabbt, det sker långsamt.

Informationsbias

Vi tenderar att beakta schema- kompatibel information och ingorerar schema- inkompatibel information.

Detta kan skapa illusorisk korrelation (falska samband)

Illusorisk korrelation - exempel

Äldre förare kör långsamt. Om man kör och genomför en omkörning och ser att de är äldre passar det in i vårat schema, men om vi ser att det är en yngre ille passar det inte in i schemat så tänker man inte på det så mycket. Om en äldre person kör snabbt tänker man inte heller på det.

Hur gör man en schemaförändring?

Book- keeping

• En gradvis föränring genom många schema- inkompatibla exempel.

  • Ex: fler och fler exempel på äldre personer som är bra förare.Kommer ändra uppfattningen gradvis.

Conversion

• plötslig förändring när schema- inkompatibel information når kritisk massa.

  • ex 100 situationer på en gång,

• mycket exivence ändrar schemat helt. går inte att stå emot berget av evidence

Subtyping

• schema inkompatibla exemplar byts ut och får bilda en ny underkategori.

• har fått mest stöd i forskningen.

Sub- typing

När man ser nån som inte passar in i schemat ex en smålänning som är generös, istället för att ändra schemat plockar man ut den personen som är generös och skapar en ny grupp för dem.

Realistic Conflict Theory

Teorin om den realistiska konflikten

Kärna (attitudes and behavoiour are explaines at a supra - individual group level): gruppens attityder speglar deras objektiva intressen i relation till andra grupper

Orsak till konflikt (Real competition for scares resources determines group relations): Konkurrens om begränsade resurser (jobb, pengar, bostäder)

Effekt ((belifes and feelings) are dependent on group interests): “vi mot dem” - tänkande, stereotyper och fördomar.

När uppstår konflikter och fördomar mellan grupper?

När de konkurrerar om begränsade resurser som ex jobb, pengar, bostäder, makt, status. Alltså sånt som det dinns ett visst antal möjligheter att få.

När grupperna uppfattar att de konkurrerar om nåt värdefullt blir de mer negativa mot varandra.

Fördomar kan däremot minskas om grupperna börjar sammarbeta mot ett gemensamt mål och genom ett mer jämlikt samhälle

Robbers Cave- Experiment

Genomfördes av Muzafer Sherif 1950

22 pojkar i ca 11- 12 års åldern, ovetande om att de deltog i ett psykologiskt experiment undersöktes över hur gruppkonflikter och fördomar uppstår och kan lösas.

Pojkarna delades upp i 2 grupper vilket skapade en “vi”- känsla inom gruppen.

Grupperna tävlade sedan mot varandra om resurser vilket ledde till en upptrappade konflikter, fientlighet och negativa stereotyper.

sedan introducerade forskarna gemensamma mål som krävde samarbete mellangrupperna vilket gjorde att fördomarna och de negativa stereotyperna minskade.

Minimal Group Paradigm

Ett experimentellt upplägg utvecklat av Henri Tajfel för att visa att ingroup bias, fördomar och diskriminering kan uppstå även när grupper är meningslösa och godtyckligt skapade, utan tidifare konflikt eller konkurrens om resurser.

Deltagare favoriserar sin egen grupp över utgruppen- bara genom att veta att de tillhör olika grupper

Vad ville Tjafel undersöka med Minimal Group Paradigm?

Om ingroup bias och fördomar kan uppstå utan tidigare konflikt eller konkurrens om resurser

Vad visade Tjafells experiment om pengafördelning?

Deltagarna gynnade sin egen grupp även om det innebar mindra vinst för dem själva

Vad leder social kategorisering till enligt Tjafel?

Överdrivna skillnader mellan grupper och ökad likhett inom grupper

Vad visade Tajfels linjeexperiment?

Etiketter påverkade perception- grupper med etiketter överskattade skillnader i linjelängd

Vad krävs för att kontakt ska minska fördomar enligt Allport?

Lika status, gemensamma mål. gruppsammarbete och instutionellt stöd.

vad visar merta- analysen om kontakt och fördomar?

mer kontakt→ mindre fördomar.

speciellt när optimala villkor är uppfyllda

Vilka processer bidrar till att minska fördomar?

Beteendeförändring, kunskap om utgruppen, empati och omvärdering av ingruppen

Vad är extended och imagined contact?

Extended: Vänners vänskap med utgruppen

Imagines: Föreställa sig positiv kontakt

Sammanfattning

Fördomar är negativa attityder mot annan social grupp, ofta baserad på stereotype 

Attityder kan vara explicita (medvetna) eller implicita (omedvetna) 

Omedvetna attityder har försökts mätas med hjälp av IAT (implicit association test) 

Stereotyper (och fördomar) kan aktiveras automatiskt 

Detta innebär inte att en behöver agera i enlighet med sina fördomar – viljestyrd kompensation är möjlig (System 2) 

Enligt realistic conflict theory (Sherif 1966) uppstår stereotyper och fördomar när grupper konkurrerar om resurser, men kan minskas om grupperna får ett gemensamt mål att sträva mot 

Forskning om minimal group paradigm (Tajfel 1971) indikerar att konkurrens om resurser inte krävs för att stereotyper och fördomar skall kunna uppstå – kategoriseringen är i sig självt tillräcklig 

Enligt kontakthypotesen (Allport 1954) kan gruppmotsättningar minskas genom ökad kontakt mellan grupperna, men vissa förutsättningar behöver vara uppfyllda 

 

Den socialkognitiva teorin inom personlighetspsykologi fokuserar på hur individen processar, lagrar och använder information i sociala sammanhang. Den betonar att personligheten formas genom interaktion mellan individens beteende, kognitiva processer och den sociala miljön. Albert Bandura, en av de främsta förespråkarna för denna teori, introducerade begreppet självreglering, vilket innebär att människor aktivt styr sitt beteende genom sina tankar och mål. 

 

När det gäller könsroller kan den socialkognitiva teorin hjälpa till att förklara hur individer lär sig och internaliserar könsnormer genom observation och social påverkan. Studier har visat att könsroller ofta tillskrivs egenskaper baserade på sociala konstruktioner snarare än biologiska skillnader. Detta kan påverka hur människor uppfattar sig själva och andra, samt hur de beter sig i olika sociala sammanhang