Filosofi prov v. 12

Deskriptiv etik

Beskrivning av hur något är. Förekommer i vetenskaper som exempelvis historia.

-

Diskriptiv utsaga: Man konstaterar en iaktagelse.

Normativ etik

Beskrivning av hur något bör vara.

Normativ utsaga: Man konstaterar hur något bör vara.

Etik för vem?

(Vem man bryr sig om)

• Etisk egoism: Sig själv

• Etisk altruism: Ett visst urval andra människor.

• Etisk universalism: Alla

Sinnelagsetik (avsikt)

Intrinsikalt värde: Goda intentioner, god avsikt

Extrinsikalt värde: Konsekvenser

Pliktetik (handling)

Intrinsikalt värde: Handlingar & personer

Extrinsikalt värde: Hypotetiska konsekvenser

Anser att det är fel med välfärdism då “det goda” växlar. Anser att det är fel med maximism då vissa offras, kommer i kläm på ett omoraliskt sätt, för att maximera goda konsekvenser.

Konsekvensetik (konsekvens, effekt)

Intrinsikalt värde: Konsekvenser

Extrinsikalt värde: Handlingar

Konsekvensetikens fem komponenter

Konsekventialism

Rätt eller fel hos en handling handlar uteslutande om konsekvenserna.

Problem:

• Strider mot vårt naturliga sätt att tänka om moral. Går emot “magkänslan”.

Konsekvensetikens fem komponenter

Välfärdism

Den moraliskt goda egenskapen i konsekvenserna måste identifieras. Skiljer sig mellan etiker men kan exempelvis vara lust, njutning, nytta, intresseuppfyllnad eller att undvika lidande.

Problem:

• Hur kan ett mentalt tillstånd representera allt gott?

• Är “nytta” mer moraliskt gott än “njutning”?

• Glädje skiljer sig mellan individer, kulturer och religioner.

Konsekvensetikens fem komponenter

Aggregativism

Det krävs att man kan mäta, jämföra och addera en handlings värde, för att meningsfullt kunna säga att vissa handlingar har bättre konsekvenser än andra - i termer av deras inverkan på människors och djurs välfärd.

Problem:

• Hur är det goda mätbart?

• Värde kan betraktas som kvantitativt då 1000 personer anses moraliskt viktigare än 1 person.

Konsekvensetikens fem komponenter

Universalism

Huruvida en handling är rätt beror, opartiskt, på hur alla påverkas av handlingen i fråga.

Regelutilitarism: Följer regler som ger bäst utfall statistiskt, lutar sig mot sannolikheten.

Problem:

• Hur ska vi kunna förutsäga framtiden och räkna med att känna till hur alla påverkas?

Konsekvensetikens fem komponenter

Maximism

Krav på maximering av det goda. Om något är värdefullt är det bättre om det finns mer av det.

Problem:

• Om en omfördelning skulle bidra till maximering av den totala välfärden, bör vi enligt maximismen göra detta. Men detta kan inskränka individens rättigheter på olika vis. Individer kan komma i kläm.

Det kategoriska imperativet, formulering 1

“Handla alltid så att maximen (regeln) för din handling skulle kunna upphöjas till allmän lag.”

• Ska gälla för alla i samma situation, inga undantag.

• Alla ska kunna handla på det viset.

• Genom sitt förnuft måste man själv kunna komma fram till vilken plikt man ska utföra i enlighet med vad som är en moraliskt god handling enligt formulering 1. Om plikter kolliderar (pliktkollision) måste man rangordna de (pliktstege) med förnuftet. Exempelvis efter närhetsprincipen.

Exempel:

Om det inte är rätt för alla att stjäla (p.g.a hypotetiska konsekvenser) så är det inte rätt för dig. Vi har därför en plikt att alltid betala, annars hamnar vi i motsägelser.

Det kategoriska imperativet, formulering 2

“Handla alltid så att du behandlar mänskligheten såväl i din egen som i andras person inte endast som ett medel utan tillika som ett självändamål.”

• Sätter gränser för formulering 1.

• Gränsen för hur man ska handla utgörs av andras rättigheter.

Exempel:

• De mänskliga rättigheterna

• Djurens rättigheter

• Behandla andra som du själv vill bli behandlad.

Etik

Ethos - “sedvänja”, hur människor uppför sig, “vana”.

Handlar om att ge genomtänkta svar på frågor som uppstår när man står inför dilemman. Man ser saker från olika perspektiv.

Normativ etisk teori

Vad man väljer att lägga fokus på får betydelse för den normativa etik man vill utveckla. Finns moraliskt värde i avsikt, handling eller konsekvens? Eller i inget alls?

Den etiska syn man för fram:

• Får inte innehålla självmotsägelser.

• Ska presentera argument som stödjer den normativa teorin.

• Ska gå att härleda till “självklara” principer eller grundantaganden, för stabilitet.

Tillämpad eller praktisk etik

Tar ställning till hur man bör agera i konkreta situationer. Olika svar ges beroende på vilken aspekt som ges intrinsikalt värde.

Intrinsikalt och extrinsikalt värde

• Intriniskalt värde: Vad som är värdefullt i sig.

• Extrinsikalt värde: Värde för något annat. Har endast värde då det är ett medel för att nå målet.

Problem med det kategoriska imperativet

• Tar hänsyn till hypotetiska konsekvenser, inte de faktiska.

• Anser att moral är oberoende av lycka och nytta.

• Svårigheter med att rangordna plikter.