SL01 begrepp

samhälle

ett socialt nätverk av människor som bor på ett visst geografiskt område

offentlig sektor

del av samhället som utgörs av staten och kommunen

privat sektor

del av samhället som utgörs av privata företag och hushåll

tredje sektorn

kallas också medborgarsamhället; del av samhället som utgörs av medborgarorganisationer och frivillig verksamhet

medborgarsamhälle

alla ideella och privata sammanslutningar, föreningar och organisationer tillsammans

politik

överenskommelser om gemensamma spelregler i samhället

medborgare

en person som har fulla politiska och sociala rättigheter och skyldigheter i en viss stat

medborgarskap

medlemskap i en viss stat

makt

förmågan hos individer, grupper, organisationer och stater att driva igenom sin vilja

maktutövning

att förverkliga sina mål trots motstånd från den som maktutövningen riktar sig mot

stat

legitimt maktmonopol inom ett visst område

legitim

den som maktutövningen riktar sig mot godkänner maktutövningen

rättsstat

en stat där all offentlig maktutövning baserar sig på lag

enhetsstat

centralstyrd stat med gemensam lagstiftning

förbundsstat

en stat som består av flera delstater med eget styre och en omfattande självbestämmanderätt

civil olydnad

att medvetet bryta mot en lag eller ett myndighetsbeslut som upplevs som orättvist

anarkism

en politisk riktning som vill avskaffa all form av politisk maktutövning eftersom staten upplevs som ond och onödig

nationalstat

stat vars gränser bestäms utgående från språk, nationalitet och kultur

global

världsomspännande

globalisering

stater över hela jorden knyts allt tätare samman i ömsesidiga beroendeförhållanden

korruption

missbruk av offentlig makt för egen eller närståendes vinning

demokrati

folkstyre

representativ demokrati

ett demokratiskt system där folket representeras av ett beslutande organ som de har valt

fritt mandat

en förtroendevald är inte bunden av sina väljares åsikter utan får fritt och obundet utöva sitt uppdrag

demokratisering

processen när ett samhälle övergår från ett auktoritärt styre till ett mera demokratiskt

auktoritärt styre

ett system där en regering fattar alla beslut oberoende av folkets vilja

opposition

de partier som inte finns representerade i regeringen utan i stället övervakar regeringens arbete

rösträtt

medborgarnas möjlighet att välja vem som ska fatta beslut i staten

deltagardemokrati

ett demokratiskt system som betonar medborgerligt engagemang

deliberativ demokrati

ett demokratiskt system som betonar medborgardebatt inför politiska beslut

direkt demokrati

ett demokratiskt system där medborgarna själva fattar beslut genom att rösta i folkomröstningar

medborgarinitiativ

ett initiativ av medborgare till ny lag

folkomröstning

en omröstning där medborgarna uttrycker sin syn på en viss sak

rådgivande folkomröstning

beslutsfattarna är inte bundna av resultatet i folkomröstningen

demografisk försörjningskvot

visar hur många som är i arbetsför ålder (15-64 år) i förhållande till de som inte är det

ekonomisk försörjningskvot

visar hur många som är sysselsatta i förhållande till arbetslösa och andra personer utanför arbetskraften

hållbarhetsgap

underskott i statsfinanserna, dvs att utgifterna är större än inkomsterna

statskuld

de pengar som staten är skyldig utländska och inhemska kreditgivare

social klass

befolkningsklassificering som vanligtvis utgår från yrkesgruppen

livskvalitet

hur tillfredsställda vi upplever att vi är med livet

välbefinnande

att må bra

välstånd

goda ekonomiska förhållanden

välfärd

samlingsnamn för alla faktorer som inverkar på vår livskvalitet

välfärdsstat

ett system där staten bär huvudansvaret för medborgarnas välfärd

socialpolitik

de åtgärder genom vilka staten försöker upprätthålla och förbättra medborgarnas välfärd

inkomstöverföringar

omfördelning av pengar medborgare emellan utgående från deras inkomster och behov

välfärdssamhälle

ett system där statens ansvar för att producera välfärd minskar och andra aktörer får större roll; sådana aktörer kan vara privata, ideella eller frivilliga, men också den enskilda individen och familjen kan få större ansvar

progressiv beskattning

skatteprocenten ökar då inkomsterna ökar

proportionell beskattning

skatteprocenten är densamma för alla oberoende av inkomst

välfärdstjänster

tjänster som staten och kommunen erbjuder sina medborgare, tex social- och hälsovård, sjukvård och utbildning

subventionerad tjänst

offentligt ekonomiskt stöd med avsikt att sänka priset på en vara eller tjänst, tex dagvårdsavgifter och läkarbesök

privatisering

den ekonomiska och politiska process då offentligt ägda bolag övergår i privat ägo

nordisk välfärdsmodell

den offentliga sektorn har ett övergripande ansvar för medborgarnas välfärd

korporativt välfärdssystem

obligatoriska och lagstadgade sociala förmåner finansieras till största delen via arbetstagarnas socialförsäkringar

liberalt välfärdssystem

individen bär ett stort ansvar för sin välfärd genom att teckna privata försäkringar, tex pensions-, arbetslöshets- och sjukförsäkringar

sydeuropeiskt välfärdssystem

familjen bär det huvudsakliga ansvaret för familjemedlemmarnas välfärd

postkommunistiskt välfärdssystem

ett system med ett svagt socialt skyddsnät och få sociala rättigheter

social trygghet

ett system med förmåner och tjänster som garanterar alla samhällets invånare en tillräcklig levnadsnivå

socialförsäkringar

lagstadgade försäkringar som tryggar individens uppehälle i olika sociala risksituationer, tex sjukdom, arbetslöshet och pension

socialvård

olika tjänster som offentliga sektorn erbjuder för att förebygga sociala problem och utslagning, tex hemvård och olika former av service för missbrukare

social förmån

ekonomiskt bidrag som kommunen eller staten betalar

sjukförsäkring

en försäkring som täcker kostnaderna för inkomstbortfall, läkemedel och vård vid sjukdom

utkomststöd

ett behovsprövat stöd som täcker de allra nödvändigaste utgifterna för personer eller familjer med mycket låga inkomster

social marginalisering

individer eller grupper känner sig utanför samhället

relativ fattigdom

en individ eller grupp vars inkomst är lägre än 60 procent av landets medianinkomst

feminism

ideologi som bekämpar strukturell ojämställdhet i samhället

värdekonservativ

medborgare som betonar traditionella värderingar och moral som grund för samhället

värdeliberal

medborgare som stöder individens frihet och tolerans i samhället

politiskt deltagande

olika medel som man kan använda för att påverka samhälleliga beslut

aktivt medborgarskap

att påverka det omkringliggande samhället på olika sätt

politisk konsumtion

ett konsumtionsbeslut baserat på sociala, etiska eller politiska principer

bojkott

att pga värderingar i påtryckningssyfte låta bli att köpa en produkt

buykott

ett aktivt val att köpa en produkt pga att den överensstämmer med egna samhälleliga värderingar

sociala medier

samlingsnamn på digitala kanaler, tex webbplatser och mobilapplikationer, där användarna kommunicerar direkt med varandra genom ex text, bild eller ljud som de själva producerar

mångpartisystem

ett system där flera partier har möjlighet att få verklig politisk makt

valsystem

det system som används för att omfördela valresultatet till mandat i en folkrepresentation, tex riksdagen eller kommunfullmäktige

mandat

varje plats i den folkrepresentation som ska väljas motsvarar ett …; ett … innebär att en person får i uppdrag att representera väljarna i ett folkvalt organ

proportionella val

valkretsens mandat fördelas proportionellt mellan de olika partierna enligt hur många röster de har fått

majoritetsval

den person eller det parti som får flest röster får alla valkretsens mandat

valkrets

ett röstningsområde som har ett bestämt antal mandat (platser) i den folkrepresentation som ska väljas

valmansförening

minst 100 röstberättigade medborgare kan bilda en … och ställa upp kandidater på dess lista utan att vara ett registrerat parti

valförbund

två eller flera partier ställer upp sina kandidater på en gemensam lista

röstspärr

den procentuella andel av rösterna inom en valkrets som ett parti måste få för att det ska räcka till ett mandat

majoritetsval i två omgångar

de två kandidater som fått flest röster går vidare till en andra valomgång där den som fått flest röster blir vald

majoritetsval i enmansvalkretsar

den person som fått flest röster i valkretsen vinner valkretsens enda mandat

valbar

en person uppfyller de kriterier som krävs för att kunna bli vald till det organ som utses i valet

taktikrösta

att rösta på ett parti eller en kandidat för att minska möjligheten för ett annat parti eller en annan kandidat att komma till makten

maktdelning

bestämmer förhållandet mellan den lagstiftande, verkställande och dömande makten

parlamentarism

ett förvaltningssystem där regeringen måste ha parlamentets förtroende

riksmöte

en arbetsperiod i riksdagen som pågår under ett år

plenum

möte som hela riksdagen samlas till för lagstiftningsarbete och aktuella politiska debatter

partidisciplin

att alla inom samma riksdagsgrupp röstar enligt partiets beslut

utskott

en arbetsgrupp inom riksdagen som bereder lagförslagen inom sitt ansvarsområde

stora utskottet

den arbetsgrupp som ansvarar för alla EU-ärenden i riksdagen

regeringsproposition

lagförslag från regeringen till riksdagen

lagmotion

lagförslag som en eller flera riksdagsledamöter väcker i riksdagen

remissdebatt

den första debatten som förs om lagförslaget i riksdagen

enkel majoritet

ett lagförslag måste stödas av minst hälften av de avgivna rösterna

kvalificerad majoritet

ett lagförslag måste stödas av minst två tredjedelar av de avgivna rösterna

statsbudget

en beräkning av statens inkomster och utgifter inför det kommande året