Evolution (OG)

Evolution

Förändring eller utveckling av organismer kallas för evolution. Evolutionen har inte ett förutbestämt mål, utan drivs av det naturliga urvalet. Genom att individer med anlag som gynnar de i den miljö de befinner sig i eventuellt ger sina anlag till framtida avkomma, kan anlag som ökar överlevnadsförmågan sprida sig med generationer och på så sätt har det skett en evolution.

Vad för förutsättningar måste det finnas för att evolution ska kunna ske?

Genetisk variation- Det måste finnas skillnader i DNA mellan individer i en population. Dessa variationer i individers anlag sker genom genetiska mutationer som sedan testas av naturliga urvalet och selekteras baserat på dess effektivitet.

Selektivt tryck- Miljön måste ha en påverkan på vilka individer som har störst chans till att överleva och reproducera. Yttre faktorer som predatorer, sjukdomar klimatförändringar och tillgång till föda är olika exempel på detta.

Ärftlighet- De egenskaper som ger en fördel måste vara genetiskt överförbara till avkomman.

Differentiell reproduktion – Individer med gynnsamma egenskaper måste få fler överlevande avkommor än de med mindre gynnsamma egenskaper.

Ge exempel på hur anlag selekteras genom könsurval

Hos många djur finns det tydliga skillnader mellan honan och hanen. Hos påfåglar är hanarna väldigt färgstarka, detta innebär att arter parar sig genom en intersexuell selektion där honorna väljer att para sig med hanar utifrån deras estetiska egenskaper. Anledningen till detta, är för att honorna vill få fram praktfulla söner, d.v.s färgstarka söner som lockar till sig fler honor och kan föra över sina anlag i form av barnbarn. Starka färger kan även signalera att individen är frisk och inte när på sjukdomar. Genom att de estetiska anlagen har favoriserats av naturens urval, så blir hanarna mer och mer extravaganta med generationer. Däremot finns det en gräns till hur starka färger och långa fjädrar kan vara, då de även kan leda till att hanen lockar predatorer och har svårt för att flyga.

Hos sjölejon favoriseras starka hanar, konkurrens mellan hanarna avgör deras reproduktiva förmåga. Anlag som leder till stora horn och kraftiga kroppar lyfts upp, och man kan med blotta öga se hur detta resulterat i att hanarna är större och kraftigare än honorna hos arter där selektionen är intrasexuell, alltså där hanarna slåss om honorna.

Ge exempel på hur anlag selekteras genom anpassning till miljö

I våra tarmar finns det bakterier som ersätts i en väldigt snabb hastighet, med varje dygn lämnar de kroppen med avföring. Varje dygn sker även tusentals mutationer hos dessa bakterier, fast än risken för mutation vid celldelning är en gen per tio miljoner celldelningar. Detta beror på deras snabba förökning. När en människa tar antibiotika, slås en stor andel av bakterierna ut. Men en del bakterier kan ha muterats på ett sätt som gör de resistenta mot antibiotika. Detta innebär att dessa bakterier är anpassade till sin miljö. När endast de muterade bakterierna överlever, kan de föröka sig och genom naturligt urval har nu den mutationen som från en början var sällsynt, har numera spridits.

Denna mutation av tarmbakterier hos människor är inte farlig, men chansen finns att bakterierna föröver anlaget genom att utbyta plasmider med andra bakterier som orsakar sjukdomar, och på så sätt får även de anlagen för att bli antibiotika resistenta.

Ge exempel på hur anlag selekteras genom samevolution

Samevolution innebär att arter anpassar sig parallelt med varandra. Ett exempel är detta är hur rovdjur och bytesdjur utvecklas tillsammans. Den afrikanska geparden är världens snabbaste. Gepardernas har ett riktat urval som innebär att de geparder som har en extrem egenskap, deras snabbhet, har större chans till att överleva och föröka sig då de får tag på byte och gynnas av den extrema egenskapen. På så sätt selekteras denna egenskap och sprids till nästa generation. Deras byte, gasellen, har i sin tur selekterats till att bli snabbare då denna egenskap ger de störst chans till överlevnad. På så sätt överlever de snabbare gasellerna genom selektion, och kan föra över anlagen.

Genetisk drift

Genetisk drift innebär att genvariationer blir vanligare eller mer sällsynta pågrund av slumpen, och inte för att de favoriserats av det naturliga urvalet. Anledningen till detta är ofta yttre faktorer, så som sjukdomar som dödar en stor del av populationen eller någon annan typ av katastrof. De individer som överlever är inte representativa för den ursprungliga populationen, men deras anlag blir populära i nästkommande generationer och på så sätt förändras populationen. Detta kallas för flaskhalseffexten, som även kan ske vid geografisk isolering eller invandrar till en ö. Därför skiljer sig populationer av samma art ifall de befinner sig på en ö.

Geografisk isolering

Vanligtvis inleds artbildning efter att en population har splittrat, det det bildas två nya populationer som utvecklas på olika sätt beroende på miljö och levnadssätt. Detta sker i och med att en geografisk barriär delar på populationen. Populationerna i respektive grupp kan endast para sig med varandra på grund av splittringen, vilket begränsar genvariationen och leder till genetisk drift. Alltså att en viss variation av anlag präglar arten. Eventuellt kan populationerna utvecklas i helt olika riktningar och det leder till att de inte längre fortplantar sig med varandra. Vid detta stadie har de utvecklats till olika arter.

Ge ett exempel på genetisk drift i och med geografisk isolering

Om vi kallar en fågel population för A, kan det ske att vid en kontinental drift att populationen splittras i två. Till en början är de lika, men när de börjar anpassa sig till miljön så börjar de två populationerna utvecklas i olika riktningar. Efter en tid så är ö populationen så annorlunda att de numera klassas som population B, då en ny art har uppstått. Om fåglarna från population B flyger till en annan Ö, med en annan miljö och en population C. Kan den genetiska driften ha förändrat samma grund art på ätt sätt där de inte längre kan fortplanta. Nu har det bildats två endemiska arter, C och B som endast befinner sig på varsin de av Ön och fortplantar inte sig med varandra. En endemisk art är en art som befinner sig på en viss begränsad plats.

Artisolerande mekanismer

Olika arter kan i de flesta fall inte få fram en avkomma med varandra, och om det sker så är avkomman sterila då kromosomerna inte fördelas på korrekt sätt när könscellerna bildas. Anledningen är att olika arter har olika könsorgan, kromosomuppsättningar och könsceller. För att förhindra hybridisering och onödig slöseri på könsceller vid försök av hybrid fortplantning så har det bildats atrisolerande mekanismer. Det finns tre stycken olika mekanismer, arter fortplantar sig under olika tidpunkter, olika platser, och har olika fortplantningsbeteenden.

Makroevolution

Stora förändringar i högre systematiska enheter, bland annat arter och släkt. När man studerar makroevolutionen tittar man på saker som varför vissa kräldjur fick fjädrar och utvecklades till fåglar, varför människans förfäder började gå på två ben, varför vissa organismer utrotades o.s.v. Det som ger oss ledtrådar kring makroevolutionen är fossiler, fosterutvecklingen och DNA-analyser.

Mikroevolutionen

Mikroevolutionen handlar om små genetiska förändringar inom en population över korta tidsperioder. Till exempel diskuteras mutationer, naturligt urval, genetisk drift och genflöde. Mikroevolution förklarar variation inom en art, som förändringar i färg på fjärilar eller resistens mot antibiotika hos bakterier.

Fossiler

Fossiler är ofta välbevarade organismer som används när man studerar makroevolution då de ger en inblick om hur arter sett ut för miljontals år sedan. Trots att fossiler är så pass gamla, går deras DNA fortfarande att studera. Deras organiska delar bryts snabbt ner, men hårda delar som ben och skal är oftast det som kvarstår som en fossil.

Hur bildas fossiler?

• När en växt eller ett djur dör sjunker det ofta ner i en miljö där sediment samlas, som en sjöbotten, havsbotten eller en flod. Med tiden täcks organismen av fler och fler lager av sediment.

• Tryck och kemiska reaktioner gör att sedimenten pressas ihop och blir till sedimentära bergarter, som kalksten, lerskiffer och sandsten.

• Mineraler tränger in i organismens hårda delar (ben, skal, tänder) och ersätter det organiska materialet, vilket gör att det blir en förstenad fossil.

• Under miljontals år kan berg bildas genom att sedimentlager pressas ihop och höjs upp genom tektoniska rörelser.

Hur daterar man fossiler?

Relativ datering ger en ungefärlig ålder genom att analysera var i berglagren fossilet hittas. Fossiler som finns längre ner i bergen är de som är äldre. Om man hittar en fossil på samma ställe som en ledfossil, en fossil som man redan kan generella ålder på, så får man en mer absolut ålder.

Absolut datering ger en exakt ålder genom att analysera radioaktiva ämnen i fossilet eller omkringliggande berg. Man mäter sönderfall av radioaktiva isotoper i fossilet eller de bergarter där det hittas. Ett exempel är kol-14 metoden:

• Kol-14-metoden (för fossiler upp till ca 50 000 år gamla) – Mäter sönderfall av kol-14 i organiska material som har en halveringstid på 5700 år.

Hur sker kontinental drift?

Jorden består av lager, det yttre lagret är jordskorpan, som består av fast berg. Under jordskorpan finns manteln, och därunder finns kärnan. Temperaturen ökar med djupet i jordklotet. Detta orsakar konvektionsströmmar. Detta sker i den yttersta delen av manteln, när mantelmaterialet värms upp utvidgar den sig och blir lättare. Manteln stiger mot jordskorpan där den kyls, och sjunker igen. Dessa strömmar påverkar jordskorpan som spruckit, och beroende på manteln så flyttas plattorna i olika riktningar. Där strömmarna i manteln flyter ifrån varandra, gör även jordskorpan det vilket resulterar i att de glider isär. I sprickorna uppstår vulkanutbrott som strömmar upp mellan sprickorna och bildar ny jordskorpa. I fall där plattor kolliderar med varandra, veckas jordskorpan till bergskedjor.

Vad är Pangea?

Vid slutet av medeltiden hade jordskorpans rörelse resulterat i att alla kontinenterna förts samman till en stor kontinent, Pangea. Forskare hävdar att den enade jättekontinenten resulterade i att många arter försvann. Anledningen till detta var bland annat på grund av att det bildades en stor konkurrens mellan alla arter. En stor del av dåtidens organismer trivdes vid strandnära havsområden, vilket begränsades då dessa miljöer endast fanns längst kontinentens kant. När Pangea sedan splittrades, ledde den geografiska isoleringen till artbildning.

Hur påverkas livet av kontinentaldrift?

Nya öar som bildas vid kontinentaldrift skapar nya arenor för evolutionens uttryck. Även när jordskorpan kolliderar och veckas in, bildas en geografisk barriär som isolerar arterna och leder till genetisk drift, som i sig resulterar i artbildning. Kontinentaldrifter som Pangea kan däremot leda till att arter utrotas då konkurrensen blir större, miljöer som strandkanter begränsas och klimatet blir mer extremt.

Vad hur visar fosterutvecklingen makroevolutionen?

Fosterutvecklingen hos människor ger en inblick kring våra förfäder. I tidiga stadier av fosterutvecklingen har fostret gälbågar, som är bevis på våra förfäder som var fiskar. Dessa utvecklas vidare och blir tillslut hörselben. Foster har även en svans vid en viss stadie. Denna är ett bevis av kräldjuren som var våra förfäder. Svansen tillbakabildas vid senare stadie av fosterutvecklingen.

Vad tyder på att däggdjur har samma ursprung?

Däggdjur är alla ryggradsdjur. Deras skelett byggs utifrån samma “grundplan”. Om man tittar på människans, fladdermusens och valens armbåge så kan man se hur lika de är. Detta tyder på att alla däggdjur kommer från en “stamform”, ett gemensamt ursprung, men utvecklats vidare till olika däggdjur på grund av makroevolution.

Homologa och Analoga strukturer

Homologa organ innebär att två olika arter har organ som härstammar från samma ursprung, men har olika funktioner. Till exempel människors hörselben och fiskars gälbågar

Analoga organ är det motsatta, alltså härstammar inte organen från samma ursprung men de har samma funktion trots skillnaden i material och struktur. Ett bra exempel på detta är fladdermössens vingar som innehåller skelettben, och insektens vingar som är en form av hudveck. De har olika ursprung, men motsvarande funktion.

Hur ger DNA-analysen information kring makroevolutionen?

DNA molekylen finns och har samma funktion hos alla organismer. Alltså har allt från bakterier till människor exakt samma DNA, vilket tyder på att alla organismer kommer från ett ursprung. Genom att studera DNA kan vi ta reda på olika arters släktskap.

Konvergent utveckling

Konvergent utveckling förklarar hur arter på olika geografiska platser som saknar nära släktband, fortfarande utvecklar likartade egenskaper. Detta beror på att de platser de befinner sig på är lika i miljö, och dessa arter anpassar sig till liknande miljöer och har liknande levnadsätt vilket resulterar i likartade egenskaper. Ett exempel på detta är pinviner och alkor som inte är närbesläktade och bor på olika delar av jordklotet men båda har anpassat sig till att dyka och fiska i havet.

Hur gammal är livet på jorden?

Forskare har hittat grafit (form av kol) som är 3.8 miljarder år gammalt. I grafiten är mängdförhållandet mellan två kolisotoper, liknande de mängder som kan hittas i nutida levande organismer vilket kan tyda på att det funnits liv för 3.8 miljarder år sedan.

Forskning av fossiler i berggrund kan inte avslöja fossiler som är hur gamla som helst. Anledningen till detta är att gammal berggrund delvis tryck ner i manteln vid bildning av ny jordskorpa. Detta är de delar som antagligen innehåller de äldsta fossiler.

Vi kan alltså inte ännu hitta konkret bevis på att livet på jorden är äldre än 4 miljarder år, men olika hypoteser diskuterar det.

Vilka organismer antas vara de första och finns de att forska än idag?

Man antar att prokaryota, encelliga organismer var de första. Likt nutidens mikrober (mikroorganismer: bakterier arkéer). Mikrober kan anmärkningsvärt leva i extrema miljöer, de finns i sura magsäckar med låg pH, platser med hög värme eller till och med radioaktiva isotoper.

Om man förutser att det första livet på jorden var mikrober, och man vill studera dessa mikroorganismer så kan man hitta de på bland annat grunda vattensamlingar, berggrunder och heta källor på havets botten.

Hypotes om livets vagga: i grund vattensamling eller lerpöl

Denna hypotes föreslogs av Darwin, men utvecklades av andra forskare (t.e.x Stanley Miller). Miller gjorde ett experiment där han blandade gaser som ammoniak, vattenånga, vätgas och metan som han sedan utsatte för elektriska urladdningar. Miller konstaterade att gasmolekylerna hade reagerat och bildat aminosyror, d.v.s beståndsdelarna för protein. Ett annat exempel visade att kvävebaser, som utgör RNA och DNA, gick att bildas på detta sätt.

Hypotes om livets vagga: Liv i underjorden

Under jordens tidigare år fanns det många miljöhot som även hotar antagandet om att liv kan ha bildats ovan markyta. Dels fanns det ingen syrgas ännu, vilket innebär att atmosfären inte hade ett ozon skikt som skyddar eventuella livet från ultraviolett strålning från solen. Vidare kan den energi som uppstod i samband med kollidering av kometer och jorden ha utplånat all liv. Även vulkan utbrott som spred sig över jordskorpan skulle gjort det svårt för liv på landsytan.

Därför förespråkar många för hypotesen om att livet tog start under jorden. Ett av argumenten för detta är faktumet att arkeer och mikrober går att hitta överallt i jordskorpan idag, med förutsättning att det finns vatten och oorganiska ämnen Sprickor i berg kan innehålla vatten som reagerar med mineraler och bildar energirika föreningar som metan och vätgas. Sådana processer skulle kunna ha varit energikällor för de första mikroberna.

Hypotes om livets vagga: Liv vid heta källor på havets botten

Det har förslagits att liv kan ha uppstått vid sprickorna i djupa havsbottnar inom vulkaniskt aktiva områden. I dessa sprickor värms vatten som sedan strömmar upp från botten tillsammans med svavelväte, koldioxid, ammoniak och metalljoner. Dessa mineraler, som järn, svavel och väte, kan ha gett energi och fungerat som katalysatorer för att skapa de första organiska molekylerna, som aminosyror och proteiner. Moderna mikroorganismer vid dessa källor visar att liv kan trivas i dessa extrema förhållanden.

Blågröna bakterier

Vi antar att de första organismerna var blågröna bakterier. Dessa bakterier finns fortfarande och likt växter, har de också klorofyll. Fossiler har visat att de blågröna bakterierna fanns för drygt 3 miljarder år sedan. Syret som de producerade var antagligen giftigt för dåtidens mikrober, som inte hade något behov av syre. Det fanns nämligen inget syre i atmosfären före den blågröna bakterien, vilket innebär att de första blågröna bakterierna antagligen var tidens största “miljöförstörare”. Däremot fanns det syre förbrukande ämnen som reglerade syre halten, vilket gav mikroberna tid att anpassa sig. Till slut började prokaryoter utveckla sätt att använda syrgasen till att utvinna energi ur organisk näring (främst kolhydrater) vilket var mycket effektivt och framgångsrikt under evolutionen.

Hur skapades eukaryoter?

För cirka 2 miljarder år sedan fanns bara prokaryoter på jorden.

En större arké-liknande cell tros ha slukat en syreandande bakterie genom en process som liknar fagocytos (där en cell omsluter en annan). Istället för att bli nedbruten, började bakterien leva inuti värdcellen i en symbios – båda tjänade på samarbetet. Den "slukade" bakterien var troligen en förfader till moderna mitokondrier. Den kunde använda syre för att producera energi (cellandning), vilket gav värdcellen en stor evolutionär fördel. Med tiden blev bakterien en permanent del av värdcellen och förlorade sin självständighet – den blev en organell istället för en egen organism.

Hur utvecklades flercelligt liv?

Ur tidiga eukaryota celler, som var encelliga, utvecklades det flercelliga eukaryoter. Till en början, slog sig celler samman till små kolonier. I dessa grupper kunde celler specialisera sig inom olika uppgifter. Detta visade sig vara framgångsrikt och kan vara anledningen till den utveckling som skapade en evolution med flercelliga organismer. De flercelliga organismerna kunde dessutom bilda könsceller, och på så sätt skapades könlig förökning. (Endosymbiosteorin)

Vad är en primater?

Under tertiär (nya tiden) var klimatet på jorden extra varmt. Detta är antagligen anledningen till att vissa däggdjur började utvecklas på ett sätt som anpassade de till ett liv på träd. De första primaterna utvecklade välutvecklad synsinne, för att kunna hoppa mellan grenar. Även framåtriktade ögon för att kunna göra avståndsbedömning mellan grenar. De behövde även gripförmåga i händer och ben för att kunna klättra. I samband med utvecklingen av de specialiserade egenskaperna, följde också en ökning av hjärnans storlek och kapacitet. Dessa är typiska egenskaper för primater. Människor och apor är primater, och härstammar från samma förfäder. DNA analyser visar att människor är väldigt nära besläktade med schimpanser.

Homininer

Människan och dess närmaste förfäder kallas för homininer. Homininer utmärks av deras gångstil, relativt små hörntänder, markerade ögonbågar, samt fötter som inte är gripfötter men istället gångfötter. Homininer ryggrad är ansluten till kraniets undersida, och inte närmare nacken som övriga primater.

Australopithecus afarensis (sydapan)

I Afar (Etiopien) hittade man ett drygt 3 miljoner år gammalt fossil av ett skelett. Skelettet var så pass fullständigt att man kunde se att det tillhörde en ca 1 meter hög människoliknande varelse. Fossilen fick namnet Lucy och nästkommande fynd visade att arten existerade för ca 4 miljoner år sedan. Släktet Homo kan möjligtvis ha utvecklats från afarensis. Senare arter av släkten Australopithecus levde i Afrika, där de lär ha använt enkla redskap.Till exempel vassa stenar som de skrapade kött från ben med.

Släktet Homo

Utvecklades troligen för 2,5 miljoner år sedan, det var då Homo Habilis utvecklades. Namnet står för “den händiga människan”. Hennes hjärna var ungefär hälften så stor som nutida människans men fortfarande betydligt större än Sydapans. Homo Habilis var mellan 1-1.5 meter. De var antagligen de första som tillverkade mer komplexa redskap, exempelvis stenredskap. Det är möjligt att Homo habilis gav upphov till en modernare Homo erectus.

Homo erectus var lika lång som nutidens människa och deras hjärna var ungefär lika stor. Dessa människor kunde använda eld och bygga skydd samt vapen, de tillverkade även kläder som de hade på sig. Genom att använda kläder, kunde de tåla kallare klimat och arten spreds över Asien. Sent under deras historia lär representanterna för homo erectus ha utvandrat från Afrika till Europa där de kan ha utvecklats och gett upphov till bland annat Homo neanderthals.

Homo floresiensis som även kallas “hobbit människan” kan ha varit en sen ättling till Homo Erectus. De levde på en ö i indonesien och dog ut endast för ca 12 000 år sedan.

Homo sapiens

Troligen utvecklades inte Homo sapiens från någon av Homo erctus ättlingar som utvandrade från Afrika till Asien och Europa. Istället utvecklades de från någon “erectus-form” som levde kvar i Afrika. Homo Sapiens kom till för ca 200 000 år sedan och började spridas över världen för 90 000 år sedan. För ca 40 000 år sedan möttes Homo Sapiens och Homo neanderthals i Europa och DNA analyser tyder på att de fick barn tillsammans. Idag har människor som härstammar från Asien och Europa ofta neandertal gener i sin arvsmassa.

Neandertalarna dog ut för ca 30 000 år sedan, man vet inte om det var vädret eller konkurrensen med Homo sapiens som resulterade i detta. Homo sapiens hade dock bättre redskap och en bättre ekonomisk struktur.

Nyckelretningar

Signaler som triggar ingång ett visst beteende, exempelvis fågelungar som endast piper när deras bo skakar då de ser det som en signal att föräldern anlänt. Även faktumet att ungar, både djurungar och människor ungar har runda och söta ansiktsdrag är en nyckelretning som skapar ett behov för föräldrar att vilja omhänderta barnet. Till skillnad från inlärning, är nyckelretningar medfött.

Fixat rörelsemönster

Ett beteende som sätts igång av en nyckelretning som alltid utförs på samma sätt, även om retningen upphor. Till exempel en fågel som puttar ägget mot fågelboet kommer att fortsätta med näbbrörelser även om man tar bort ägget.

Motivation

Ett djur måste ha motivation (som fysiologiskt kan vara en uppladdning med vissa hormoner) för att en speciell nyckelretning ska vara effektiv.

Tomgångshandlingar

När en motivation är så pass stor att djuret utövar instinktshandlingar fast det inte finns en instinktsretning. Ett exempel är en flugsnappare som inte får insekter på ett tag, men ändå utför fångströrelser fast än det inte finns några insekter.

Felprestation

I samband med hög motivation kan djur ibland utlösa beteenden av felaktig nyckelretning. Till exempel tuppar som riktar parningsbeteenden mot andra arter som människan.

Supernormal retning

När djuren reagerar mer på överdrivna nyckelretningar. Detta sker bland annat hos fåglar, de reagerar mer på ungar som gapar störst och på så sätt kan större fåglar putta in sina egna fågelungar i de mindre fåglarnas bo för att försäkra att de blir matade. Små fåglarna matar hellre ungen med ett jättegap än sina egna.

Inlärningsförmåga

För vissa djur är det gynnsamt att de lär sig från egenskaper. I dessa fall har det naturliga urvalet gynnat utvecklingen av inlärning. Denna egenskap bidrar till att djuret lever längre. Oftast har däggdjur och fåglar inlärningsbeteende.

Nyckelretningar som sorteras bort

Nyckelretningar kan sorteras bort . Normalt är människan en nyckelretning för att djur ska hålla sig borta, men i storstäder där till exempel duvor bor kring människor så sorteras denna nyckelretning bort. Bort sorteringen kan vara extra gynnsamt då människorna kan mata fåglarna.

Prägling (inlärning)

En inlärning som måste ske under en viss period i djurets liv, främst när de är mycket unga. Till exempel känner gäss ungar inte till sina föräldrar, de kläcks och följer alltid efter det första rörliga som de ser. Oftast är det deras förälder men om man byter ut förälderns närvarande mot en annan, så kommer de inte ha någon anknytning till föräldern.

Imitation (inlärning)

Imitation är en sorts inlärning som sker när man observerar andra som utför nya beteenden. Denna typ av inlärning kräver stor hjärnkapacitet och sker främst hos däggdjur och fåglar. Genom imitation kan ett beteende få snabb spridning bland populationen. När sådana beteenden går i arv bland generationer kallas det en “kulturell utveckling”

Kemiska signaler

Ämnen som tillverkas i kroppen och påverkar andra individers beteenden kallas feromoner. Till exempel honor som släpper ut feromoner för att signalera till hanar. Eller hundar som genom urin kan avläsa kön och könsmogenhet.

Akustiska signaler

Djur använder ofta läten för att signalera till individer inom samma art. Ofta handlar det om att locka någon av motsatt kön eller avskräcka någon av samma kön. En val kan till exempel höra lågfrekventa rop från milavstånd. Deras rop kan bestå av 30 minuter långa sånger som de kan upprepa på precis samma sätt flera gånger.

Visuella signaler

Kan bland annat bestå speciella rörelsemönster, eller kan exempelvis hundar använda svansen för att signalera till varandra.

Försvar

Djur försvarar sig mot rovdjur genom bland annat:

• flykt

• kamouflage

• att använda vapen (tänder, horn, gift)

• avskräckande signaler

• mimikry (alltså härma fienden)

• att leva i flock

intersexuell selektion

Det är en större investering för honan att bilda avkomma, därför granskar de hanarna före ägget befruktas. Detta kallas en intersexuell selektion. Kriterierna är olika, färg form och beteenden är i regel alltid relevant. Främst måste hanarna vara arttypiska så att honan inte hybridisering med en annan art.

Revir

Många djur försvarar ett område från andra individer inom samma art, detta område kallas för revir. Reviret innehåller vanligtvis värdefulla resurser, t.e.x mat, boplats, gömställe. Detta tar mycket energi men det säkerställer boplats för fortplantning och föda. På så sätt har det naturliga urvalet selekterat fram revir beteende.