Begrepp - Kropp och hälsa

Folkhälsa

En befolknings allmänna hälsotillstånd.

Vaccin

Ett förebyggande läkemedel som minskar smittspridningen av farliga sjukdomar och ökar individens motståndskraft.

Under behandlingen får man en kraftigt försvagad form av smittämnet tillförd till kroppen, vilket aktiverar kroppens eget immunförsvar som därigenom lär sig att förstöra viruspartiklarna.

Medellivslängd

Ett statistiskt värde på folkhälsa. Metoden är objektiv och baseras genomsnittet av hur länge människor lever.

Livskvalitet

Ett statistiskt värde på folkhälsa. Metoden är subjektiv och baseras på hur vad man uppfattar som ett gott liv.

Definitionen variera mellan olika världsdelar eftersom olika individer vill ha olika behov uppfyllda. Vissa värdesätter tillgång till bostad och mat, medan andra vill känna social tillhörighet.

Virus

Biologiska “bindingar” som består av ett proteinskal som innesluter en arvsmassa. De behöver infektera levande celler med sin arvsmassa för att utnyttja deras maskineri och föröka sig.

Man kan använda vaccin i förebyggande syfte, men antibiotika hjälper inte. Sjukvården kan inte bota dessa utan hänvisar till kroppens eget immunförsvar. Det finns dock effektiva bromsmediciner.

Exempel:

• Herpes.

• HIV.

• Influensa.

• Förkylning.

Bakterier

En encellig organism som kan föröka sig på egen hand genom celldelning och har en egen ämnesomsättning. Vissa är nyttiga för oss, men andra medför farliga sjukdomar.

Till skillnad från virus kan dessa sjukdomar behandlas med antibiotika.

Exempel:

• Halsfluss.

• Klamydia.

• Tuberkulos

• Inflammerade sår.

Infektionssjukdomar

Ett samlingsnamn för sjukdomar som orsakas av smittämnen som exempelvis bakterier och virus.

Antibiotika

Ett läkemedel som används för att behandla infektioner orsakade av bakterier. Infektioner kan också bero virus och svampar, men då fungerar inte detta läkemedel. Det finns olika former, varav de mest använda är penicillin.

Läkemedlet uppfans av slump år 1928 av Alexander Flemming när han märkte att bakteriernas tillväxt hämmas runt mögelsvampen som tillverkade penicillin.

Penicillin

Den vanligaste formen av antibiotika.

Antibiotikaresistens

Innebär att bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika. Det är ett allvarligt och växande folkhälsoproblem både i Sverige och i världen.

Utveckling sker genom slumpmässiga mutationer och naturliga urval.

Faktorer som bidrar till utvecklingen:

• Utskrivning av läkare i onödan.

• Tillskott i djurfoder.

Multiresistent bakterie

Ett samlingsnamn för bakterier som är resistenta mot flera former av antibiotika som ger bäst behandlingseffekt.

Utvecklingen av dessa bakterier ökar i hela världen och utgör bådet ett hot mot den enskilda människan, samhället och vården.

Stress

En känslomässig upplevelse och biologisk reaktion i kroppen som uppstår när man inte hinner med att göra allt det som man förväntas göra.

Det är positivt och livsnödvändigt eftersom det får oss att agera, men det kan också bli negativt om det inte förekommer i rätt mängder/sammanhang.

Stresshormon

Olika hormon som bidrar till stress. Exempel: kortisol, noradrenalin och adrenalin utsöndras från binjuren och skickas ut i blodet.

Låga stressnivåer

En positiv form av stressnivå som ofta är prestationshöjande eftersom den får en att agera. Stressen försvinner efter handlingen är utförd.

Höga stressnivåer

Negativ stressform som oftast är prestationssänkande. Uppstår när man skjutit upp handlingen för länge och inte har tillräckligt med tid för att agera. Man tappar fokuset och försöker ofta sänka stressen genom organisation, listor, planering etc.

Kortvarig stress

Den explosiva stressen som uppkommer när vi är mentalt eller fysiskt hotade, vilket resulterar i att hjärnan skickar nervsignaler till binjurarna som får de att producera stora mängder av hormonerna adrenalin och noradrenalin. Hormonen fungerar som alarmsignaler och får oss att agera snabbare.

I regel är detta en positivt stressform eftersom den höjer fokus, motivation och prestation. Den kan dock bli negativ och hälsofarlig om den inte går över efter ett tag.

Långvarig stress

En mer negativ och varaktig stressform som bidrar till att binjurarna producerar stresshormonet kortisol mer varaktigt. Effekterna kan med tiden bli allvarliga.

Detta leder ofta till en försvagning av den allmänna hälsan eftersom när vi befinner oss i ett stressläge är kroppens system alerta, vilket tar energi från andra viktiga funktioner som immunförsvar och återhämtning (sömn). Viktökning är också förekommande under längre perioder av stress på.

Det är denna stressform som är hälsofarlig och ofta bildar en negativ spiral där det ena negativa förstärker det andra. Man sover dåligt, äter sämre och blir mer påtaglig för sjukdomar.

Organsystem

En samling av organ som samarbetar för att utföra en specifik uppgift. Ett organ kan vara en del av många olika samlingar eftersom det har olika funktioner.

Dessa strukturer är i regel starkt beroende av varandra och om ett slutar fungerar så dör organismen, med undantag för fortplantningsystemet.

Nervsystemet

Ett organssystem som består av hjärnan, nerverna och ryggmärgen.

Systemet sköter snabb kommunikation mellan två platser.

Systemet tar emot och bearbetar information från sinnena och skickar ut signaler till muskler och organ.

centrala nervsystemet (CNS)

Delen av nervsystemet som avser hjärnan och ryggmärgen. Dess uppgift är att vara samordnings-, tolknings- och kontrollcentral.

perifera nervsystemet  (PNS)

Delen av nervsystemet som avser alla nervceller som ligger utanför hjärnan och ryggmärgen. Systemet består av två delar:

1. Sensoriska nerver - nerver som går till hjärnan.

2. Motoriska nerver - nerver som går från hjärnan.

sensoriska nerver

En del av PNS avseende nerver som går in mot ryggmärgen och rör sig till hjärnan. Dessa nerver tar in intryck från våra sinnen och skickar de till CNS för bearbetning.

motoriska nerver

En del av PNS avseende nerver som går från hjärnan. Detta är ett svar på det sensoriska intrycket som hjärnan bearbetat.

Nervceller

De celler som är specialiserade på kommunikation och som finns i hjärnan, ryggmärgen samt andra delar av kroppen. De har en hög ämnesomsättning och är beroende av en ständig närings- och syretillförsel.

Dendriter

En del av nervcellen som sitter på cellkroppen och tar emot en signal samt skickar den vidare genom axonen.

Mottagande utskott på en nervcell.

Axoner

Utskott som lämnar en nervcell. Dessa för nervsignaler vidare till en terminal som antingen är förankrad i en slutdestination (muskel) eller ytterligare en nervcell.

axon-terminal

Den yttersta delen av en axon. Det är här signalen antingen överförs från nervcellen till en annan cell via en synaps eller når sin slutdestination.

Synaps

Nervcellens kommunikation när axonen på en nervcell överför en signal till nästa nervcells dendrit eller till ett muskelfiber.

Avser alltså kopplingen mellan axon-terminalen och den mottagande cellen eller muskeln.

Här omvandlas den elektriska nervsignalen till en kemisk signal.

Sinnesceller

Specialiserade nervceller som hjälper oss att inta olika sinnesintryck.

Storhjärnan

Evolutionärt sett hjärnans yngsta del som sköter avancerade funktioner och minneslagring. Här befinner sig den mänsklig intelligensen.

Mellanhjärnan

En del av hjärnan som sköter känslor och sortering av signaler.

Exempel på känslor: sexualitet, rädsla, hunger och törst.

Hjärnstammen

Evolutionärt sätt hjärnas äldsta del. Sköter primitiva funktioner, d.v.s. grundläggande överlevnadsfunktioner och sortering av inkommande signaler som andning, blodtryck, filtrering av sinnesintryck, vakenhet och sömn.

Lillhjärnan

Sköter muskelminne och språk. Det är här koordinationer bildas, vilket är viktigt både för balans- och talförmåga. Samordningen av muskelrörelser skapas främst genom repetition och övning.

Hormonsystemet (endokrina systemet)

Organsystemet som sköter den långsamma och varaktiga kommunikationen i kroppen.

Hypothalamus i hjärnan styr systemet genom att göra så att hypofysen frisätter styrande hormon. Hormonerna frisätts i blodet av endokrina körtlar och når därför kroppens alla celler.

Signalämnen reglerar funktioner som ämnesomsättning, tillväxt, pubertetsutveckling och salt- och sockerbalansen.

Hypothalamus

En region nervceller i hjärnan som styr hypofysen.

Hypofysen

Hormonkörtel i hjärnan som tillverkar hormoner som styr hormonproduktionen i andra körtlar i kroppen. Den fungerar som en “mellan chef”.

Hormon

Signalmolekyler som utsöndras från en körtelcell till blodet som transporterar det vidare. Signalämnena kan antingen verka lokalt eller påverka hela kroppen samtidigt.

De styr bland annat ämnesomsättning, tillväxt, pubertetsutveckling, sexualdrift och kroppen salt- och sockerbalans.

Rörelseapparaten

Organsystemet som består av skelett, skelettmuskulatur och leder och ger oss vår rörelseförmåga.

Skelettmuskulatur kompletteras av senor och arbetar i par. Vi kan bara kontrahera/relaxera musklerna. Lederna kompletteras av brosk (stötdämpning) och ledband.

Skelett

En levnad vävnad som ger våra kroppar sin struktur. Det finns ca 206 ben i den mänskliga kroppen.

Andningssystemet

Organsystemet som förser våra celler med syre och transporterar bort koldioxid som en restprodukt.

Luften går från mun- och näshåla, via luftstrupen till de två bronkerna och vidare till alveolerna (lungorna).

Cellandning

Kolhydrater + syrgas ⟶ koldioxid + vatten + ATP

C₆H₁₂O₆ + O₂ ⟶ CO₂ + H₂0 + ATP

Bronker

De luftrör som luftstrupen förgrenas i - en bronk till vardera lunga.

Alveoler

Lungblåsorna där gasutbytet sker inuti kapillärer.

kapillärer

Tunna blodkärl där ämnesutbyte mellan blod och cell sker. Finns både på alveolerna i lungorna och mellan vener och artärer i cirkulationssystemet.

Röda blodkroppar

En komponent av blodet (45%) som tar upp syrgas eftersom de har låg koncentration av ämnet. De innehåller hemoglobin som binder till syre väldigt väl.

Blodplasman

En komponent av blodet (55%) som transporterar lösta näringsämnen, proteiner och koldioxid mm.

Det är denna del som lämnar ifrån sig koldioxid eftersom plasman har hög koncentration av koldioxid i lungorna.

Cirkulationssystemet

Organsystemet vars funktion är att:

• Transportera ämnen (syrgas, koldioxid, glukos, näring, hormoner etc.)

• Reglera kroppstemperaturen och kroppens pH-värde. Fördela värmeenergi och ämnen som påverkar pH.

• Transportera celler som ingår i immunsystemet (vita blodkroppar) och antikroppar till platsen där åkomman finns.

Lungkretsloppet (lilla kretsloppet)

En del av cirkulationssystemet som sköter upptagningen av syre via lungorna, vilket går genom den högra kammaren.

Kroppskretsloppet (stora kretsloppet)

En del av cirkulationssystemet som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla celler, vilket går genom den vänstra kammaren.

Vener

En del av cirkulationssystemet som transporterar blodet till hjärtat.

Artärer

En del av cirkulationssystemet som transporterar blodet från hjärtat.

Förmak

En del av hjärtat som det finns två stycken av. Blodet når den via venerna.

• Höger tar emot syrefattig blod från kroppen.

• Vänster tar emot syresatt blod från lungorna.

Kammare

En del av hjärtat som det finns två stycken av. Detta är den muskulösa delen.

• Höger tar emot syrefattigt blod från höger förmak och pumpar det till lungorna för syresättning.

• Vänster tar emot syresatt blod från lungorna och pumpar det till kroppen via aorta, stora kroppspulsådern.

Exkretionssystemet

Systemets vars funktion är att rena blodet från ämnen som kan lämna kroppen via urin, avföring eller utandningsluften (koldioxid). Detta sker främst med lungor, lever och njurar.

Njurar

Organet där blodet filtreras och renas. Här separeras alltså blodet från ämnen som kroppen vill göra sig av med. Exempel: överskott av mineralämnen (salter), rester från proteiner och gifter.

De ämnen som filtrerats ut transporteras i urinledaren till urinblåsan för att sedan lämna kroppen genom urinröret.

Bara vattenlösliga ämnen kan utsöndras på detta sätt.

levern

Organet som har en central funktion för ämnesomsättningen. Bland annat utsöndrar den galla och bryter ner gifter (e.g. alkohol). Den tar också hand om fettlösliga restprodukter som njurarna inte kan hantera.

Matspjälkningssystemet

Systemet bearbetar maten som vi äter genom att bryta ned matens ämnen till mindre delar som sedan kan tas upp av kroppen.

I alla delar av systemet bearbetas maten mekaniskt genom knådning och i de flesta delar bearbetas den kemiskt av enzym.

Immunsystemet

Organsystemet som bekämpar främmande föremål/celler i kroppen e.g. bakterier eller patogener. Det består av två delar:

1. Medfödda systemet.

2. Adaptiva systemet.

Medfödda systemet (ospecifika systemet)

Ett av immunsystemets två delar.

• Består av celler som hela tiden lefter efter cellerna som inte tillhör din egen kropp och attackerar dem. Det kan röra sig om defekta celler eller främmande föremål.

• Fördröjer förloppet av patogener, men kan inte helt bekämpa den.

• Medfödda systemet är alltid aktivt och angriper direkt en bakterie eller patogen.

Består av vita blodceller.

Adaptiva systemet (specifika systemet)

Ett av immunsystemets två delar:

• Vilar tills det aktiveras av det medfödda systemet.

• Det tar några dagar för det att komma igång, men när det väl har anpassat sig till motståndet är det mycket effektivare än det medfödda systemet.

• Det kan också lära sig att känna igen patogener så det kan angripa snabbare nästa gång. Det är det som är immunitet.

• Kan bilda antikroppar (protein som kan bekämpa specifika patogener).

Består av vita blodceller.

Vita blodkroppar

En viktig del av kroppens immunförsvar som dödar bakterier och virus som har följd med vävnadsvätskan till lymfknutorna.

antikroppar

Proteiner som bilas av en typ vita blodkroppar i det adaptiva systemet. De binder och förstör särskilda bakterier eller virus.

immunitet

Det adaptiva systemet tillverkar antikroppar som känner igen patogener (smittämnen) och bekämpar dem innan man hinner få symptom.

Man är immun så länge kroppen har kvar antikroppar eller minnesceller som kan bekämpa den specifika sjukdomen. Detta är orsaken till att man måste fylla på vaccin efter ett visst tag.

Integumentsystemet

Organsystemet som består av hud, hår och naglar.

fortplantningsystemet

Det organsystem som gör det möjligt för människor att få barn – alltså att skapa ny avkomma. Det finns skillnader mellan det manliga och kvinnliga systemet.

Makronutrienter

Näringsämnen som kroppen behöver i större mängder. Dessa tillför energi till kroppen.

• Kolhydrater

• Fetter

• Proteiner

Mikronutrienter

Näringsämnen som kroppen behöver i mindre mängder.

• Vitaminer

• Antioxidanter

• Mineraler (salt)

kortvarigt sensoriskt minne

En forma av minne som avser allt man registrerar i realtid i spannet av någon sekund. Det handlar ofta om korta sinnesintryck som beskriver hur ens omgivning ser ut.

Hjärnan värderar och bortprioriterar dock intryck snabbt, vilket gör att få av dessa minnen stannar kvar, särskilt detaljer glöms bort.

arbetsminnet

En form av minne som avser alla minnen som behålls en kort period (någon minut). Denna minnesform är medveten och avser saker man aktivt tänker på. Minnesformen har dålig kapacitet, vilket gör att fler prioriteringar måste göras.

Exempel: ett telefonummer eller en adress som man ska komma ihåg. När man skriver ner det så glöms det.

Det är viktigt för att inhämta information e.g. vid läsning, räkning eller plugg. Den gör att man kan fokusera och lösa problem samt tolka vad som händer i stunden.

långtidsminnet

En form av minnen som avser alla minnen som behålls under en längre period (20/30 min → hel livstid). Minnena kan bli permanenta, men kan också glömmas bort om de inte används.

Exempel: registeringsnummer på sin egen bil, koder till betalkort.

Det är viktigt för att frigöra kapacitet i arbetsminnet och bevara permanent information som lyfts fram till arbetsminnet vid behov eller utlösning av sinnesuttryck.

Minne

En nervsignal som följer en viss väg genom nervsystemet.

Stadium 1: Insomning

När vi är vakna har alla våra muskler en grundspänning. I detta sömnstadie försvinner muskeltonus och muskelkontrollen. Hjärnan förlorar alltså den motoriska kontrollen.

Även den kopplingen till kroppens sensoriska celler stängs av. Signalerna stängs inte helt ute, men de dämpas - man vaknar bara vid starkare stimuli.

Detta sköts av hjärnans primitiva delar, alltså övre delen av hjärnstammen.

Stadium 2: Ytlig sömn (lätt sömn)

Sömnstadiet där mellanhjärnan kommunicerar med stora hjärnan. Kommunikationen är intensiv och sker med hög frekvens (snabba hjärnvågor).

Bearbetning av information och minneslagring inleds.

Puls, anding och kroppstemperatur sjunker.

Stadium 3-4: Djup sömn

Detta är den viktigaste återhämtningsfasen som är avgörande för inlärning och minneslagring, både när det kommer till praktiska förmågor och teoretiska kunskaper.

• Mellanhjärnan kommunicerar med stora hjärnan. Kommunikationen saktar av (långsamma hjärnvågor). Minnen lagras i hjärnbanken.

• Aktiviteten är som lägst, alltså puls, andning och kroppstemperatur är som lägst.

• Frisättning av tillväxthormon som bidrar till celldelning och celltillväxt. Tillväxthormonerna bygger både upp muskler och skadade vävnader. Mycket träning eller studier utan sömns blir därför kontraproduktivt.

REM-sömn / Drömsömn

Storhjärnans frontallob inaktiv. frontalloben har exekutiva förmågor e.g. problemlösning, logik och förnuft. Detta gör att man inte kan bedöma om drömmen saknar verklighetsförankring eller inte. Det är först när man vaknar som man inser hur konstig den var.

Puls, andning och kroppstemperatur som en vaken person.

Känslor kopplas till minnen och bearbetas.

Snabba ögonrörelser (Rapid Eye Movement).

sömncykel

Återkommande serie av olika sömnstadier som hjärnan går igenom under natten.

Blodtryck

Ett mått på det tryck som blodet utöver på blodkärlens väggar när det pumpas runt i kroppen. Det används inom sjukvården för att se hur cirkulationssystemet (hjärtat och blodkärlen) mår, vilket ger en god indikation på en persons allmänhälsa.

• Systoliskt → Högsta värdet.

• Diastoliskt → Lägsta värdet.
  

Både det systoliska och diastoliska sammanställs till ett mått e.g. 120/80.

Systoliskt blodtryck

Blodtrycket när hjärtat pumpar = högsta blodtrycket.

• Normalt 110-140 mmHg.

Diastoliskt blodtryck

Blodtrycket när hjärtat slappnar av = lägsta blodtrycket

• Normalt 70-85 mmHg.

Vilopuls

Den lägsta pulsen som krävs för att kroppen ska kunna upprätthålla grundläggande funktioner som syresättning, näringstillförsel och borttransport av restprodukter.

• Går att träna upp genom att öka hjärtats slagvolym och antalet röda blodkroppar.

• Normalt 60-80 bmp.

Maxpuls

Den högst pulsen som hjärtat kan nå under maximal ansträngning.

• Genetisk. Går inte att träna upp.

• Normalt 220-ålder. Beräkningen ger ett medelvärde som bara fungerar på populationsnivå. För att ta reda på individuella maxpulsen krävs ett fysiskt test.

• Går inte att jämföra mellan olika individer eftersom den är anpassad efter den enskilda kroppen.

RPE-skalan (Borg-skalan)

En skala (1-20) som används för att ta fram ett subjektivt mått på utmattning, d.v.s. den upplevda ansträngning. Den är anpassad för enskild uppskattning, men också tänkt att korrelera med pulsen. För att placera in aktiviteten i skalan kan man antingen utgå från puls eller karaktärisering.

Skalan används både inom sjukvården och träningsindustrin för att anpassa uppskatta och anpassa aktiviteters intensitet samt för att undvika överträning.

kolhydrater

Näringsämnet som är människans viktigaste energikälla och består av olika sockerarter. Det innehåller även stärkelser och fibrer.

De förekommer i livsmedel av väldigt olika karaktär – allt ifrån läsk, saft och strösocker till bröd, pasta, fullkornsflingor och grönsaker.

Monosackarider

Enkla sockerarter som består av en sockerenhet. Omvandlas till glukos i levern.

• Galaktos, glukos (druvsocker) och fruktos (fruktsocker).

  

Disackarider

Två socker, kan vara samma eller olika art, som bundit sig till varandra. Omvandlas till glukos i levern.

• Sackaros (strösocker) = glukos + fruktos.

• Maltos (maltsocker) = glukos + glukos.

• Laktos (mjölksocker) = glukos + galaktos.

  

Polysackarider

Många glukosmolekyler som bundit sig till varandra på olika sätt. Bryts ner i mun, magsäck och tarm.

kostfiber

kolhydrater som vi inte kan bryta ner i mag-tarm-kanalen e.g. cellulosa.

Även om vi inte kan bryta ned det fyller det många viktiga funktioner:

• Det fungerar som “motion för magen”.

• Det fungerar som en vätskebindare som gör att maten passerar långsamt genom tarmen.

• Det är också en viktig energikälla för de nyttiga bakterier som finns i vår tarm. Vi lever i symbios med bakterierna som är livsnödvändiga för oss. Efter bakterienedbrytning får vi ut ca hälften av energin.

Snabba kolhydrater

Enkla sockerarter, som glukos och fruktos, behöver inte brytas ned i tarmkanalen utan kan snabbt tas upp av blodet. Dessa har högt GI. Exempel: vitt bröd, godis.

• Här frisätts större mängder insulin som bryter ned sockret. Sockernivå går snabbt upp och sjunker snabbt ned.

Långsamma kolhydrater

Komplexa sockerarter, som stärkelse, måste brytas ned till mindre beståndsdelar innan de blir tillgängliga för cellerna. Dessa har lågt GI. Exempel: grönsaker, frukt och fiberrikt rågbröd.

• Här frisätts mindre mängder insulin som bryter ned sockret. Sockernivån är mer långvarig och balanserad.

Glykemiskt index (GI)

Ett index som mäter koncentrationen av glukos i blodet (blodsockret) en stund efter att man konsumerat en måltid. Det är därför ett mått på kolhydraters varaktighet, d.v.s. hur snabbt eller långsamt de bryts ned.

Fetter

En makronutrient som består av fettsyror och används som byggstenar till hormoner och celler.

Fettmolekyler kallas även för triglycerider och består av 3 olika fettsyror som sitter fast på en glycerolmolekyl.

triglycerider

En fettmolekyl som består av 3 olika fettsyror som sitter fast på en glycerolmolekyl.

Mättad fettsyra

Fettsyror med bara enkelbindningar. Finns i animalistiska källor e.g. mejeriprodukter, kött, kakor, bakverk mm.

Enkelomättad fettsyra

Fettsyror med en dubbelbindning. Finns i nötter, fet fisk, kaviar, vegetabiliska oljor, margarin mm.

Fleromättade fettsyra

Fettsyror med flera dubbelbindningar. Finns i valnötter, paranötter, jordnötter, fet fisk, margarin, vegetabiliska oljor mm. Dessa är essentiella e.g. omega-3.

Transfetter

Omättade raka fettsyror. Molekylen har en dubbelbindning, men är fortfarande rak. Uppkommer vid härdning av fett i industriella processer. Finns i färdigmat, kakor etc.

protein

En makronutrient som består av en lång kedja med aminosyror, både essentiella och icke essentiella. 20 aminosyror används, varav 8 är essentiella.

Det genomför allt aktivt i kroppen. Det används som byggstenar till cellerna och som hormoner (kemiska signalämnen) och enzym (katalyserar kemiska reaktioner).

vitaminer

En mikronutrient som utgörs av antioxidanter och tillägg till protein och enzym. Det är nödvändiga för en mängd av processer i kroppen.

Det finns totalt 13 olika slags vitaminer, varav alla är essentiella utom två.

Icke essentiella:

• D-vitamin → Bildas i huden när solen lyser.

• K-vitamin → Bildas av bakterier i tarmen.

antioxidanter

En form av vitamin som skyddar oss från fria syreradikaler. Exempel: vitamin A, C och E.

Fria syreradikaler är mycket reaktiva molekyler som bildas som biprodukter vid kroppens normala energiproduktion, framför allt i cellandningen. Dessa molekyler innehåller syre och har en eller flera oparade elektroner, vilket gör dem instabila. För att bli stabila försöker de snabbt binda sig till andra molekyler i kroppen, som proteiner, lipider eller till och med DNA. Det kan skada eller förstöra viktiga komponenter i kroppen. Antioxidanter kan neutralisera fria radikaler genom att donera elektroner till dem utan att själva bli instabila. På så sätt bromsar de den skadliga reaktionen.

Fria syreradikaler är dock inte enbart skadliga. I måttliga mängder har de en viktig roll i kroppen, bland annat genom att delta i immunförsvaret där de hjälper till att döda inkräktande mikroorganismer. De kan också fungera som signalmolekyler som sätter igång reparation och återuppbyggnad av vävnad. Kroppen behöver alltså en balans – för mycket fria radikaler leder till skador, men för lite kan hämma vissa viktiga processer.

mineraler (salt)

Mikronutrienten som består av grundämmen, i huvudsak jonföreningar. De har många viktiga uppgifter - de är viktiga delar av enzym och andra protein samt används i väldigt många cellprocesser.

Exempel: NaCl (bordssalt), Klor, Kalcium, kalium, natrium, magnesium, flour, jod, järn, fosfor, koppar, krom, mangan, molybden, selen, zink mfl.

Precis som med en vitaminerna räcker i regel en allsidig och balanserad kost för att tillgodose behoven.