Begrepp - Kropp och hälsa

Folkhälsa

En befolknings allmänna hälsotillstånd.

Vaccin

Ett förebyggande läkemedel som minskar smittspridningen av farliga sjukdomar och ökar individens motståndskraft.

Under behandlingen får man en kraftigt försvagad form av smittämnet tillförd till kroppen, vilket aktiverar kroppens eget immunförsvar som därigenom lär sig att förstöra viruspartiklarna.

Medellivslängd

Ett statistiskt värde på folkhälsa. Metoden är objektiv och baseras genomsnittet av hur länge människor lever.

Livskvalitet

Ett statistiskt värde på folkhälsa. Metoden är subjektiv och baseras på hur vad man uppfattar som ett gott liv.

Definitionen variera mellan olika världsdelar eftersom olika individer vill ha olika behov uppfyllda. Vissa värdesätter tillgång till bostad och mat, medan andra vill känna social tillhörighet.

Virus

Biologiska “bindingar” som består av ett proteinskal som innesluter en arvsmassa. De behöver infektera levande celler med sin arvsmassa för att utnyttja deras maskineri och föröka sig.

Man kan använda vaccin i förebyggande syfte, men antibiotika hjälper inte. Sjukvården kan inte bota dessa utan hänvisar till kroppens eget immunförsvar. Det finns dock effektiva bromsmediciner.

Exempel:

• Herpes.

• HIV.

• Influensa.

• Förkylning.

Bakterier

En encellig organism som kan föröka sig på egen hand genom celldelning och har en egen ämnesomsättning. Vissa är nyttiga för oss, men andra medför farliga sjukdomar.

Till skillnad från virus kan dessa sjukdomar behandlas med antibiotika.

Exempel:

• Halsfluss.

• Klamydia.

• Tuberkulos

• Inflammerade sår.

Infektionssjukdomar

Ett samlingsnamn för sjukdomar som orsakas av smittämnen some exempelvis bakterier och virus.

Antibiotika

Ett läkemedel som används för att behandla infektioner orsakade av bakterier. Infektioner kan också bero virus och svampar, men då fungerar inte detta läkemedel. Det finns olika former, varav de mest använda är penicillin.

Läkemedlet uppfans av slump år 1928 av Alexander Flemming när han märkte att bakteriernas tillväxt hämmas runt mögelsvampen som tillverkade penicillin.

Penicillin

Den vanligaste formen av antibiotika.

Antibiotikaresistens

Innebär att bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika. Det är ett allvarligt och växande folkhälsoproblem både i Sverige och i världen.

Utveckling sker genom slumpmässiga mutationer och naturliga urval.

Faktorer som bidrar till utvecklingen:

• Utskrivning av läkare i onödan.

• Tillskott i djurfoder.

Multiresistent bakterie

Ett samlingsnamn för bakterier som är resistenta mot flera former av antibiotika som ger bäst behandlingseffekt.

Utvecklingen av dessa bakterier ökar i hela världen och utgör bådet ett hot mot den enskilda människan, samhället och vården.

Stress

En känslomässig upplevelse och biologisk reaktion i kroppen som uppstår när man inte hinner med att göra allt det som man förväntas göra.

Det är positivt och livsnödvändigt eftersom det får oss att agera, men det kan också bli negativt om det inte förekommer i rätt mängder/sammanhang.

Stresshormon

Olika hormon som bidrar till stress. Exempel: kortisol, noradrenalin och adrenalin utsöndras från binjuren och skickas ut i blodet.

Låga stressnivåer

En positiv form av stressnivå som ofta är prestationshöjande eftersom den får en att agera. Stressen försvinner efter handlingen är utförd.

Höga stressnivåer

Negativ stressform som oftast är prestationssänkande. Uppstår när man skjutit upp handlingen för länge och inte har tillräckligt med tid för att agera. Man tappar fokuset och försöker ofta sänka stressen genom organisation, listor, planering etc.

Kortvarig stress

Den explosiva stressen som uppkommer när vi är mentalt eller fysiskt hotade, vilket resulterar i att hjärnan skickar nervsignaler till binjurarna som får de att producera stora mängder av hormonerna adrenalin och noradrenalin. Hormonen fungerar som alarmsignaler och får oss att agera snabbare.

I regel är detta en positivt stressform eftersom den höjer fokus, motivation och prestation. Den kan dock bli negativ och hälsofarlig om den inte går över efter ett tag.

Långvarig stress

En mer negativ och varaktig stressform som bidrar till att binjurarna producerar stresshormonet kortisol mer varaktigt. Effekterna kan med tiden bli allvarliga.

Detta leder ofta till en försvagning av den allmänna hälsan eftersom när vi befinner oss i ett stressläge är kroppens system alerta, vilket tar energi från andra viktiga funktioner som immunförsvar och återhämtning (sömn). Viktökning är också förekommande under längre perioder av stress på.

Det är denna stressform som är hälsofarlig och ofta bildar en negativ spiral där det ena negativa förstärker det andra. Man sover dåligt, äter sämre och blir mer påtaglig för sjukdomar.

Organsystem

En samling av organ som samarbetar för att utföra en specifik uppgift. Ett organ kan vara en del av många olika samlingar eftersom det har olika funktioner.

Dessa strukturer är i regel starkt beroende av varandra och om ett slutar fungerar så dör organismen, med undantag för fortplantningsystemet.

Nervsystemet

Ett organssystem som består av hjärnan, nerverna och ryggmärgen.

Systemet sköter snabb kommunikation mellan två platser.

Systemet tar emot och bearbetar information från sinnena och skickar ut signaler till muskler och organ.

centrala nervsystemet (CNS)

Delen av nervsystemet som avser hjärnan och ryggmärgen. Dess uppgift är att vara samordnings-, tolknings- och kontrollcentral.

perifera nervsystemet  (PNS)

Delen av nervsystemet som avser alla nervceller som ligger utanför hjärnan och ryggmärgen. Systemet består av två delar:

1. Sensoriska nerver - nerver som går till hjärnan.

2. Motoriska nerver - nerver som går från hjärnan.

sensoriska nerver

En del av PNS avseende nerver som går in mot ryggmärgen och rör sig till hjärnan. Dessa nerver tar in intryck från våra sinnen och skickar de till CNS för bearbetning.

motoriska nerver

En del av PNS avseende nerver som går från hjärnan. Detta är ett svar på det sensoriska intrycket som hjärnan bearbetat.

Nervceller

De celler som är specialiserade på kommunikation och som finns i hjärnan, ryggmärgen samt andra delar av kroppen. De har en hög ämnesomsättning och är beroende av en ständig närings- och syretillförsel.

Dendriter

En del av nervcellen som sitter på cellkroppen och tar emot en signal samt skickar den vidare genom axonen.

Mottagande utskott på en nervcell.

Axoner

Utskott som lämnar en nervcell. Dessa för nervsignaler vidare till en terminal som antingen är förankrad i en slutdestination (muskel) eller ytterligare en nervcell.

axon-terminal

Den yttersta delen av en axon. Det är här signalen antingen överförs från nervcellen till en annan cell via en synaps eller når sin slutdestination.

Synaps

Nervcellens kommunikation när axonen på en nervcell överför en signal till nästa nervcells dendrit eller till ett muskelfiber.

Avser alltså kopplingen mellan axon-terminalen och den mottagande cellen eller muskeln.

Här omvandlas den elektriska nervsignalen till en kemisk signal.

Sinnesceller

Specialiserade nervceller som hjälper oss att inta olika sinnesintryck.

Hormonsystemet (endokrina systemet)

Organsystemet som sköter den långsamma och varaktiga kommunikationen i kroppen.

Hypothalamus i hjärnan styr systemet genom att göra så att hypofysen frisätter styrande hormon. Hormonerna frisätts i blodet av endokrina körtlar och når därför kroppens alla celler.