Ps 4

Psykiskt välbefinnande

• balans i känslolivet

• uppleva meningsfullhet

• goda sociala relationer

Balans i känslolivet

• hoppfullhet

• belåtenhet med livet

• positiva känslor

Tvådimensionell modell av mental hälsa

Psykisk balans

• eftersträvas av alla

• påverkas av livshändelser och individuella skillnader

Resiliens

= förmågan att kunna återhämta sig efter motgångar

• naturlig för alla men vissas resiliens är bättre

• genetiska faktorer påverkar

• trygga anknytningsrelationer viktiga

• resiliensen förändras också med tiden

• stark identitet och jaguppfattning ger stabilitet.

• dynamiskt mindset hjälper “jag lyckas eller så lär jag mig ändä”

Copingmetoder

= medvetna och viljestyrda regleringsmetoder

Lazarus och Folkman:

• Problemfokuserad coping

  • man känner en möjlighet att påverka situationen och känsla av kontroll

  • kreativa lösningar

• Känslofokuserad coping

  • man kan inte påverka situationen

  • löses geom fysisk aktivitet, psykiskt arbete (t.ex. se saken ur nya synvinklar) & socialt stöd

• Betydelsefokuserad coping

  • en stor omställning

  • man ändrar värderingar eller prioriteringar.

  • T.ex vid sjukdom lägga märke till små positiva saker i vardagen inte endast det negativa.

Gross:

• proaktiva copingmetoder

  • påverka innan situationen

• reaktiva copingmetoder

  • påverka under/efter situationen

Defensmekanismer

= icke medveten bearbetning'

• se defenser i egna flashcards

Undvikandebeteende

• icke adaptiv copingmetod

• man undviker känslor genom annat beteende, exempelvis ätande, shoppande, sovande, beroenden

• man kan betingas till undvikandebeteende så att det blir automatiskt

En känsla…

…är en reaktion på något i omgivningen eller i individens egna psyke

… är kort

… är inte enbart upplevelser utan leder ofta till beteenden

känsloreaktionen

= förändringar i hjärnverksamhet, kroppsfunktioner, beteendet samt känslouttryck som uppkommer efter retning.

• är snabb

• är automatisk och omedveten

• unik och olika beroende på situationen

känsloupplevelsen

• medvetenhet

• känsloupplevelsen gör känsloreglering möjlig

• ibland kan man också känna upplevelsen utan att veta orsaken eller att kroppen ändrar men vi inte lägger märke till det

• vi har inte kapaciteten att reagera stort på alla små känslor.

nonverbala känslouttryck

• känslotillståndet förmedlas automatiskt via dessa till andra personer

• ansiktsuttryck, gester, röstläge

Duchenne leende

“äkta leende” då det bildas rynkor i ögonvrån.

empati

madkänsla, förmåga att sätta sig in i en annan människas situation och känslovärld

Känslor och kognitiva funktioner

• uppmärksamhet'

  • känslor riktar uppmärksamheten

  • Uppmärksamhetsbiasen styrs av känslor

  • t.ex. Geting →ont→uppmärksamhet

• Minnet (och inlärning)

  • att minnas någonting som förut väckt starka känslor väcker oftast det igemn

  • betingning av rädsla

  • belöningssystemets funktion bygger på inlärda “goda känslor”

  • om man är glad minns man glada upplevelser

  • om man har lärt sig något som glad så återkallar man det lättast när man också är glad

• Beslutsfattandet

  • automatiserar

Betingning av rädsla

Vi minns platser, saker och situationer som gjort oss rädda och undviker dem.

Emotionella färdigheter

• självbehärskning

• att känna igen känslor

• att förstå bakgrunden till känslorna

• att reglera känslorna

• att använda känslor som en resurs

Färdigheter i ångesttolerans

• om känslor är så starka att det inte går att kontrollera

Sömnens faser och funktion

• NREM sömn

  • lätt sömn och djup sömn i fyra stadier

  • lätt sömn känns nästan som att man är vaken men musklerna slappnar av, kroppstemperaturen sjunker och pulsen blir långsammare

  • under djup sömn minskar medvetenheten och hjärnans aktivitet. GABA hindrar nervimpulser att förflytta sig mellan hjärnans områden

• REM sömn

  • sömnkurvan påminner om kurvan hos en vaken person

  • skillnaden här är att hjärnan aktiverar sig själv och inte pga. yttre signaler

  • musklerna avslappnade

  • drömmar

Homeostatiska regleringen

kroppens automatiska upprätthållande av balans. Ser till att människan blir trött och att hon vaknar efter en viss mängd sömn. Ansvarar också för sömnens djup

Adenosin

Neurotransmittor som orsakar trötthet, ju länge dagen går desto mer adenosin produceras. Koffein dämpar adenosin.

kompenserande sömn

hjärnan ser till att vi sover tillräckligt genom att jämna ut sömnbrist med mera sömn nästa natt.

Vakenhetsnivå

vår och hjärnans aktiveringsnivå

Retikulära aktiveringssystemet (RAS)

reglerar vakenhetsnivån (hög på morgonen och sjunker sedan)

• sjunker på eftermiddagen men höjs sedan lite igen

dygnsrytmen och biologiska klockan

dygnsrytmen innebär att sömn och vakenhet avlöser varandra med jämna mellanrum. Biologiska klockan reglerar dygnsrytmen och ligger i hypotalamus.

Ljusets påverkan på dygnsrytmen

när ljusmängden minskar produceras melatonin som främjar insomnande och man blir sömning

Man kan påverka vakenhetsnivån

tillräcklig sömn, regelbunden kost, motion och meningsfulla sysselsättningar håller vakenhetsnivån på en lämplig nivå.

Tystnad och värme sänker vakenhetsnivån.

Varför är sömnen viktig?

• blodceller, vävnader och hud förnyas

• immunförsvaret fungerar som effektivast

• hormonproduktionen hålls i balans

• för lite sömn minskar leptin och ökar ghrelin → man blir hungrig och ökar kortisol → stress

• hjärnan återhämtar sig under sömnen och gör sig av med slaggprodukter

• uppmärksamheten och koncentrationen förbättras

• lärandet och minnet behöver sömn

• minneskonsolidering händer under sömnen

• känsloregleringen och copingmetoderna fungerar bättre om personen är utvilad

Kronotyp

Individuella skillnader i dygnsrytm

Snabb och långsam stressreaktion

Distress

negativ stress som leder till utmattning

eustress

God stress, läget är under kontroll fast aktivitetsnivån är höjd

När uppkommer känslan av stress?

Kroppen har ett alarmtillstånd på G + känslan av kontroll försvinner (Lazarus)

Livskriser

kriser och utmanande livsskeden som alla upplever. Hur man löser dessa beror ofta på uppväxten och barndomens anknytningsrelationer. Detta betyder inte att man inte kan ändra på sina copingmetoder som vuxen.

Traumatisk kris

Undviker från de vardagliga utmaningarna, här är stressnivån så hög att de tidigare inlärda copingmetoderna inte fungerar. Illusionen om osårbarhet rubbas.

Illusionen om osårbarhet

En slags tro att inget ont kan hända en person eller dess närstående.

Faser för långvarig stress

1. Alarmfasen: man förbereder sig för att “fly eller fäkta”, känsla av kontroll

2. motstånds-eller anpassningsfasen: hotet möts och individen försöker bli av med stressen

3. Utmattningsfasen: situationen fortsätter utan att individen kan påverka, känslan av kontroll försvinner

Krisens faser

1. chockfasen

2. reaktionsfasen

3. bearbetningsfasen

4. nyorienteringsfasen

psykisk första hjälpen

omedelbar hjälp efter en kris

posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)

Ett mer långvarigt tillstånd. Reaktioner på en kris t.ex sömnsvårigheter, mardrömmar eller påträngande tankar. Ses aom en ångeststörning och behandlas med traumaterapi.

Posttraumatisk tillväxt

Psykisk tillväxt efter kris och trauma

Suprakiasmatiska kärnan

= biologiska klockan, ligger i hypotalamus