Biologi 2, moment 1; Växter och svampars fysiologi

0.0(0)
studied byStudied by 0 people
call kaiCall Kai
learnLearn
examPractice Test
spaced repetitionSpaced Repetition
heart puzzleMatch
flashcardsFlashcards
GameKnowt Play
Card Sorting

1/82

flashcard set

Earn XP

Description and Tags

vill dö

Last updated 8:00 PM on 10/5/24
Name
Mastery
Learn
Test
Matching
Spaced
Call with Kai

No analytics yet

Send a link to your students to track their progress

83 Terms

1
New cards
Modularitet
Förmågan för en växt att organisera individuella enheter i syfte att öka effektiviteten t.ex. specialisering av celler
2
New cards
Rotsystem
Rotsystemet är den del av växten som växer under jord och ansvarar för att ta upp vatten och mineraler från jorden. Det stabiliserar också växten och lagrar näringsämnen.
3
New cards
Skottsystem
Ett system som inkluderar alla delar av växten som växer ovan jord, såsom stjälkar, blad och blommor. Skottsystemet ansvarar för fotosyntes, transport av näringsämnen och reproduktion
4
New cards
Epidermis (hudvävnad)
Det yttersta cellagret på växter, ofta kallat hudvävnad. Epidermis skyddar växten mot skador, uttorkning och patogener. Det kan också innehålla klyvöppningar (stomata) som reglerar gasutbytet.
5
New cards

PArenkymvävnad (grundvävnad)

En typ av grundvävnad som består av levande celler som oftast har tunna cellväggar. Parenkymceller är ansvariga för många av växtens grundläggande funktioner, såsom fotosyntes, lagring av näringsämnen och vatten, samt reparation av vävnad.

6
New cards
Ledningsvävnad
Celler i kärlväxter som har specialiserat sig på transporter. Finns i två sorter xylem och floem.
7
New cards
Xylem
Den del av ledningsvävnaden hos kärlväxter som är specialiserad på transport av vatten och inorgansiskt material, t.ex. mineraler och näringsämnen (kväve, fosfor, kalcium etc.)
8
New cards
Floem
Den del av ledningsvävnaden hos kärlväxter som är specialiserad på transport av organiskt material t.ex. sockerarter.
9
New cards
Meristem (tillväxtvävnad)
Meristem är vävnad som består av delande celler och är ansvarig för tillväxt hos växter. Det finns två typer av meristem: apikalt meristem (som finns i växtens spetsar och möjliggör längdtillväxt) och lateralt meristem (som bidrar till tjocklekstillväxt, kallas även kambium)
10
New cards
Ettåriga växter (anuella)
Växter som gror ur ett frö, växer till, blommar, bildar frön, sprider frön och dör under loppet av ett år.
11
New cards
Tvååriga växter
Växter som gör allt det där fast på två år. T.ex. morötter som första året samlar kolhydrater i en roten (det vi äter) och sedan andra året bildar en blomställning (det vi inte äter).
12
New cards
Fleråriga växter (perenna)
Växter som lever i flera år. Vissa lever i flera år, men blommar bara en gång innan de dör t.ex. agave och bambu. Andra fleråriga växter så som träd blommar varje år och löven vissnar, men stammen står kvar.
13
New cards
Totipotenta celler
Celler som kan dela sig och specialiseras till alla typer av celler i en växt, oberoende av uppgiften just nu. Till skillnad från djurceller är de flesta växtceller totipotenta.
14
New cards
Stomata
Klyvöppning. Växten öppnar klyvöppningarna för att få in koldioxid, men då avdunstar (mycket) vatten. Öppning och stängning av stomatan beror på svällningen av "läppcellerna"
15
New cards
Gömfröiga växter
Växter som producerar frön som är inneslutna i en frukt.
16
New cards
Embryo
Det tidiga utvecklingsstadiet av en växt som bildas efter befruktningen av ägget. Embryot innehåller den genetiska informationen från både moderväxten och pollen.
17
New cards
Frukt
En struktur som utvecklas från fruktämnet efter befruktning och som innehåller fröna. Frukten skyddar och hjälper till med spridningen av fröna.
18
New cards
Fruktämne
Den del av pistillen som utvecklas till frukt efter befruktning. Det innehåller äggcellen som, efter befruktning, utvecklas till ett embryo.
19
New cards
Lignin
En organisk polymer som ger styrka och styvhet åt växtcellväggarna, särskilt i vedartade växter. Lignin är avgörande för växtens struktur och förmåga att stå upprätt.
20
New cards
Pistill
Den honliga delen av blomman, som består av fruktämnet, stilen och märket. Pistillen är ansvarig för att ta emot pollen och möjliggöra befruktning.
21
New cards
Ståndare
Den manliga delen av blomman, som består av en pollenbärare (filament) och en ståndarknopp där pollen produceras.
22
New cards
Pollenkorn
Den manliga gameten i blomväxter, som bär den genetiska informationen från ståndaren. Pollenkornen transporteras till pistillen för att befrukta ägget.
23
New cards
Pollinering
Processen där pollen överförs från ståndaren till pistillen av en blomma. Det kan ske genom vind, vatten eller djur, och är nödvändigt för befruktning och fröutveckling.
24
New cards
Sporkapsel
En struktur som innehåller sporer, vanligtvis hos mossor och ormbunkar. Sporkapseln frigör sporer som kan ge upphov till nya växter.
25
New cards
Amyloplast
En typ av plastid som lagrar stärkelse i växtceller, vanligtvis i rotknölar och frön.
26
New cards
Begränsande faktor
En faktor som sätter ett tak för hastigheten av en biologisk process, exempelvis fotosyntes. Det kan vara tillgång på ljus, koldioxid eller vatten.
27
New cards
C3-växter
Växter som utför fotosyntes utan påbyggnad av Calvincykeln. Vanliga i tempererade områden. Ex. vete. Mellaneffektiv
28
New cards
C4-växter
Växter som har en effektivare fotosyntes genom att fixera koldioxid till 4-kols föreningar i de yttre cellerna innan de förs till de inre cellerna där rubisko finns. Att koldioxiden redan är fixerad när den når rubisko minskar risken för fotorespiration. De är anpassade till varma och torra klimat, med hög ljusstyrka och hög temperatur. Kostar dock en del energi att fixera koldioxiden. Ex majs och sockerrör. Mest effektiv
29
New cards
Calvincykeln
Andra halvan av fotosyntesen som omvandlar koldioxid och ATP till G3P som sedan kan bli till glukos. Sker i kloroplastens stroma. Kan sammanfattas såhär: Rubisko tar upp koldioxid, koldioxid byggs in i ett femkolssocker (ribulos-1,5-bisfosfat), R15BF sönderfaller till två sockermolekyler med 3 socker, ATP förlorar fosfatgrupper och G3P bildas, en sjättedel av alla G3P försvinner, resten går om Calvincykeln.
30
New cards
CAM-växter
Växter vars klyvöppningar är stängda under dagen, men öppna på natten. Binder koldioxid i olika syror och lagrar den i cellernas vakuoler. På dagen bryts syrorna ner och den frigjorda koldioxiden transporteras till Calvincykeln. Mindre vatten avdunstar då klyvöppningarna kan hållas stängda under dagen. God anpassning till mycket torrt och varmt klimat. Minst effektiv
31
New cards
Fotokemiska reaktionsserien
En serie reaktioner i fotosyntesen som omvandlar ljusenergi till kemisk energi (ATP och NADPH) i tylakoidmembranen. Kan summeras som
32
New cards
Ljus + H2O + ADP + NADP+ --> O2 + ATP + NADPH
33
New cards
Fotorespiration
En process där syre istället för koldioxid används i Calvincykeln, vilket leder till en minskad effektivitet i fotosyntesen. Det sker under höga temperaturer och låga koldioxidnivåer.
34
New cards
Klorofyll
Det gröna pigmentet i kloroplasterna som fångar ljusenergi för fotosyntes. Det finns flera typer, inklusive klorofyll a och b. Klorofyll a och b absorberar lite olika våglängder och växtens absorbtionsspektrum förlängs därför.
35
New cards
Rubisko
Ett enzym (ribulosbifosfatkarboxylas/oxygenas) som katalyserar den första reaktionen i Calvincykeln, där koldioxid binds till ribulosbisfosfat (RuBP).
36
New cards

lumen

Den vätska som finns inuti kloroplasterna där Calvincykeln och andra biosyntetiska processer sker.

37
New cards
Tylakoider
Membranstrukturer i kloroplasterna där den ljusberoende delen av fotosyntesen sker. De är organiserade i staplar kallade granum.
38
New cards
Lumen
Det inre utrymmet i tylakoiderna där protoner samlas under fotosyntesen, vilket bidrar till ATP-syntesen.
39
New cards
Fotosystem II
Ett komplext av proteiner och klorofyll som fångar ljusenergi för att dela vattenmolekyler, vilket frigör syre och genererar energirika elektrontransportörer. Kommer först i ljusreaktionskedjan
40
New cards
Fotosystem I
Liknande fotosystem II, men det fungerar senare i transportkedjan av elektroner och hjälper till att reducera NADP+ till NADPH.
41
New cards
NADP+/NADPH
En elektronbärare som reduceras till NADPH under fotosyntesen. NADPH används i Calvincykeln för att reducera koldioxid till glukos. NADP+ är oxiderade formen av NADPH. När NADP+ tar upp vätejoner reduceras den till NADPH.
42
New cards
Glyceraldehyd-3-fosfat (G3P)
En 3-kols sockerart som är ett direkt resultat av Calvincykeln och kan omvandlas till glukos och andra kolhydrater.
43
New cards
Reaktionscentrum
Den del av fotosystemet där ljusenergi omvandlas till kemisk energi genom excitation av elektroner. Ljuset studsar mellan en massa "antenner" innan den når reaktionscentrumet.
44
New cards
Solväxter
Växter som är anpassade för att växa i ljusa miljöer och har en hög fotosynteshastighet vid starkt ljus. Ljuskompensationspunkten är hög för solväxter, men platån är också hög.
45
New cards
Skuggväxter
Växter som är anpassade för att växa i skuggiga förhållanden och har en lägre fotosynteshastighet, men kan använda svagare ljus effektivt. Låg ljuskompensationspunkt, men når en platå ganska fort.
46
New cards
Plastider
Organeller i växtceller som ansvarar för lagring och syntes av ämnen. Exempel inkluderar kloroplaster, amyloplaster och kromoplaster.
47
New cards
Proplastider
Omogna plastider (förstadie till plastider) som kan differentiera till andra typer av plastider beroende på växtens behov.
48
New cards
Ljuskompensationspunkt
Den ljusnivå där fotosyntesen producerar tillräckligt med syre för att kompensera för syret som förbrukas i respirationen.
49
New cards
Koldioxidkompensationspunkt
Den ljusnivå där den mängd koldioxid som används i fotosyntesen är lika med den mängd som frigörs genom respiration.
50
New cards
Makronäringsämnen
Näringsämnen som växter behöver i stora mängder, inklusive kväve, fosfor, kalium, kalcium, magnesium och svavel.
51
New cards
Mikronäringsämnen
Näringsämnen som växter behöver i små mängder, såsom järn, koppar, mangan och zink, men som är avgörande för tillväxt och utveckling.
52
New cards
Trakeider
Trakeider är långsträckta, döda celler som finns i växters vedvävnad (xylem). De fungerar som vattenledare och är viktiga för att transportera vatten och mineraler från rötterna upp till bladen. Trakeider har tjocka lignifierade cellväggar som ger styrka och stöd åt växten.
53
New cards
Transpiration
Transpiration är processen där vatten avdunstar från växtens yta, främst genom klyvöppningar (stomata) på bladen. Denna avdunstning skapar ett undertryck i växtens xylem, vilket hjälper till att dra upp vatten och näringsämnen från rötterna. Transpiration är också viktig för att reglera växtens temperatur.
54
New cards
Tryckströmsprincipen
Tryckströmsprincipen beskriver hur vatten och näringsämnen transporteras genom växtens xylem. Den bygger på att vatten som förloras genom transpiration skapar ett undertryck i bladen, vilket i sin tur drar upp vatten från rötterna genom xylemet. Detta fenomen sker i en kontinuerlig ström, där tryckskillnader möjliggör en effektiv transport av vatten i växten.
55
New cards
Aktiv transport
Aktiv transport är en process där ämnen transporteras genom cellmembran mot deras koncentrationsgradient, det vill säga från områden med låg koncentration till områden med hög koncentration. Denna transport kräver energi, oftast i form av ATP, eftersom den går emot den naturliga rörelsen av molekyler.
56
New cards
Osmos
Osmos är en typ av passiv transport där vattenmolekyler rör sig genom ett semipermeabelt membran, från en lösning med låg koncentration av lösta ämnen (färre partiklar) till en lösning med hög koncentration av lösta ämnen (fler partiklar). Detta sker för att utjämna koncentrationsskillnaderna på båda sidor av membranet.
57
New cards
Fototropism
Fototropism är en växts förmåga att växa mot ljuskällor. Detta sker genom att hormonet auxin fördelas ojämnt i växtens vävnader, vilket leder till att celler på den skuggade sidan av växten växer snabbare än de på den ljusbelysta sidan. Detta resulterar i att växten böjer sig mot ljuset.
58
New cards
Fytokrom
Fytokrom är ett ljuskänsligt pigment som fungerar som en ljusreceptor i växter. Det kan upptäcka röd och mörkrött ljus och spelar en viktig roll i att reglera växtens tillväxt, utveckling och reaktioner på ljusförhållanden, såsom blomning och frögroning. Har en aktiv och en inaktiv form, rött ljus aktiverar fytokrom.
59
New cards
Gravitropism
Gravitropism är en växts förmåga att växa i riktning mot eller bort från gravitationen. Rötter visar positiv gravitropism (växer nedåt, i positiv riktning av gravitationen), medan stjälkar visar negativ gravitropism (växer uppåt, mot gravitationen). Detta hjälper växten att stabilisera sig och optimera sin tillgång till ljus och vatten.
60
New cards
Fotoperiodism
Fotoperiodism är en växts respons på längden av dagsljus och mörker. Det påverkar viktiga biologiska processer som blomning, frögroning och tillväxtcykler. Växter registrerar förändringar i ljuslängden genom fytokrom. Olika växter har valt att blomma vid olika tid på året för att kunna konkurrera.
61
New cards
Långdagsväxter (kortnattsväxter)
Långdagsväxter är växter som blommar när dagslängden överstiger ett visst antal timmar (vanligtvis 12-14 timmar). Blommar vanligtvis på våren eller tidig sommar.
62
New cards
Kortdagsväxter (långnattsväxter)
Kortdagsväxter är växter som blommar när dagslängden är kortare än ett visst antal timmar (vanligtvis 12-16 timmar oavbrutet mörker). De blommar oftast under sensommaren eller hösten när ljuset minskar. T.ex. mexikansk julstjärna.
63
New cards
Auxin
En grupp hormon som har massa olika effekter på växtceller, t.ex. stimulerar cellsträckning i stammen, hämmar cellsträckning i rötter, hämmar sidoknoppsutveckling, hämmar bladfällning (bladen sitter kvar) och stimulerar rotbildning. Bildas i skottspetsarna, unga blad och i outvecklade frukter. Kan transporteras från cell till cell utan att gå genom ledningsvävnaden.
64
New cards
Gibberliner
Gibberelliner är en grupp växthormoner som främjar tillväxt och utveckling hos växter. De är involverade i olika processer som frögroning, stamförlängning och blomning. Gibberelliner kan också bryta ner frövilande och stimulera fruktsättning.
65
New cards
Cytokininer
Cytokininer är växthormoner som främjar celldivision och tillväxt. De spelar en viktig roll i regleringen av växtens tillväxt och utveckling, inklusive bildandet av laterala knoppar (sidoskott) och fördröjning av åldrande i blad. Cytokininer verkar ofta i samverkan med auxin.
66
New cards
Abskisinsyra
Abskisinsyra är ett växthormon som främst fungerar som en regulator av växtens svar på stress. Abskisinsyras främsta funktion är att dämpa aktiviteten i celler. Det hjälper till att stänga klyvöppningarna för att minska vattenförlust och spelar en viktig roll i frövilande, vilket förhindrar att frön gror under ogynnsamma förhållanden.
67
New cards
Eten
Eten som växthormon påverkar många aspekter av växtens tillväxt och utveckling, inklusive fruktmognad, bladfall och blomning. Eten fungerar som en signalmolekyl och kan inducera reaktioner i andra delar av växten, såsom att påskynda mognaden av frukter.
68
New cards
Livet för en ettårig växt
På hösten vilar den eftersom winter is coming, abskisinsyra löser det. Sen blir det vinter, inte mycket händer, kallt liksom. Sen blir det vår och helt plötsligt finns massa vatten och solljus. Gibberlinerna väcker växten och aktiverar enzymer som gör att fröet kan käka upp frövitan. Sen gör auxin att rötter börjar växa. Sen blir det sommar, då vill växten föröka sig och då löser cytokinin det eftersom det stimulerar celldelning.
69
New cards
Fruktkropp
Den del av svampen som syns ovanför marken och som används för att sprida sporer. Det är ofta den del av svampen som vi känner igen som "svamp".
70
New cards
Hyfer
De tunna, trådliknande strukturer som utgör svampens kropp (mycel). Hyfer växer och sprider sig genom att dela sig och förgrena sig.
71
New cards
Mycel
Nätverket av hyfer som finns under marken eller inne i det material som svampen växer på. Det är svampens "kropp" och ansvarar för näringsupptag och tillväxt.
72
New cards
Mykorrhiza
Ett symbiotiskt förhållande mellan svampar och växters rötter, där svampen hjälper till med upptag av vatten och näringsämnen, medan växten ger kolhydrater i utbyte.
73
New cards
Mykoser
Sjukdomar som uppstår på grund av svampar. T.ex fotsvamp eller nagelsvamp, ofta på utsidan av kroppen eftersom många invasiva svampsorter inte överlever i 37 grader.
74
New cards
Lav
En symbiotisk organism som består av en svamp och en alg eller cyanobakterie. Laven kan överleva i extrema miljöer och är en viktig del av ekosystemet.
75
New cards
Nedbrytare
Organismer, inklusive vissa svampar, som bryter ner död materia och organiska ämnen, vilket hjälper till att återföra näringsämnen till ekosystemet.
76
New cards
Parasiter
Organismer som lever på eller inuti en annan organism (värd) och får näring på dess bekostnad, vilket ofta skadar värden.
77
New cards
Mutualister
Ett symbiotiskt förhållande där båda parter drar nytta av samarbetet, som i fallet med mykorrhiza mellan svampar och växter.
78
New cards
Sporsäckssvampar
En grupp svampar som kännetecknas av att de producerar sina sporer i en struktur som kallas sporsäck. T.ex. murklor och svampdelen av lavar.
79
New cards
Basidiesvampar
En grupp svampar som kännetecknas av att de producerar sina sporer i en struktur som kallas basidier eller tappar som sitter på undersidan av "hatten". Bland annat champinjoner, karljohan och kantarell.
80
New cards
Svampreproduktion
Svampar kan föröka sig på flera olika sätt, asexuellt (könlöst) eller sexuellt (könligt). Svampar förökar sig asexuellt genom mitos (vanlig celldelning) där sporer bildas. Sporerna kan antingen vara lättsprida eller hela delar av mycelet som slits av. Den könliga förökningen sker genom att ett mycel skickar ut feromoner till ett annat mycel. Sen blir det blind date och mycelen smälter samman och cellen får två olika haploida kromosomuppsättningar. Efter detta bildas de sporbärande strukturerna, antingen basidier eller sporsäckar och sen sker en befruktning då de två haploida cellkärnorna smälter samman till en. Genom meios bildas sporer med haploid celluppsättning som sedan kan spridas och bilda nya svampar.
81
New cards
Sporer
Reproduktionsenheter hos svampar, ofta små och tåliga, som kan spridas för att bilda nya individer. Sporer kan utvecklas till nya mycel eller fruktkroppar när de hamnar i gynnsamma miljöer.
82
New cards
Svampars användningsområden
Matsvampar, antibiotika, öl, vin, bröd, droger (LSD) & gifter
83
New cards
Livsglädje
Saknas

Explore top notes

note
Chapter 20: Water Pollution
Updated 964d ago
0.0(0)
note
Bio-4_Tour of the Cell
Updated 166d ago
0.0(0)
note
6 IGOs
Updated 1140d ago
0.0(0)
note
Daideo - Aine Ní Ghlinn
Updated 557d ago
0.0(0)
note
AP2
Updated 456d ago
0.0(0)
note
Chapter 20: Water Pollution
Updated 964d ago
0.0(0)
note
Bio-4_Tour of the Cell
Updated 166d ago
0.0(0)
note
6 IGOs
Updated 1140d ago
0.0(0)
note
Daideo - Aine Ní Ghlinn
Updated 557d ago
0.0(0)
note
AP2
Updated 456d ago
0.0(0)

Explore top flashcards

flashcards
bio chap 9 terms
57
Updated 1043d ago
0.0(0)
flashcards
AP Psychology: Unit 4
110
Updated 88d ago
0.0(0)
flashcards
Endo E2 -review
166
Updated 341d ago
0.0(0)
flashcards
SAT vocab list "A's"
22
Updated 1142d ago
0.0(0)
flashcards
Topic 2 - Electricity
20
Updated 174d ago
0.0(0)
flashcards
Animal Development Quiz
46
Updated 1075d ago
0.0(0)
flashcards
bio chap 9 terms
57
Updated 1043d ago
0.0(0)
flashcards
AP Psychology: Unit 4
110
Updated 88d ago
0.0(0)
flashcards
Endo E2 -review
166
Updated 341d ago
0.0(0)
flashcards
SAT vocab list "A's"
22
Updated 1142d ago
0.0(0)
flashcards
Topic 2 - Electricity
20
Updated 174d ago
0.0(0)
flashcards
Animal Development Quiz
46
Updated 1075d ago
0.0(0)