Existentialism - filosofer

När och var levde Sören Kierkegaard?

* **Søren Kierkegaard (1813-1855)**
* ***Dansk teolog, filosof och författare***
* Bodde i Köpenhamn och hade alltid papper och penna nära till hands. Var till skillnad från filosofer som Kant och Hegel inte en del av universitetsvärlden. Kunde dock leva utan arbete med hjälp av fadern, och då ägna sig åt filosofin
* Dog ung - blev berömd först senare

Hur såg samtiden på Kierkegaard? Hur bröt han ny mark i 1800-talets Danmark - vad gjorde han?

* Kierkegaard var missförstådd, föraktad och utskrattad av sin samtid. Den första som formulerade tankar på meningen med liv och existens, frihet, val, ansvar. Skapade begrepp som dussinmänniska, vilket Nietzsche tar vidare. Närmar sig nästan psykologi - hur ska vi komma undan vår ångest. 

Hur växte Kierkegaard upp? Hur var hans ungdomsår?

%%Växte upp under svåra förhållanden%%

* Djupt religiös och deprimerad fader. Krävde fullkomlig lydnad av sonen, och kontrollerade honom hårt. Sören fick aldrig lämna lägenheten på egen hand, bl.a.
* Växte upp som en ensamvarg, hade svårt att få vänner

%%Ungdomsåren - ångest%%

* En ångest växte fram under ungdomsåren, som kom att prägla resten av livet

På vilket sätt anser man att Kierkegaard är en central del av existensfilosofin?

* ***Grundaren av existensfilosofin***
* Har en central roll, en ledargestalt
* Förmodligen den mest kända/inflytelserika bland Nordens filosofer

På vilket sätt var valen i livet avgörande för en människa, enligt Kierkegaard?

* ***Val och ansvar***
* Betonade att den enskilda människan hade val och ansvar i livet, och att människan är summan av sina val.

Vad är det som gör människan annorlunda än djuren och tingen, menar Kierkegaard?

* ***Analyserade den enskilda människans situation i tillvaron***
* Menade att människan inte passade in i ett sammanhang som redan fanns till, som djur eller saker. Till skillnad från ex. djurriket så funderar vi över vår **mänsklighet**. Vi kan reflektera och analysera kring vad det innebär att vara människan, och förhålla oss till den situationen
* **Vårt nu är fyllt med alternativ och möjligheter - det skiljer oss från djur och ting**
* **Människans reflekterande skiljer sig från djur/växer/objekt**
* En hund funderar aldrig över sin “hundighet” - men det gör människan. 
* Människan reflekterar över sig själv, sin plats i tillvaron och hur hon ska förhålla sig till att vara människa
* Vi har ett handlingsutrymme som är fritt, till skillnad från ex. djur, detta fastän vi självklart präglas av arv och miljö
* Människan är fri att bestämma över sitt handlande

Vad ansåg Kierkegaard om de etablerade definitionerna av människan?

Tog avstånd från alla definitioner av människan - Individens val i fokus

Menade Kierkegaard att vi kunde göra vad vi ville, eftersom vi har den fria viljan? Eller var han mer balanserad än så?

* ***Den fria viljan - problematisk frihet***
* Menade att människan visserligen djupt präglas av arv/miljö, men ändå har visst handlingsutrymme - hon kan själv bestämma över sitt handlande.

Vad ansåg Kierkegaard och ansvar och förändring?

**Vi kan alltid förändra vår situation**

* Vi är aldrig offer av omständigheterna - vi kan själva skapa vårt öde/bryta oss fria från vårt öde

Hur såg Kierkegaard på rädsla och ångest?

**Kierkegaard: vi måste separera rädsla och ångest från varandra**

* @@*Rädsla har alltid ett objekt*@@
* Exempelvis att vara rädd för en hund, eller för ett prov. Man vet vad man är rädd för och man kan göra något åt rädslan. Kan vara obehagligt, men går att hantera.


* @@*Ångest har inget objekt.*@@
* Något absolut mer djupgående och omskakande - man känner hur valet kan inskränka friheten och begränsa framtiden.

Gillade Kierkegaard den fria viljan?

Han ansåg att den var mycket problematisk för individen - den medförde ständig ångest.

Vad ansåg Kierkegaard var den rätta metoden för en människa att kunna leva ett autentiskt liv? Vad är syftet med denna metod?

Tre sätt att **lämna** **dussinmänniskan** bakom oss - de flesta människor går denna väg genom livet. I boken *Antingen - Eller* beskrivs tre livsstilar eller livsstadier för att hantera ångest. Genom dessa sätt kan man lämna dussinmänniskan bakom sig.


1. Estetiska människan
2. Etiska människan
3. Religiösa människan

Vad menade Kierkegaard var den första livsfasen/livsstadiet? Vad eftersträvas i denna fas?

1. **Estetiska människan**

* *Eftersträvar njutning, materiella ting och upplevelser genom att leva i nuet och frånsäga sig förpliktelser.* Betoning på fysiska nöjen. Uppnå största möjliga tillfredsställelse. 
* Fysiska, sociala njutningar, vänner, resor, mat kärlek, sex. Ej bara om konst och skönhet, utan om alla sinnesintryck.

\

Om man ska beskriva den estetiska människan som en karaktär eller särskild person, hur skulle denne då vara?

* Äventyraren, förföraren eller konstnären. Barn lever omedvetet ett estetiskt liv, de tar emot och njuter av sinnesintrycken utan att ta ansvar för dem. De flesta frångår detta då de mognar, men man kan medvetet hålla kvar det i vuxen ålder.
* Man kan dock bli en kulturkännare, och söka efter tillfredsställelse sålunda. 

\

Kan en människan i den estetiska fasen förstå konsekvenser och moral?

* *Etikern kan inte lägga en moralisk aspekt om ont och gott över sitt leverne. Ingen konsekvens och fasthet i valen och livsföringen. En ansvarslös drömmare som låter livet ske.*

\

Varför lämnar etikern så småningom sitt utsvävande liv bakom sig, och övergår till nästa livsfas? Om man inte lyckas med denna övergång, vad kan man bli då?

* *Man bli uttråkad, livet blir ensamt, tomt och fyllt av leda.* Man längtar efter något mer.
* *Ur detta uppstår ångest och förtvivlan. Estetikern väljer då mellan att begå självmord, eller bli en* ***ironiker*** (någon som raljerar över allt och alla, inkl. sig själv)

Vad menade Kierkegaard var den andra livsfasen/livsstadiet? Vad gör man om man är i denna fas?

2. **Etiska människan**

* Kan uppstå ur den estetiska människan - ett utvecklingsskede leder till denna fas.
* *Värdesätter själslig njutning, såsom vänskap, godhet och ett “meningsfullt” liv.*
* Hänger sig åt livsprojekt och upplever en känsla av mening. Man tar sitt ansvar som medborgare, vän och familjemedlem. Mer själsliga njutningar; att anses som god/en god människa. Ex. bli sedd som en god förälder, en god samhällsmedborgare. Ta ansvar, få anseende och respekt. Vara nyttig för gemenskapen. 

\n

Hur ser etikern på objektivitet och moral?

* Man är medveten om ansvaret i livet. Man försöker skapa moraliska principer. Handlar med ansvar och hänsyn till andra. 
* Man tar sig bort från det subjektiva och känner mening i det objektiva.

\

Om nu etikern så djupt begrundar moraliska och etiska frågor, handlar den då alltid gott?

* *Etikern är inte alltid god, men kan åtminstone uppfatta sina handlingar som onda eller goda.* 

\

Varför måste man gå vidare från det etiska stadiet? Vad kan man bli om man ej går vidare?

* *Också etikerns liv är problematiskt, varför Kierkegaards menar att vi inte behöver stanna där. Det är lätt att se sina egna begränsningar och sin oförmåga trots uppoffringar och goda intentioner.*
* Även etikern kan känna att livet saknar en djupare mening, och att det är ytligt.


* *Kan bli en* ***humorist*** (tror på det goda men inser det löjliga i människors storslagna planer)

\

Vad menade Kierkegaard var den sista livsfasen/livsstadiet? Vad är meningen med det tredje och sista stadiet - ge ett exempel! Vad sker nu med förnuftet och moralen?

3. **Religiösa människan**

* *I strävan efter att finna en mening som är större än det egna livsprojektet måste man hänge sig åt Gud. Lämnar förnuftet och moralen bakom sig.* Man känner att man vill ha något mer i livet, finns harmoni i livet. Att hitta lugnet, sanningen, bli ett med Gud. 
* Exempelvis: bibelberättelse då Abraham ska offra Isak, men då Gud slutligen förklarar att det enbart var en prövning.
* *Det existentiella behovet tillfredsställs genom underkastelse - men lever för något annat än individens egna otillräckliga tillvaro.*

Hur ansåg Kierkegaard att kristendomen skulle vara? Hur skulle religionen utövas, enligt honom?

* *Äkta kristendom är alltid obekväm - förkastade alla kompromisser som försöker harmonisera kristendomen. Tron måste präglas av ensamhet, ångest, förtvivlan, syndkänsla och utsatthet.* 
* *Att vara kristen innebar att leva i tron på något absurt.*

Kierkegaard myntade begreppet “dussinmänniska”. Vad innebär det?

En dussinmänniska är en osjälvständig och oreflekerande människan, som lever som de allra flesta utan några egna ställningstaganden. Detta innebär att hon istället blir styrd.

* En sådan som väljer att följa och låta sig styra av sociala konventioner. Vi har alla en sådan dussinmänniska inom oss. Det är i svåra valsituationer som våra liv blir som mest verkliga. Man gör sig till en dussinmänniska genom att välja bort ångesten. 
* Vi måste, trots att vi har en dussinmänniska inom oss, inte låta denna styra oss

Vad ansåg Kierkegaard om kyrkan?

* Menade att den __officiella kyrkan__ står för andra saker (__ämbeten, status, något socialt förankrat__) än vad __kristendomen enligt Kierkegaard själv__ ansåg (__ångest, förtvivlan, utsatthet__)

Ansåg Kierkegaard att religionen var tillräckligt gott bevisad för att kunna ingå i filosofiska resonemang?

* Ansåg att __*religionen var emot förnuftet*__ och inte skulle ingå i filosofiska resonemang. Menade att människan kunde välja att tro på Gud

På vilket sätt skiljde sig Kierkegaards version av kristendomen från den etablerade vid tiden?

* Kierkegaard var fortfarande religiös, men hand religiositet var väldigt annorlunda från den generella, varför han ofta betraktades som en kuf av sin samtid.  
* Hans version var att vara ensam, ta kontakten med Gud *i sig själv* (man måste vara ensam för att göra detta, hitta kontakten med Gud på egen hand). Menade att det är jobbigt, men att det också är det som i slite leder till belöning. Handlar om att hitta lugn och sanning. Hans religiositet kan närmas liknas vid en slags meditation, zen-buddhismen. Levde K idag hade han därför förmodligen inte ansett som en kuf. 
* *Äkta kristendom är alltid obekväm - förkastade alla kompromisser som försöker harmonisera kristendomen. Tron måste präglas av ensamhet, ångest, förtvivlan, syndkänsla och utsatthet.* 

Vilket ses som Kierkegaards främsta verk? Vad avhandlas i boken, bl.a.?

Under pseudonym gavs boken “Antingen - eller” ut, vilket ses som det främsta verket. I boken är det ett allt eller inget som står på spel och borgarlivet förkastas. Dessutom förkastar boken den officiella kyrkan, det menades att präster och kyrkopredikan var nonsens.

Med vilken stil skrev Kierkegaard sina texter? Hur kan man märka av hans starka betoning på individen i hand filosofi?

Märks att han är självständig i hans filosofi, som är upptagen av subjektivitet och enskildhet. Hävdade att “subjektiviteten är en sanning”.

Hur såg Kierkegaard på sanningen?

Individen skapar sig egen sanning och vad som är sant för just denna person.

**Subjektiva sanningar - subjektiviteten är sanningen**

* Menade att en människa lever sant och äkta först när hon väljer sig själv och tar personlig ställning

**Sanningen ej abstrakt**

* Sanningen var inte abstrakt, skiljd från den mänskliga existensen (objektiva sanningar - endast användbara om man strävar efter en vetenskaplig förståelse, men inte efter var det är att vara människa)
* Menade att subjektiva/existentiella sanningar (personliga åsikter) var de enda som kunde användas om man ville beskriva vad det innebar att vara människa

Vad menade Kierkegaard var meningen med livet?

\

**Meningen med livet är subjektivt**

* Det finns ingen mening i världen bortom den vi själva tillför - varje människa måste själv välja sitt liv och därför kan man inte presentera en universell förklaringsmodell för hur livet bör levas
* Man måste själv göra stundtals svåra val för att skapa sitt liv
* Även Kierkegaard behövde ta ställning till många svåra saker i livet - Kierkegaard kunde enbart demonstrerar de val han själv tagit i livet. Hans livsval och tänkande är intressanta för oss andra

Vad är enligt Kierkegaard motsatsen till att leva?

* Motsatsen till att leva sant = att göra som alla andra, livet rinner iväg

Vad är det som skapar ångest i våra liv, enligt Kierkegaard? Vad ÄR ångest, menar Kierkegaard?

Möjligheterna att vilja våra liv leder till ångest

* Människan drabbas av svindel av de oändliga valmöjligheter, vilket framkallar en enorm ångest. Söker krampaktigt för något ändligt att klamra sig fast i.
* Ångesten är en __känsla av tomhet__ man kan känna inför livet och hela existensen, __inte en rädsla__
* Menade att de flesta är för fega för att göra detta. Man letar sätt att fly ångest. (Dussin)

Hur såg Kierkegaard på livet? Hur ska det lösas?

**Vi vandrar livet utan att möta en enda resenär**

* Livet är inte ett problem som ska lösas, utan ett verklighet som ska upplevas.

Hur kan man märka subjektiviteten i Kierkegaards filosofi, om man ser till hur han förhöll sig till tidigare system för hur man bör leva och välja i sitt liv?

**Förkastar alla tankesystem och regler för hur vi ska välja**

* Detta inkukderar både religion och filosofi. Här kommer subjektiviteten in. I valsituationer är vi helt utlämnade åt oss själva - vi bör göra dessa val så ärligt som möjligt

När levde Nietzsche? Hur var hans uppväxt som barn?

**Friedrich Nietzsche (1844-1900)**

* By i östra Tyskland 
* Ansågs vara ett underbarn - snabb karriär inom akademin (blev professor)


* ***Dålig hälsa***
* Redan som barn plågades N av migrän och värk i kroppen.
* ***Preussisk prästson***
* Uppvuxen i Tyskland. Sträng kristen moral som liten.
* Pappan drabbas av en obehaglig hjärnsjukdom, blir “galen” och dör senare. När de sedan undersöker hans hjärna så är den vanställd. Detta, att se sin idol och förgrundsgestalt kollapsa, påverkade troligtvis Nietzsche djupt

Hur utformade sig Nietzsches liv då han växte upp? Hur slutade Nietzsches liv?

\

* ***Tidigt professor (dock antiintellektuell)***
* Dock inte inom filosofi. Avslutade dock sin tjänst och blev alltmer isolerad.
* Duktig i skolan, blir snabbt professor. Klättrar snabbt på stegen inom utbildningsväsendet. Blev inte professor i filosofi, utan skrev och många andra ämnen. Väldigt bred - skriver om många ämnen, ofta från många olika infallsvinklar.
* Misslyckad karriär - gav upp arbetet. Flyttade dock till Alperna och isolerade sig desto mer efter att han hade avsagt sig sin post på universitetet
* ***Sjukdom och storhetsvansinne***
* Under senare delen av livet försämrades N:s hälsa, och han blev psykiskt sjuk. Bl.a. rymdes det inom detta ett visst storhetsvansinne.
* Med tiden mådde han sämre och sämre och dör senare, kring år 1900. Behöver vård i slutet av livet (drabbas alltså av ett liknande öde som sin pappa)
* ***Mentalt sammanbrott***
* Spenderade slutet av livet på mentalsjukhus
* Sjuklig, opiumberoende och ogillade sin familj. 
* 44 år gammal fick han ett mentalt sammanbrott då han såg en häst bli piskad. Återhämtade sig aldrig och sjönk djupare ner i galenskapen.

På vilket sätt kan man mena att Nietzsche är en missförstådd filosof, vars idéer inte blev rätt uppburna?

* ***Missförstådd***
* Fascinerande, men missförstådd filosofi. Kopplades samman med nazismen. En tänkare som är enkel att missförstå, i och med viljan till makt
* **Socialdarwinismen** och **nazismen** applicerar tanken om makt och övermänniskan på samhället, och menar att man ska praktiskt implementera att de starka ska eliminera de svaga i samhällen

Det kan tyckas motsägande att Nietzsche å ena sidan lev professor, å andra sidan var emot intellektuella. Hur kritiserade han dem?

* De är för inne i böckerna och i sig själv - de har förlorat kontakten med verkligheten
* Det är de människor som har irrationella färdigheter som är de verkligt intressanta individerna - men alla intellektuella försöker ständigt vara rationella.
* Kritiken kan också behöva sättas i sammanhanget - han levde i en tid då Europa verkligen *levde* på vetenskapen och hade en enorm tilltro till den - samtidigt som den fick den mänskliga biten av människan att hamna i skymundan

Hur kan man märka att Nietzsche är påverkad av Schopenhauer i sin syn på livet?

* ***Schopenhauer***
* Under sitt liv, särskilt i ungdomen, var N starkt påverkad av Schopenhauers pessimism.
* Subjektiv syn på värden - S ansåg att värden vi uppfattar är vår egna föreställning
* Livsuppfattnignen fortsatte vara besläktad men Schopenhauers pessimism, fastän han senare tog avstånd från dessa teorier

På vilket sätt skrev Nietzsche? På vilket sätt skiljer han sig från tidigvarande filosofer?

* Skrev ofta kort och textstyckena kretsar ofta kring samma fråga, men undersöker den utifrån olika perspektiv. 
* **Olika tankar i olika typer av verk**
* Inget genomtänkt stort filosofiskt system. Ingen allförklaring av hur världen är, utan har en mängd tankar om världen. 
* Skrev ofta korta textstycken, som behandlade samma ämne utifrån olika infallsvinklar. Detta syns ex. i *Mänskligt - alltförmänskligt*, i vilken ett tusental korta avsnitt avhandlas

Var Nietzsche troende? Vad ansåg han att religionen gjorde med människan?

* ***Ateist***
* Formulerade slagord som “Gud är död” och “Allt är tillåtet”. Menade att det inte finns någon överordnad makt som kan tvinga människor att följa några regler.
* ***Religionen begränsar och lurar***
* Menade att den som är troende luras till att inskränka på sig själv, och att denne inte kan utvecklas till sin fulla potential, utan förlorar sig själv. Menar att människan kan skapa sig sin egen moral.
* ***Gud är död! (Värderelativism)***
* Ett citat från Så talade Zarathustra. N var mycket skeptisk gällande Guds existens, liksom många andra filosofier. I och med detta krävdes en omvärdering av allt vad intränad moral betydde. Människans värde kommer inte från födseln, utan måste förvärvas genom kulturen. 

Hur man man mena att Nietzsche anknyter till nihilismen, fastän han inte själv kallade sig för nihilist?

* Kallade sig inte själv för nihilist, men ses som en av förgrundsgestalterna till uppfattningen att människor numera levde i en värld där **Gud inte längre finns**. Det framkallar i sig en nihilistisk uppfattning, där **absoluta** **värden** **saknas**, och där allt kan omprövas. Då finns ingen frälsning, bara lidande och förnedring. 

Vad ansåg Nietzsche om sanning, om människans sökande efter sanningen?

* Människan söker inte enbart efter sanning för sanningens skull, utan att det är en del av hennes vilja till makt och självhävdelse.

Vad kom att bli ett tydligt hatobjekt för Nietzsche? Varför ogillade han detta så mycket?

* ***Hatobjekt = kristendom →slavmoral***
* Kristendomen ett hatobjekt för Nietzsche - menade att kristendomen uppmuntrade till **förnekelse** av människans egna och inre **drivkrafter**. N hatade och förkastade såväl kristendom som **flockbeteenden**, eftersom kristendomen uppmuntrade **passivitet**, **svaghet**, flockbeteende. Tidiga kristendomen identifierade sig med ett **lamm** - N menade att man bör identifiera sig med ett lejon.
* Från början i Romarriket var kristendomen också **slavarnas** religion. 
* Ogillade alla abrahamitiska religioner, eftersom de uppmanade till flockmentalitet och **universella** **lösningar**. Dock inspirerad av zoroastrismen.
* **Abrahamitiska religionerna**
* N var generellt kritisk mot de abrahamitiska religionerna, som ju mena att Gud är skaparen, allomfattande och att han har skapat människorna för ett specifikt syfte - människorna ska hylla och frukta Gud. 

\

Vilken syn hade Nietzsche på människan? Vilken livssyn hade han?

* ***Människan är unik***
* Menade att varje människa är unik, men att religionen förstör och förvanskar hennes förmåga att utvecklas
* ***Individualistisk livssyn***
* Syns bl.a. i “Mänskligt - alltförmänskligt”

Vad menade Nietzsche med övermänniskan? I vilka tappningar framstår övermänniskan?

* En omdiskuterad gestalt i Så talade Zarathustra. Tar fasta på Kierkegaards begrepp om dussinmänniskan, men gör om det till övermänniskan.
* Bilden av övermänniskan framstår i flera tappningar
* Som ett ideal
* Som en förnyelse
* Som en metaforisk skepnad
* Övermänniskans framställs som den ensamma människan, som lever i det fördolda. En ny tid i framtiden, där heroism värderades högt och där människorna inte var bundna till sociala konventioner, där de inte bara följer med den felaktiga tanken om civilisationen och dess normer.  

Vad är det övermänniskan vågar göra, som skiljer den från alla andra?

* Övermänniskan vågar inse att tillvaron saknar mening och mål - man tar konsekvenserna av att det inte finns någon gud. Man kan bejaka livet med dess smärta och ångest, men också gripa in och påverka händelseförloppet = skapa mening i en meningslös värld

Hur kan man tolka talet om övermänniskan som något farligt och negativt?

* ***Drag av darwinism***
* Vissa menar att tanken om övermänniskan hör samman med Darwins teori om de olika utvecklingsstadierna, att människan härstammar från aporna. Andra menar att det handlar om en individualistisk förändring och utveckling, och att hon då når en högre moralisk anda. 
* Nazisterna vantolkade dock N:s teorier. 

Hur såg Nietzsche på övermänniskan i förhållande till historien? Hur kan man märka att våra samhällen idag verkligen inte anser att världen ska utformas så?

N menade att övermänniskan stod mot den civilisation som hade förlorat sin ursprungskraft - och som hade befolkats av slätstrukna massmänniskor.

\
* ***De svaga har eliminerats och bör fortsättningsvis***
* Med att de starka ska eliminera de svaga - inte fysisk styrka, utan intellektuell och medveten. Vantolkning av N att det skulle handla om kroppslig styrka. Snarare intellektuell styrka, integritet. Därav en inre egenskap. 
* Tanke om att stödja de svaga, ge de extra resurser etc, är väldigt genomträngande i vår kultur. Särskilt i den svenska skolan. 

Vad skulle Nietzsche tycka om influcers idag, om han fick se de?

* Influencers idag = ett utslag av dussinmentaliteten (de som följer alla influencers och tar intryck från de, samt influencerna själva)

Hur såg Nietzsche på eliter?

* ***Var elitist***
* Hyllar de intelligenta och driftiga. 

Hur kommer Nietzsche fram till “viljan till makt” som den grundläggande kraften i en människas liv? På vilket sätt var detta mkt kontroversiellt var att vara på hans tid?

* I Schopenhauers filosofi, som N tog intryck av, menade man att gamla värden, exempelvis kristendomens, var döda eller åtminstone döende
* Det som finns kvar när man kastat bort dessa värden finns *viljan till makt* som central kvar


* I första hand - makt över sitt eget liv. Idag ser vi det som naturligt, men så var det inte då N levde. Därav väckte dessa tankar mycket känslor under hans tid, och var “banbrytande”. Särskilt kvinnor hade under denna tid i princip ingen makt. Också en lockande tanke. Ambition, framsteg, status

Varför kan man anse att vårt samhälle idag är hycklade när det kommer till att bekänna våra maktbegär (eller inte göra det)?

* Kontroversiell för kristendomen och den moral som kommer därifrån - mycket av vår makt i livet innebär också att vi vill utsträcka den till andra. Ex. politiker - en politiker vill absolut ha makt. 
* Starkt hyckleri i våra samhällen - det är fult att säga att man vill ha makt, men det är egentligen det som hela våra liv utgår från. Skaffa bra utbildning, få ett chefsjobb. Även förhållande - också det är en form av maktstruktur. 

Vad ansåg Nietzsche om ångesten?

* Ångesten är inget dåligt, utan kan bli en påminnelse om varför man fortsatt måste kämpa. Man kan därav inte glömma ångesten, eftersom det gör att man inte förstår livets inre mening. 

Nämn två kända verk som Nietzsche har skrivit!

Så talade Zarathustra

Mänskligt - allförmänskligt

Vilka praktiska principer hade Nietzsche för att leva ett gott och autentiskt liv?

**“Hälsomänniska”**

* Vegetarian
* Avhållsam vad det gäller alkohol och kaffe
* Eftersom smärta behövs i livet → Av denna anledning hatade han alkohol, då det lindrar tillvaron och gör att vi tror at vi inte behöver skapa någon förändring. Därav drack han bara vatten, vid högtidliga tillfällen mjölk. 

Hur ansåg Nietzsche att filosofin skulle vara utformad? Vad skulle den vara bra för?

**Filosofin har ett praktiskt syfte**

* Filosofi inte enkom abstrakta teorier
* ***Underlätta framväxten av en ny och bättre typ av människor, som inte hölls tillbaka av moral.*** *Denna människan kunde istället ägna sig åt självförbättrande och livsbejakande. Moraliska åsikter som rätt och fel ska inte beaktas, utan det ska det djuriska inom människan.* 
* N såg sig som en guide för en sådan person

Nietzsche skiljde sig från Schopenhauer på en punkt - kring vad som gjorde att livet ständigt fortgick. Vad ansåg Schopenhauer om detta, och vad tyckte Nietzsche? Hur bör detta tolkas?

%%Schopenhauer: Viljan att **leva**%%

%%Nietzsche: Viljan till **makt**%%

* Respons till Schopenhauers *viljan att leva.* 
* Menade att den huvudsakliga livskraften är makt. ***Driften att expandera makten är starkare än den att överleva.*** Makten är en outtömlig, alstrande livskraft. Viljan till makt finns överallt där det finns liv - och även starka människor kommer riskera sina liv för att få mer makt. Maktsträvan sporrar människan till allt hon tar sig för. 
* Detta bör tolkas som psykologisk förklaring till mänskligt beteende och en förklaring till varför vi ägnar oss åt risker i livet - vi strävar efter makt (se ***exempelvis*** till krigföring och konkurrens. Även framsteg, självförverkligande, personlig mognad, nå högre positioner etc. Se exempelvis till antikens aristokrater/de grekiska hjältarna - de värderade att ett liv med makt. ära och storhet var högst värderat av allt. 

Vilken kraft anser både Schopenhauer och Nietzsche att livet styrs av? Hur skiljde de sig åt i detta?

Allt i universum drivs av en kraft kallad **Viljan**. Det är en **irrationell** **kraft** som hela livet styrs av. 

%%Schopenhauer:%%

* *“Viljan att* ***leva****”*

*(Allt strävar efter liv)*
* ***Viljan*** *är en* ***negativ*** *kraft*

%%Nietzsche:%%

* *“Viljan till* ***makt****”*

*(Allt strävar efter makt)*
* **Viljan** är någonting att **bejaka** (dvs positiv)

Detta fastän den ibland kan vara destruktiv

Vad ansåg Schopenhauer och Nietzsche om medlidande?

%%Schopenhauer:%%

* **Medlidande** är **positivt**

%%Nietzsche:%%

* **Medlidande** är **livshämmande** (d.v.s. negativ)

När det gäller hur man ska leva livet så hade Nietzsche och Schopenhauer olika uppfattningar, vilka var dessa? Hur relaterar detta till deras syn på livet överlag?

\

* **Livet** är **meningslöst** och präglat av **lidande**

\
%%Schopenhauer:%%

* Vi bör känna **avsky** för denna **värld**

%%Nietzsche:%%

* Vi bör **leva** våra liv så vi får ut **så** **mycket** **som** **möjligt** av dem.

Stor del av filosofin handlar om hur vi ska leva ett rikt liv i en meningslös och gudlös värld

Hur ställde sig Nietzsche till den traditionella moralen? Vilka var moralisterna, i hans mening?

**Ifrågasatte den traditionella moralen**

* Anses ju fult att enbart sträva efter makt. Viljan till makt driver livet, men anses fel eller fult att medge.

**Moralisterna**

* Sokrates och Jesus, bl.a. ansåg att detta var fel. 
* Sade att denna utvecklingsprocess var fel och att de svaga, måste skyddas från de starka. Rättvisa och lagar före styrka.
* N: De menade att jorden skulle tillhöra de svaga, inte de företagsamma. 

Hur kopplade Nietzsche samman kristendom med slavmoral?

* Ansåg att Pontius Pilatus var den enda i NT värd att respektera. 


* ***Kristendomen hade, i Nietzsches tolkning, uppstått från romerska slavar som hade saknat kraften att uppnå vad de verkligen ville och i stället skapade en filosofi som gjorde dygd av deras feghet.*** Talade om den tidiga kristendomen, och Jesus ibland “extrema” icke-våldsbudskap
* Die Herde - flocken. 

Nietzsche menade dock att även de kristna ville njuta av livet, få intellektuella utmaningar, vara kreativa etc. Varför lyckades de inte med detta, och vad gjorde de med sina misslyckanden?

* *Kristen var dock för odugliga för att uppnå en hög nivå av njutning av tillfredsställelse. Anslöt sig därför till en hycklande tro, där de fördömde vad de önskade, men var för svaga för att uppnå - och hyllade vad de råkade ha, men inte efterfrågade.* I det kristna värdesystemet anpassades därför olika egenskaper, så det skulle kännas bättre. Kristendomen var därför en enorm rörelse av enbart förnekande:
* **Sexuell oförmåga → renhet**
* **Svaghet → godhet**
* **Apati → tålamod**
* **Oförmåga till hämnd → förlåtelse**

Vad var enligt Nietzsche orsaken till människans utveckling?

**De svaga har oupphörligen eliminerats**

* Svaga - starka. Odugliga - dugliga. Dumma - intelligenta. 
* Detta är den den historiska anledningen till människans utveckling. Dessa processer har genom tusentals år upprepats - fram tills moralisterna såg ljuset. Det menade N var olyckligt

Vad var flockbeteende, enligt Nietzsche?

**Flockbeteende**

* Ett behov att att anpassa sig till massorna - oftast anpassar man sin moral. Denna instinkt - flockbeteende - finns inom alla oss människor

Vad var Nietzsches slavmoral?

**Slavmoral - moral som accepterats av massorna**

* *Ger mediokra individer en övertygelse om att deras svaghet inte är ett fel, utan en styrka. Egenskaper den själv saknar är onda. Genom slavmoralen får de svaga respekten, och fårliknande kvalitéer hyllas som bra. individer pressas att bli svaga och lydiga.* 
* Denna moral hade alltså ett tydligt syfte - men det var en moral som borde elimineras.
* Egenskaper den själv saknar är onda
* Vi måste fly slavmoralens bojor

Vad var Nietzsches herremoral?

**Herremoral - En ny, självständig, och livsbejakande moral**

* *Svaga människor strukturerar sina liv så att de aldrig behöver reflektera över de stora frågorna gällande människans existens. För att uppnå storhet i livet behöver vi dock begrunda de frågor som skocken är för rädd eller svag för - då krävs ensamheten.* 
* Kräver ensamhet att kunna reflektera över sin nya inriktning på livet - man måste *fysiskt skiljas från skocken och leva ett liv i ensamhet.* 

Varför finns det en tydlig koppling till nihilismen när det gäller Nietzsches “profetior” om hur världen kommer utvecklas efter att människorna förkastat Gud? Vad innebär egentligen nihilismen?

**Meningslösa djur i ett meningslöst universum**

* Tiden är kommen för att se de gamla tolkningarna av Gud och världen för vad de är - myter och sagor. (Gud är död)
* Detta kommer dock vara väldigt jobbigt att inse för människorna. Förtvivlan skulle uppkomma. Insikten riskerar att leda till ett tillstånd av *nihilism*

**Nihilism - allt saknar mening**

* Om man inte tror att det finns något enda mål eller syfte så infinner sig också tanken på att alla livets lidanden är förgäves. Om man inte tror att det finns någon mening med lidande uppstår nihilism. Livets plågor har inte blivit större, men det upplevs som meningslöst.
* Inte nihilist men nära nihilismen. Man bygger ju en egen mening med livet. Brottades med egna tankar kring nihilismen, men var emot universella värden som utgav sig för att hävda sanningen. 

Hur såg Nietzsche på sanning? Hur står detta i förhållande till individen?

**Livet saknar objektiv mening - någon “sanning” existerar inte = objektiv kunskap blir omöjlig**

* N brottades själv men nihilismen. Menade t.o.m. att sanning inte existerar.
* Som en konsekvens av detta kan det inte finnas någon objektiv mening med någonting. 
* Inte bara livet saknar objektiv mening utan sanning existerar heller inte.

**Individen är alltså alltid begränsad av sin egen tolkning**

* Man kan bara beskriva livet ur sitt egna liv, och möjligen fri av den
* Allt som kommer ur tolkningar av livet är miniatyrbilder ur det egna livet

Vad menade Nietzsche var vägen ur nihilism? Vilka är enligt honom de verkligt djupa frågorna i livet?

**Vägen ur nihilism - skapa subjektiv mening**

* Ge upp alla försök att finna objektiv sanning och tolka istället existensen på ett livsbefrämjande sätt. Om det inte finns några sanningar så måste inte det vara sant att livet saknar mening med alla.
* Det är ingen sanning att livet måste vara meningslöst *för individen.*
* Människor kunde själva fylla tomrummet efter religionen. Man ska skapa mening genom att skapa sig en subjektivitet - fylla det med sådant som ger glädje, exempelvis. Kreativa saker - konst, vetenskap, filosofi. 

**Livets djupaste frågor:**

* Varför lever jag?
* Varför lider jag?
* Dessa frågor var egentligen en och samma. Man söker efter meningen med livet just eftersom det är plågsamt - då vill man ha ett syfte med det. 

Vad ansåg Nietzsche om det s.k. meningslösa lidandet? Hur kan man skapa mening med sitt liv?

* Det meningslösa lidandet är förbannelse. Man söker lidandet, om man upplever att det finns en mening med det. Att lida under en viss period stimulerar utveckling, gör att vi vill ta oss framåt i livet. Varje gång vi tar oss ur lidandet av egen kraft mår vi bättre, framförallt har vi visat kraften att ta oss ur denna position. 
* Man skapar mening i livet via subjektivteten

Vad tyckte Nietzsche om smärta? Ansåg han att livet först var bra då det var utan lidande och misär?

**Smärta är inte negativt**

* Denna insikt nådde han efter att ha begrundat sitt egna lidande. Han menade istället att ett ***liv utan lidande och misär är ett eländigt liv.***
* ***Lidandet är en förutsättning för självförverkligande*** - man kommer alltid starkare ur lidandet. Det som inte dödar mig gör mig starkare.” Tanke om att lidande ligger till grund för all mänsklig utveckling. 
* Leder till en annan filosofisk fråga: För att kunna uppskatta lycka, måste vi kanske vara olyckliga en period?

Hur menade Nietzsche att vi kunde skapa mening med livet - vad behövde vi, förutom subjektiv mening?

**Vi är i behov av ett ideal - övermänniskan (Das ubermensch)**

* Med denna utgångspunkt att lidandet är en förutsättning för framsteg
* Detta för att **motivera** **oss** i vår strävan efter storhet
* Övermänniskan är detta ideal. 

Vad var övermänniskan, enligt Nietzsche?

* Övermänniskan som ideal: en perfekt och kraftfull varelse, som övervunnit dess inre svagheter och brister.
* “Jag lär dig övermänniska. Människan är något som ska övervinnas. Vad har du gjort för att övervinna honom?”

Hur är det när man får känna på vad det innebär att vara övermänniska?

* Stunderna då man känner av övermänniskan kan liknas vi extas - men vi är ändå bara människor, och vi måste dit återgå (mänsklig, alltförmänsklig)
* Detta ideal är bara något för oss korta stunder - vi kan aldrig bibehålla denna perfektion

Vad är det vi får ut av att jämföra oss med övermänniskan?

* Genom att jämföra oss med övermänniskan får vi vetskap av våra brister och svagheter, och vad som särskiljer oss från övermänniskan. Vi skäms över **klyftan** som skiljer oss från idealet. När vi välkomnar avskyn för våra inre brister kan vi växa och **övervinna** oss själva. 
* Det gör att vi kommer börja hata vår icke-perfekta jag. Det blir början för **övermänniskans utveckling.** Att vi börjar **avsky våra svagheter**, kommer leda till att övermänniskans metamorfos kan inledas. 

Vad menade Nietzsche vad nödvändigt för självförverkligande? Han gav en särskild liknelse för detta, vilken?

**Brister och lidande är nödvändiga för självförverkligande (i boken Så talade Zarathustra)**

* Herden med ormen i rummet representerar människan, och ormen lidandet, förtvivlan och rädslan i livet. Skrattet symboliserar makt, och ett bejakande till livet. När han biter av huvudet så når han övermänniskans extas för en stund.

Kan alla människor bli övermänniskor? Ge ett exempel på när man kan känna sig som en övermänniska.

* Det finns en **potential till övermänniskan inom oss alla.** Finns dock enbart inom oss i korta stunden; när vi besegrar motgångar, vi har arbetat hårt för något.
* __Exempel__: när man gör det avgörande målet i en idrott är man övermänniska för några minuter. Under några minuter/timmar/dagar känner vi oss större än vad vi är - eufori. 

Har i bara övermänniskan inom oss, eller också något mer? Vad sker med oss när vi inser vad det betyder att vara övermänniska?

* Om en person har fått känna på vad det innebär att vara övermänniska - höja oss över vårt eget jag - så vill vi **återuppleva** det. Det sporrar oss då till att nå den känslan **oftare = vi kommer aktivt arbeta med oss själva.** 
* Vi har också en **demon** inom oss (ex. jantelagsmentalitet). I vissa människor kan demonen ta över och man kan gå in i en lång depression. N säger tvärtom: tro på dig själv, se lidandet som något som ska besegras/dödas, ha bra självförtroende, ha integritet!
* **Du ska hata den negativa sidan inom dig och aktivt försöka bekämpa den.** 

Vad var enligt Nietzsche det högsta tillståndet för en människa, och vilka två begrepp använde han för att beskriva detta?

\

Bejaka livet - högsta tillståndet

* Det högsta tillståndet en människa kunde uppnå
* Två begrepp för att beskriva detta:
* ***Amor fati (kärlek till ödet)***
* ***Evig upprepning***

Vad innebär amor fati för Nietzsche?

^^**Amor** **fati** (acceptera livet såsom det är)^^

* Vi måste leva i samklang med ödet och acceptera det precis så som det är för att bejaka livet. Vi måste acceptera vårt öde och vi har frihet - men man kan inte komma ifrån att alla har olika förutsättningar. Det kan man inte göra något åt. Vissa saker kan vi helt enkelt inte påverka. 
* Istället för att sitta och gnälla om det - acceptera dina förutsättningar - och försök göra det bästa av situationen. 
* Ett förhållningssätt som utmärks av oräddhet, sorglöshet och handlingskraft
* Den starke älskar villkorslöst ur sin inre kraft
* En egenskap hos övermänniskan

Varför är det så svårt att älska ödet, menade Nietzsche? Vad behöver man inse för att ändå klara av det?

\

* För att kunna älska ödet måste man dock bejaka livet - och det är bland det svåraste som finns. Svårigheten ligger bl.a. i  faktumet att **tillvaron** innehåller så mycket ondska, smärta, lidande och tragedi. Hur ska man då bejaka livet?
* Stora mängder och lidande krävs för att vi ska utvecklas. **Med insikten kom mer man förstå att** ***det onda, smärtsamma och tragiska har en inre skönhet****.*  

För att se om en människa befinner sig i ett tillstånd av fullständigt livsbejakande skapade Nietzsche ett psykologiskt test. Vilket, och vad gick det ut på? Hur relaterar det till tanken på övermänniskan?

^^**Evig** **upprepning** (definition på att ha haft ett bra liv är att leva det om och om igen)^^

* Ett psykologiskt test: leva livet om och om igen. Inget nytt införs i livet, allt kommer i samma följd. Tankar, syn, varje tanke av smärta och glädje.
* Övermänniskan bekräftar livet och inser att de största stunderna kommer ur de mörkaste erfarenheterna. Man uppfattar därför den inneboende skönheten i lidandet, vilket gör att han firar tragedin som en glad jasägare, han fördömer inte tragedin
* När han kommer till sin död vill han inte vila - han önskar istället evig upprepning, att leva det igen. På dödsbädden ska man vilja leva en gång till. “Var det livet? En gång till, döden!”
* Du vet först om du levt ett bra eller dåligt liv på dödsbädden. Utforma ditt liv, redan nu, på ett sätt som inte gör dig missnöjd med livet.

Hur använde sig nazisterna av Nietzsches tankar och teorier?

**Nazisterna**

* Använde N:s tankar för att beskriva sin ideologi
* Kopplingen beror på att systern var nazist, och förfalskade ett antal av N:s texter. N själv var mycket kritisk både till antisemitism och till tysk nationalism. Övermänniskan kunde uppstå i alla och i alla kulturer - men vissa människor var dock bättre än alla (elitist). Detta hade dock inget med ras eller nationalitet att göra.

När levde Jean-Paul Sartre? Var levde han, och vad har denna plats för koppling till filosofin och hans gärning?

* Frankrike och Paris = på många sätt **filosofins** **centrum**. Det land där filosofi har som **högst status i världen.** Filosofin och det filosofiska samtalet/den filosofiska debatten har högre status än i de flesta andra länder. I Frankrike finns filosofin även i vardagslivet, och inte bara hos universiteten. 
* Man flockades på caféerna, och det skapades nästan som en kult kring kända filosofer som Sartre.

Vad kan man säga är bland det viktigaste Sartre fick igenom under sin verksamma tid?

* ***Gav existentialismen ett namn***
* Genombrottet för den existentiella filosofin brukar tillskrivas en föreläsning 1945 i Paris. Lokalen fylldes med en mängd människor - vilket nästan aldrig tidigare inträffat
* ***Den mest kände existentialisten***  
* Den förmodligen mest kände existensfilosofen
* Ibland kallas existensfilosofin för existentialism, men främst används det för Sartres tankar. 

Hur stod Sartre politiskt?

* ***Politisk radikalitet***
* Stort inflytande på samtiden - skriv filosofiska arbeten, romaner, dramer och litterurkitik
* Grundande en tidskrift
* Politisk aktivist under marxistiska förtecken. Hade för vana att sympatisera med den svaga sidan, ställde sig ex. på Algeriets sida i konflikten mellan Frankrike och Algeriet
* **Sartre =hängiven kommunist, strävade efter att frigöra individen från det materialistiska livet**
* Mötte bl.a. Che Guevara och Fidel Castro, stöttade studentupproren i Paris 1968. Arresterades flera gånger, men benådades av de Gaulle med orden “Man arresterar inte Voltaire!”. Mot slutet av sitt liv titulerade han sig istället för anarkist och “avsade” sig titeln som kommunist bl.a. med hänvisning till Sovjetunionens utveckling. 
* Blev en kraft för motståndet för Vietnamkriget. Var djupt engagerad i palestiniernas kamp mot Israel. 

Hur växte Sartre upp, och vad ansåg han om sig själv?

**Uppväxt och utbildning**

* Förnäm skola i Paris. Jobbade senare på gymnasieskola och undervisade filosofi.
* Drygt 1.5 m lång, skelade kraftigt och beskriv sig själv som ful. Hade nästan alltid samma klädstil - blev ett existentiellt mode. Ofta diskuterade han sina idéer på Paris caféer

Vad innebar Sartres uttryck “existensen föregår essensen”?

* ***Existensen föregår essensen***
* Menade att ting och objekt fanns till i ett visst syfte, för att tjäna ett visst syfte, medan människan inte fanns till för ett förutbestämt syfte utan var fri till att forma sitt liv
* Hos tingen är det alltså “essensen föregår existensen”. Ex. en brevkniv är skapad just i det syftet, till skillnad från människan. Detta gäller både för saker som är tillverkad av människan, liksom för saker som finns i naturen. Ex. en sten har också en självklar essens, att vara orörlig, stel och “stenig”
* **Essens** = särskilda egenskaper som ett ting måste ha för att vara det det är

Hur beskriver Sartre ångest? Varför kallar anhängare till Sartre ibland människans existens absurd? Vad beror ångesten på?

* Ångest = en känsla inför tillvaron som helhet. Människan lever i en motsägelsefull situation eftersom hon, olikt tingen, inte har något förutbestämt syfte. Förlorar hon sin frihet slutar hon dock i grunden att vara människan. Därav kallar anhängare till Sartre ibland människans existens för absurd. 
* Ångesten beror på ett dubbelt ansvar - när man väljer hur man ska handla själv, så väljer man också för hela mänskligheten. Varje val kan bli något andra tar efter, varför man måste överväga konsekvenserna. Man kan bli ansvarig för andra.

Hur kom Sartre fram till att existensen föregår essensen?

* Något Sartre kom fram till då han undersökte meningen med livet. Detta är utgångspunkten för s.k. producerad mening (man skapar egen mening med livet)

På vilket sätt att existentialismen nära nihilismen? Hur löser man upp förhållandet?

* Avskaffar Gud som en skapare av mening - därav är existentialismen nära besläktad med nihilismen
* Man skapar subjektiv mening

Vad handlar Sartres roman “Äcklet” om?

* ***Äcklet***
* En filosofisk roman Sartre har skrivit. Här konkretiseras det ändamålslösa i en känsla av äckel - huvudpersonen upplever tillvaron som överflödig, och den avskyr det. Han känner att det omkring den inte hör samma med honom själv.

Vad menade Sartre med **pour**-soi och **en-soi**?

* **Pour-soi**
* Människans sätt att vara. För-sig. Hon är annorlunda från tingen. Finns inget självklart sätt att leva och vara på, utan det måste hon skapa själv.
* **En-soi**
* Tingens sätt att vara. I-sig. Tingen är vad de är, de kan inte vara annorlunda. 

\

Hur såg Sartres på människans existens?

* Menar att __*människans existens är unik*__. Vi är inte, likt tingen omkring oss, skapta med ett förutbestämt syfte. Genom val kan vi __*skapa vår egna essens*__
* *Det finns* __*ingen på förhand given mänsklig natur*__ *eller något* __*objektivt syfte*__ *med vår existens, utan det är upp till var och en att* __*själv skapa mening med sitt liv.*__ Existensen kommer därför före essensens

Hur såg Sartre på religionen? Hur hade sekulariseringen och den ateistiska världen påverkat människans existens/essens?

* *Eftersom det* __*inte finns någon Gud*__ *så finns det heller* __*inga förutbestämda världen*__ *- inget facit för rätt och fel eller gott och ont*. Sartre var ateist. 


* I dagens ***ateistiska värld har människan förlorat sin essens*** och sin syfte. Finns idag ingen på förhand given mänsklig natur. **Vi har inte blivit skapade av någon bestämd anledning och det finns inga objektivt giltiga påstående och hur människan bör vara, ingen på förhand given mänsklig natur.** 

Hur menade Sartre att människan får vetskap om sin existens?

* Vi upptäcker att vi existerar, och vi måste själva välja vad vi ska göra av livet.