1MED Anteckningar

Swedish vocabulary flashcards generated from lecture notes on human anatomy and physiology, covering topics such as cell biology, genetics, muscles, skeleton, and autonomic nervous system.

Fettliknande ämnen som är opolära och inte löser sig bra i vatten.

Lipider

Cellens energibärare, används för energikrävande processer.

ATP (Adenosintrifosfat)

Första delen av cellens energiutvinning från glukos, sker i cytoplasman utan syre.

Glykolys

Centralt steg i cellens energiutvinning, sker i mitokondrierna efter glykolysen.

Citronsyracykeln

Sista steget i cellens energiutvinning, genererar mest ATP i mitokondriens inre membran.

Elektrontransportkedjan

Tunn struktur som omger cellen och fungerar som en selektiv barriär.

Cellmembranet (Plasmamembranet)

Geléaktiga vätskan som fyller utrymmet inuti cellen och omger organellerna.

Cytosolen

Specialiserade strukturer inom en cell som utför specifika funktioner.

Organeller

Nätliknande struktur i eukaryota celler som fungerar som transport- och tillverkningssystem.

Endoplasmatiska Retiklet (ER)

Organell som tar emot, modifierar, sorterar och transporterar proteiner och lipider.

Golgiapparaten

Cellens 'sophämtare' som bryter ner och återvinner gamla eller skadade komponenter.

Lysosomer

Membranblåsor som bryter ner toxiner, fettsyror och avlägsnar fria radikaler.

Peroxisomer

Organell som fungerar som cellens 'kontrollcenter' och håller den genetiska informationen, DNA.

Cellkärnan

Komplex av proteinmolekyler som binder till varandra och inte löser sig i vatten.

Olösliga Proteinkomplex

Små strukturer i cellen som producerar proteiner.

Ribosomerna

Nätverk av proteintrådar som ger cellen stöd och form.

Cellskelettet

Cellulär 'avfallshantering' som bryter ner och återvinner proteiner.

Proteasomerna

'Instruktionerna' för hur kroppen ska byggas upp och fungera, lagrad i DNA.

Genetisk Information

Kemiska ämnet som bär på kroppens genetiska information och arvsanlag.

DNA (Deoxiribonukleinsyra)

Första steget i proteinsyntesen, där informationen i DNA skrivs om till mRNA.

Transkription

Andra steget i proteinsyntesen, där informationen i mRNA översätts till ett protein.

Translation

Hur cellen kontrollerar när, var och hur mycket av ett visst protein som ska tillverkas.

Reglering av Proteinsyntesen

Processen där cellens DNA kopieras innan celldelning.

DNA-replikation

Processen där en cell delar sig och bildar två nya celler.

Celldelning

Hur egenskaper och information förs vidare från föräldrar till barn genom gener.

Arv

En förändring i arvsmassan (DNA).

Mutation

Hur ämnen tas in och ut ur cellen genom cellmembranet.

Transport Genom Cellmembranet

Elektriska spänningen som finns över cellmembranet.

Membranpotential

Joner rör sig från hög koncentration till låg koncentration genom specifika proteinkanaler.

Diffusion av Joner Genom Cellmembranet

Specialiserade proteiner i cellmembranet som transporterar joner mot deras koncentrationsgradient.

Jonpumpar

Snabb och tillfällig förändring i cellens membranpotential som gör att en nervimpuls kan skickas.

Aktionspotential

Proteinstrukturer som sitter i cellmembranet och låter specifika joner passera.

Jonkanaler

Kroppens största organ med uppgift att skydda kroppen och reglera värme.

Huden

Hudens yttersta lager som skyddar mot yttre påverkan.

Överhuden (Epidermis)

Hudens mellersta lager som ger styrka, elasticitet och motståndskraft.

Läderhuden (Dermis)

Hudens djupaste lager som fungerar som en övergång mellan huden och underliggande strukturer.

Underhuden (Subcutis)

Hudens förmåga att släppa igenom olika ämnen.

Hudens Permeabilitet

Bestäms av mängden och typen av melanin.

Hudfärg

Sker i melanocyter som tillverkar pigmentet melanin.

Hudens Pigmentproduktion

Bstår av keratiniserade celler som växer från hårsäckar.

Hår

Körtlar i huden som producerar talg som smörjer och skyddar huden.

Talgkörtlar

Körtlar i huden som producerar svett för temperaturreglering och utsöndring.

Svettkörtlar

Körtlar hos kvinnor som producerar bröstmjölk för att ge näring åt nyfödda barn.

Mjölkkörtlar

En process där kroppen själv producerar vitamin D med hjälp av solljus.

Vitamin D-Syntes

Nervändar och celler som gör det möjligt för huden att känna av stimuli från omgivningen.

Hudens Receptorer

Omogna celler som kan dela sig och utvecklas till olika typer av specialiserade celler.

Stamceller

Processen där en stamcell utvecklas till en specialiserad cell.

Celldifferentiering

Programmerad celldöd – en naturlig och kontrollerad process där celler bryts ner.

Apoptos

Sättet celler sitter ihop och bildar vävnader.

Sammankoppling av Celler

Cellkontakt som fungerar som 'nitar' mellan celler.

Desmosomer

Indelning av vävnad baserat på cellernas form, placering och funktion.

Klassificering av Vävnad

Vävnad som täcker kroppens yttre och inre ytor.

Epiteelvävnad

Vävnad som har till uppgift att stödja, skydda, binda ihop och förankra andra vävnader.

Stödjevävnad

Vävnad där cellerna är suspenderade i en vätska.

Flytande Vävnad

Vävnad som består av muskelceller som kan dra ihop sig.

Muskelvävnad

Vävnad som är specialiserad för att ta emot, bearbeta och vidarebefordra information.

Nervvävnad

Miljö som finns utanför cellerna och stödjer cellerna, möjliggör kommunikation.

Extracellulär Matrix och Extracellulär Vätska

Har till uppgift att skapa rörelse.

Muskler

Muskelvävnad som fäster vid skelettet och kan styras med viljan.

Skelettmuskulatur

Kontaktställe där en motorisk nervcell överför en nervsignal till en skelettmuskelcell.

Neuromuskulär Synaps

Muskelsammandragning som sker genom glidfilamentmekanismen i sarkomererna.

Kontraktionsmekanismen

Sättet energi omsätts i skelettmusklerna.

Energiomsättning i Skelettmusklerna

Musklers förmåga att utveckla kraft minskar efter aktivitet.

Muskeltrötthet

Olika muskelfibrer med olika egenskaper i skelettmuskulaturen.

Olika Typer av Muskelfibrer

Interaktion mellan muskler och skelett som skapar rörelse.

Samspelet Mellan Musklerna och Skelettet

Muskelvävnad som finns i kroppens inre organ och inte styrs av viljan.

Glatt Muskelatur

Startar av nervsignaler, hormoner, utförs inte med viljan

Kontraktionen i Glatta Muskelceller

Muskelvävnad som bygger upp hjärtat och inte styrs av viljan.

Hjärtmuskulatur

Kontraktionen i hjärtmuskulaturen

Kontraktionen i Hjärtmuskulaturen

Muskler i huvudet och halsen

Huvudets och Halsens Muskler

Muskler som möjliggör uttryck

Mimisca Muskler

Muskler som styr käkrörelse

Tuggmusklerna

Musklerna fixerar tungdbenet

Tungbensmusklerna

Möjliggör vridning av halsen

Den Sned Halmsuskeln

Ger stabilitet i ryggraden

Djupa Ryggmuskulaturen

Underlättar ryggens rörelse

Bröstkrogens Muskler

Ger stabilitet i buken

Bukmusklerna

Möjliggjör amrens böjelse och sträckning

Överarmsmusklerna

Underarmens muskulatur

Underarmsmuskulaturen

Handens skelettmuskulatur

Handens Muskler

Erbjuder stöd till bäckenet

Musklerna i Bäckenbotten

Möjliggör höftens rörelse

Höftmusklerna

Spelar roll i knäets böjlighet

Lårmusklerna

Låter fotleden flexa

Underbensmusklerna

Muskulatur i foten

Fotmusklerna

Stöd, skydd och rörelse

Skelett

Stomme eller ramverk för kroppen

Skelettets Huvuduppgifter

Vävnad bestående av celler som mineraliserats

Benvävnad

Kompakt, porös och uppbyggd av hård materia

Kompakt och Spongiös Benvaevnad

Skapar benvävnad

Celler i Benvaevnad

Bygger upp matrisen genom kalciuminlagring

Osteoblaster

Övervakar benvävnaden

Osteocyter

Bryter succesivit ner benvävnad

Osteoklaster

Reglerad process att skapa ben

Bildnade och Tillväxt av Ben

Omstrukturering för att passa belastnig

Remodellering av Benvaevnad

Stärker ben och täänder

Kalcium

Energilagring och starkare ben

Fosfat

En kombination av rörelser

Bentyper

Möjliggör rörelse och flexbilitet

Leder

Olika sätt ben håller samman

Typer av Synovialleder