Svenska språkets struktur

Egennamn

ord för att namnge specifika personer, plaster, organistioner osv. tex: bertil, åhlens, volvo

Pronomen

är ord som används för att ersätta substantiv eller namn i en mening för att undvika upprepning. Tex: jag, du, hans, hennes

Prepostioner

är ord som används för att visa förhållandet mellan substantiv eller pronomen och andra ord i en mening. tex: under, över, på, i, bakom

Konjunktioner

Knyter ihop satser & satsdelar. tex: och, men, eller

Subjunktioner (underordnade)

Ord som används för att inleda en bisats eller en underordnad sats. Dessa ord används vanligtvis för att visa relationen mellan huvudsatsen och bisatsen, exempelvis relationen av tid, orsak, jämförelse eller villkor. tex: om, att, när, för att

Infinitivmärke

en term inom språkvetenskap som används för att beskriva den speciella formen av verbet som används när det inte är böjt för person, numerus eller tempus. tex: att (uttalas som å)

Interjektioner

Ett ord eller en fras som används för att uttrycka känslor, reaktioner eller tillstånd tex: Nej! Aj! Fy! Hej! Hallå! Usch!

Artiklar

är grammatiska ord som används för att specificera eller bestämma substantiv i en mening. På svenska finns det två huvudtyper: bestämda och obestämda. tex: den/det, ett/en

Räkneord

används för att ange antalet eller ordningen av substantiv eller andra numeriska relationer. tex: en, två, tre, andra, tredje

Verbpartikel

Ett kort ord (ofta en preposition eller adverb) som kombineras med ett verb för att ändra verbets betydelse eller skapa en ny betydelse.

• stänga av → ändrar betydelsen av stänga

• börja om → ändrar betydelsen av börja

Reflexiva verb

har ett obligatoriskt reflexivt pronomen vars referent är identisk med subjektet.

Intransitiva: befinna sig, skynda sig , vila sig

transitiva: bestämma sig, ta på sig.

Passiva infintiva/finitiva verb

1. första sättet är att lägga till -s på verben som tex; måla - målas, gör - görs, tvätta - tvättas

2. andra sättet är att hjälpverbet + perfekt particip tex; bli målad, bli gjord, blev tvättad

Finit verb

böjs efter olika tempus former (presens eller preteritum) och i modus (induktiv, konjuktiv eller imperativ.

Infinita verb

Dessa verb kan inte stå själva utan behöver hjälpverb och kan bara böjas efter infinitiv (att hoppa, att leka) och supinum (hoppat, lekt)

Nominalfras

Fras med substantiv eller pronomen som huvudord, tex: det idylliska tåget

Adjektivfras

Adjektiv som huvudord, tex: fullt av folk

Adverbfras

Huvudordet är ett adverb, tex: hit

verbfras

fras med verb som huvudord, tex: hade lämnat

Prepositionsfras

Huvudordet är en preposition, tex: från london

infintivfras

En fras som har ett infinitivt verb som huvudordet, tex: att spela

Presens

händelsetiden är allmängiltig dvs ej kopplad till händelsetid/fokustid - nutid tex badar, solar, läser

perfekt

händelsetiden före fokustiden nu

har badat, har läst, har gått

futurum

Händelsetiden efter fokustiden nu

ska bada, ska läsa, ska gå

Futurum exaktum

Händelsetiden ligger före fokustiden nu

kommer ha badat, kommer ha läst, kommer ha gått

Preteritum

händelsetiden håller samman med fokustiden DÅ - badade, läste, gick

Pluskvamperfekt

händelsetiden är före fokustid DÅ - hade badat, hade läst, hade gått

futurum preteritii

händelsetiden efter fokustid då - skulle bada, skulle läsa, skulle gå

futurum preteriti exaktum

Händelsetiden ligger före fokustiden då

skulle ha badat, skulle ha läst, skulle ha gått.

Direkt objekt

den/det som har blivit utsatt för handlinge/handlingarna som beskrivs av en predikat och subjekt

indirekt objekt

Svarar på frågan åt, till, flr eller för + vem/vad/vilka + p + S, är ofttast en nominalfras

Prepostionsobjekt

är oftast alltid efter det infinita verbet och är alltid till formen en prepostionsfras

subjektiv predikativ

Ett satsdel som beskriver subjektet, och följer efter ett kopulaverb (t.ex. vara, bli, heta, verka, kallas).

TSRO-adverbial

Tid-, sätts-, rums- eller omständighetsadverbial. Dessa är attribut till hela satsen. De modifierar inte satsen på samma sätt som satsadverbialet, utan lägger snarare till information om exempelvis tid och rum. Denna satsdel består för det mesta av prepositionsfraser: till huset, i eftermiddag, från McDonalds etcetera.

Satsadverbial

uttrycker sanningshalt eller talarens attityd till innehållet tex: tråkigt nog, lyckligtvis, kanske, nödvändigtvis, inte, bara, alltid, nog, faktiskt, redan, också, förmodligen, säkert, knappast

agent

i satser som är passiva och inleds med "av" tex: boken lästes av maria

vad måste alltid innehålla i en sats?

subjekt och verb

vad är biffregeln?

i en bisats står "inte" för ett finit verb, inleds ofta av “att” eller “om”

“jag vill gå på festen, om mitt ex INTE är (FV) där”

Bisatsinledare

"att" satser, ord som inleder en bisats. pronomen som vem, vad, vilket, vilka. relativa pronomen som tex som, vad, vars, vilka, när, då, där,

huvudsats

Kan stå för sig själv. Är en sats som ensam kan utgöra en mening. En sats som inte självständigt kan utgöra en mening kallas i stället för bisats. Man kan prova om en sats är en huvudsats eller bisats genom att sätta in ett satsadverbial, såsom inte, i satsen. Om det kommer efter predikatet (p) är det en huvudsats.

vad är FA-ledföljden?

När det finita verbet står på typ platsen får satsen fa-led följden (finit verb > adverbial) huvudsatser har denna följd.

vad är AF-ledföljd?

när en bisatsinledare står på typplatsen får satsen ad-ledföljd (adverbial> finit verb). i bisatser är fundamentet normalt sett tomt.

Vad är det för skillnad(er) mellan en infinitivfras och en verbfras?

I en verbfras är huvudordet ett finit verb och den kan också innehålla andra verb, partikel (som upp i ställer upp) eller reflexivt pronomen (sig i tvättar sig).

I en infinitivfras är huvudordet ett infinit verb, ofta med infitnitivmärke att, och de andra orden i frasen fungerar som satsdelar till det verbet.

Vad är skillnaden mellan ett fonem och en allofon? Definiera begreppen och ge minst ett exempel på vardera term

Fonem är språkets minsta betydelseskiljande enhet och är ett abstrakt ljudbegrepp. (Varje språk har en begränsad uppsättning fonem). Ex; bil - pil (fonemet ändrar betydelse)

Allofoner är realiseringar av fonem (hur fonemuttalas), och är inte betydelseskiljande. (Det finns inte någon klar begränsning över antalet allofoneri ett språk) Ex; uttalet av /r/ hos olika dialekter

Vi vet en hel del om faktorer som försvårar eller förenklar inlärning av ett nytt språk. Ange tre sådana faktorer, och redogör kort varför denna faktor kan ha betydelse för språktillägnande.

motivation: Den inre drivkraften att vilja lära sig och använda språket — alltså varför du vill lära dig det och hur starkt du vill det.

Aktiv exponering = du tränar hjärnan att använda språket

• När du själv använder språket aktivt – du talar, skriver, formulerar meningar, försöker uttrycka tanka

• Effekt: Aktiv exponering leder till djupare och mer långvarig inlärning, eftersom du bearbetar språket aktivt.

Passiv exponering = du matar hjärnan med språk.

• När du tar in språket utan att själv producera det – du lyssnar, läser, tittar på film eller hör andra prata.

• Passiv exponering ger bred språkkontakt och förbättrar förståelse, men utan aktiv användning blir det svårt att själv prata flytande.

närhet/släktskap till modersmålet och kunskaper i andra språk

Hur kan den strukturella skillnaden mellan huvudsatser och bisatser i svenskan beskrivas?

I huvudsatser står det finita verbet på typplatsen, vilket innebär att endast ett satsled kan föregå det i fundamentet (V2-regeln). Satsadverbial i A1 hamnar därmed efter det finita verbet (fa-ledföljd).

I bisatser står bisatsinledaren istället på typplatsen, och det finita verbet i V. Det innebär att satsadverbial står före det finita verbet (af-ledföljd), och att bisatser inte upprätthåller V2-regeln.

Vad är ett kopula verb?

• fungerar som en länk mellan subjektet och predikativet.

• De beskriver tillstånd, egenskaper eller identitet hos subjektet.

• De tar inte ett direkt objekt som vanliga transitiva verb gör.

• Exempel: är, blev, verkar, förblir, kallas

Vad är ett possessivt reflexivt pronomen?

pronomen som används för att markera subjektets ägande - sin/sitt/sina

Vad är ett partikelverb?

Ett verb + verbpartikel som tillsammans bildar ett enda betydelsebärande verb.

Läsa -> läsa ut, hålla -> hålla på

hela kombinationen verb + partikel som bildar en ny betydelse

Vad är ett attribut?

används i samband med nominalfraser och ger mer information om huvudordet, finns framförställda och efterställda - Den fina hunden, En rund boll

Förklara kongruensböjning

När adjektivets ändelse böjs för att passa substantivets genus, species och numerus. Ett rött hus, en röd stuga, flera röda hus

Intransitivt verb

kräver ej ett objekt för att bli en komplett mening, verbet påverkar ej någon/något - Han sover (handligen Sover påverkar ej någon)

Transitivt verb

kräver ett objekt för att bli en komplett mening, handlingen påverkar någon/något - Han kastade bollen (bollen påverkas av handlingen Att kasta)

Aktiv verb

Ett verb som visar att subjektet utför handlingen - Hunden springer i parken

Regeln för dubbelteckning

Efter kort vokal i betonad stavelse dubbeltecknas konsonant (i morfem)

Skillnad mellan en fras och en sats?

Fras: består av ett huvudord + ev. bestämningar - Läkarens undersökning av patienten

Sats: består av ett subjekt och ett verb - Läkaren undersökte patienten

Assimilation - Supradentalisering

När /r/ möter en annan dental-alveolar konsonant (t,d,n) realiseras dessa två fonem retroflext

försvars-, får ta-, när det

definera V2-regeln med grammatiskt terminologi och ge 1 exempel.

V2 regeln innebär att det fintia verbet ska alltid stå på andra led i deklarativa huvudsatser. Detta gäller inte tex bistaster då den bryter V2 regeln för att bisatsinledaren står istället på typplatsen. Tex på V2 regeln: Havet är (fintiva verbet) vackert.

Vad är skillnaden mellan en verbfras och en infinit fras. Ge exempel

Verbfras: Huvudord är ett finit verb, därtill kan även ev. infinit verb, verbpartiklar + reflexiva objektspronomen ingå - Jag springer, Vi målar

Infinit fras: Huvudordet är ett infinit verb och har infinit märke "att" innan verbet - Att springa, Att måla

Assimilation - Tonassimilation

när en tonande och tonlös konsonant står bredvid varandra realiseras båda tonlöst

försvar /sv/ - /sf/

krisar /kr/ - /kr/

Assimilation - Nasalassimilation

/n/ lånar sitt artikulationsställe från efterföljande konsonant

Din bil /nb/

Satsschema struktur

Fundament - Typplats - N1 - A1 - V - N2 - A2

Vad är ett egentligt subjekt?

den som utför/driver handlingen i satsen, oftast substantiv eller pronomen

Hunden springer

Vad är ett objektivt predikativ?

en satsdel som kongruerar med det direkta objektet

"Filmen gjorde honom uttråkad"

Vad menas med subjektstvång

Att ett subjekt behöver finnas intill alla predikat i de allra flesta satser, undantag imperativsats. fintia saster kräver subjekt, även vid opersonliga verb (tex det regnar)

partikelverb

att verbet återfalls av en preposition eller ett adverb som förändrar verbets betydelse

hålla - hålla på

läsa - läsa ut