Asymmetric information, externalities and collective goods

Asymmetric information

situation in which a buyer and a seller possess different information about a transaction

Example:

• Used cars sold for a lot less than new cars because there is asymmetric information about their quality.

• NYCKELPOÄNG:

  • Ena sidan av marknaden kan observera kvalitet, sort eller handlingar på andra sidan av marknaden.

    • skapar osäkerhet om vardera sida verkligen uppfyller/utför kontraktets plikter

Asymmetrisk information delas i två typer, dels

• dolda typer/sorter/kvalitet

• dolda handlingar

Dolda typer/sorter/kvalitet

…

t.ex. Market for Lemons (Marknaden för begagnade bilar av dålig kvalitet)

• Antag att det finns två typer av bilar;

  • bilar med bra kvalitet

  • bilar med dålig kvalitet

• Vid symmetrisk information, dvs att det är möjligt för båda sidor att veta mer/observera om bilens faktiska kvalitet, hade vi haft två marknader (högkvalitativa VS lågkvalitativa bilar).

  • lågkvalitativa möter lägre efterfrågan och säljs därför för lägre priser

  • högkvalitativa bilar möter ökad efterfråga och säljs därför för högre priser

• Vid asymmetrisk information, vet säljaren vet mer om bilens kvalitet än köparen. Samtidigt är köparen medveten om detta och kan inte skilja högkvalitativa från lågkvalitativa.

• Köparen möter en marknad med 50% citron och 50% persikor. Köparen har alltså 50/50 chans att få en bil av hög eller dålig kvalitet.

  • Marknadspriset jämnar ut till något emellan priset av en högkvalitativ och en lågkvalitativ.

  • Priset som köparen är villig att betala blir lägre än vad säljaren av en värderar sin produkt till. Därför kommer utbudet av högkvalitativa bilar sjunka (säljarna lämnar marknaden).

• Marknadspriset övervärderar lågkvalitativa bilarna, därför kommer utbudet av dessa öka.

  • Ett tag efter köpet kommer konsumenten veta om bilen är en citron eller en persika. Någon tid därefter kommer marknaden förstå/få uppfattning att det finns flera citron än persikor. Priset som köparen är villig att betala sjunker ännu mer, vilket trycker ut ännu flera persikor. För säljare av citron finns fortfarande en övervärdering av deras bilar, så utbudet av citron ökar.

• Konsekvensen kallas för adverse selection

  • form av marknadsmisslyckande när produkter av olika kvalitet sälja för samma pris pga asymmetrisk information, så att marknadsutbudet eventuellt består av för mycket av lågkvalitativa produkter och för lite av högkvalitativa produkter.

Adverse selection, exempel genom market for insurance

• Försäkringstagaren vet mer om sin hälsa mer än försäkringsgivaren

• Försäkringsgivaren vet inte sannolikheten av att den som tar försäkringen kommer att bli sjuk.

  • Bjuder därför ut genomsnittlig försäkringspremie av en grupp (antag vuxna mellan 30 och 40 år)

  • För hälsosamma är premiet för dyr än deras behov. Söker sig därför till billigare alternativ eller avstår från att betala helt

  • Ohälsosamma kommer att kräva betalningar för flera sjukhusbesök, vilket påverkar försäkringsgivarens uppfattning om sina kunders genomsnittliga behov. Därför ökar premiet till högre pris, vilket trycker ut flera hälsosamma.

Till slut utbjuds försäkringen till sjuka men för extrema kostnader. Lösningen är att poola risker, t.ex. genom åldersgrupper eller genom att kunden deklarerar grundläggande behov.

Tit-for-Tat vid (oändligt) upprepade spel

"I en Tit-for-Tat strategi utgår spelarna på opponentens tidigare spel/strategi vid beslut om hur de ska handla idag.

- Om opponenten har tidigare samarbetat, väljer spelaren att samarbeta idag.

- Om opponenten har tidigare svikit, väljer spelaren att svika idag.

Vid (oändligt) upprepade spel har spelarna en förväntan om hur spelarna kommer att agera i framtiden (och därför en uppfattning om deras förväntade vinster). Här finns antagandet om att opponenterna är medvetna om att spelarna använder en Tit-for-Tat strategi.
Vid en enskild omgång, har spelarna incitament att svika eftersom opponenten kommer att välja samarbete. Här tjänar spelaren en kortsiktig vinst. Vid upprepade omgångar/spel, kommer opponenten att välja att svika givet att första spelaren har tidigare valt att svika.

Däremot vid (oändligt) upprepade spel, så spelar aktörerna med varandra i längre sikt och därför flera omgångar. Därför kommer opponenten välja att svika vid nästa tillfälle. Därför kommer första spelaren att bli straffad av opponentens framtida handlingar. Detta skapar en serie av att båda spelare väljer att svika och därför missar lönsamma vinster/utfall om båda hade istället valt att samarbeta.”

Tit-for-Tat strategin under givna antal upprepade spel

Vid sista spelat har spelarna incitament att svika, men båda är medvetna om detta. Istället inser spelarna att de kan svika i det näst sista spelet, med tanke på att opponenten ändå sviker i sista spelet. Resonemanget fortsätter och gäller till och med början av spelet. Resultatet blir att spelarna väljer att inte samarbeta (svika) för alla givna rundor av spelet.