Prov 21/9 1. Källkritik S. 26 2. Nordens forntid (komp) 3. Nordisk medeltid s. 110–117 Källkritik: att vara källkritisk betyder att man ska vara neutral. För att veta om en källa är bra eller inte måste man ha koll på fyra saker: Äktheten, tid, beroende och tendens • Äktheten: om en källa är trovärdig eller inte • Tid: Källan måste vara aktuell i tid. Annars är källan osäker. • Beroende: bygger källan på en annan källa? Har den påverkats på ett annat sätt? • Tendens: Försöker källan påverka oss? Risk att källan är vinklad. Visa bara det man vill visa, t.ex. Genom propaganda. Hur kan vi veta om källan är bra eller inte 1. Brev 2. Interjuver 3. Dokument 4. Arkeologisk fynd Kvarlevor och berättande källor. Berättande källa: t.ex. Tidningsartikel, bok Kvarleva: Man kan lita mer på den än på en berättande källa. Det är spår eller lämningar av vad som hänt. T. ex. Bevarade vapen. Narrativ smitta: innebär att personers minnen och berättelser om en händelse omedvetet förändras när de pratar med andra som var med om samma sak Perioder/epoker Mekanisk periodisering ex. 1700-talet, 1800-talet osv Teoretisk periodisering Delar historien efter saker som är utmärkande för perioden. ex. 1900 talet 1914–1918 var första världskriget 1919–1938 var mellankrigstiden 1939–1945 var andra världskriget Epokindelning Dela vad som har hänt i historien i epoker till exempel Medeltiden. Ibland kan flera länder eller kontinenter ha samma indelning och ibland olika. Ex. Vi i Sverige/Norden kallar perioden ca 800–1100 för vikingatid. Men södra Europa hade ingen vikingatid. Nordisk forntid Äldre stenålder (jägarstenålder/paleolitikum) ca 12 000 f.Kr. - ca 4000 f.kr  För ca 15 000 år sedan började inlandsisen i Norden att smälta.  De äldsta spåren av människor i Norden är ca 14 000 år gamla. Livet under stenåldern • Levde som samlare och jägare och folket var nomader (att människor rörde sig hela tiden och hade ingen fast bostad). • Lever oftast i små grupper och är inte bofasta • Troligtvis relativt jämlikt mellan män och kvinnor och det fanns inga sociala skillnader • Vet ganska lite om hur människor levde under den här tiden • Vet inte vilken sorts religion man hade. Yngre stenålder (bonde-stenålder/neolitikum) ca 4 000 f.Kr. – 1 700 f.kr.  För 6000 år sedan började man bruka jorden och ha tamdjur. Jordbruks konsekvenser.  Mer mat  Ökad befolkning  Bofasta  Ökad spridning av sjukdomar  Samhället blev mindre jämlikt (början av klassamhälle)  Våld mellan människor ökar (mer vapen utvecklats, makt ta över område och skellet/spår av döda människor) Dösar och gånggrifter (megalitgravar)  I början av yngre stenålder uppstod sedan att grava de döda i stora stengravar, megalitgravar  Först i dosar och sen i gånggrifter s Bronsåldern 1700 f.Kr - 500 f.Kr Från 1700 f.Kr. Började nordborna att kunna framställa brons? Brons användes främst till vapen och smycken. Brons består av tenn och koppar Det var främst hövdingar och krigare som hade tillgång till brons. Det var en status- och maktmarkör. De första små hövdingarikena är i Norden. Människor började använda oxar och hästar som dragdjur. Boskap började hållas inte bara för köttet, utan för t.ex. Mjölk och ull. Under bronsåldern utvecklades jordbruket ytterligare i Norden. På en del ställen började man hålla djuren i speciella fähus. Bronsåldern i Sverige är speciellt känd för sina hällristningar. Järnåldern 500 f.Kr- 750 e.Kr Ca 500 f.Kr. Lärde sig skandinaverna att framställa föremål av järn. Den får en mycket större betydelse än brons eftersom Sverige är rikt på järnmalm. Man började göra många olika redskap av metall och inte bara smycken och vapen. Under den tiden får vi vårt första skriftspråk: runalfabetet ca 200 e.Kr Vid slutet av järnåldern anlades flera s.k. fornborgar. Främst i Mälardalen, på Öland och på Gotland. Arkeologer och historiker tolkade det som att tiden blev oroligare, med ökade konflikter. Under 500-talet uppfördes stora begravningshögar vid Gamla Uppsala, där mäktiga kungar och hövdingar begravdes. Det vittnar om den Gamla Uppsala som ett politiskt och religiöst centrum och om Upplands växande makt. Nordisk medeltid och vikingatid. Svensk epokindelning  Järnålder ca 500 f.Kr- 750 e.Kr  Vikingatid ca 750–1100 Medeltiden ca 1100–1523 6 juni blev Gustav Vasa kung  Äldre medeltid-1100-1250  Högmedeltid 1250–1350  Senmedeltid 1350–1523 Europeisk epokindelning  Antiken 700 f. Kr. 500 e. Kr Medeltiden 500-1500  Äldre medeltid 500–1000  Högmedeltid 1000–1300  Senmedeltid 1300–1500 Vikingatid ca 750–1100  Vid mitten av 700-talet bestod Skandinavien av flera små kungar och hövdingadömen.  Det som förenade vikingarna i Skandinavien var att man hade gemensam: kultur, språk (fornnordiska) och religion (asatron) Asatron Under den äldre järnåldern blev nordborna asatroende. Asatron liknar den grekiska och romerska religionen under antiken. Vikingarnas språk Fornnordiska delas in i västnordiska och östnordiska. Skillnaden i dialekt Västnordiska (språk) isländska och norska Östnordiska (språk) Danska och svenska. I Norden började man använda runskrift på 200-talet e.Kr. Flest runstenar finns i Sverige; ca 2500 De flesta är resta i slutet av vikingatiden. Under 900- och 1000-talet. Vikingar tågen  Handelsfärder: syftet är att köpa, sälja eller byta varor.  Plundringståg; att stjäla resurser, skatter och värdeföremål från ett annat område eller folk, ofta genom våld och förstörelse  Invasioner; att man försöker ta över ett område  Kolonisering att ta över ett område (land) Ofta så sammanföll de olika orsakerna Vikingarna var en viktig länk i handeln mellan Asien och Europa Varför blev vikingatågen så framgångsrika? Skeppsbyggnads- och sjöfartskunskap Politisk svaghet nere i Europa Varför upphörde vikingatågen successivt under 1000-talet? Länderna på kontinenten blev starkare Kristendomens införande i Norden. (vikingatåg blir korståg) ett försök att sprida kristendomen med våld Kristnandet av Norden. Under slutet av vikingatiden blir Norden kristet. Danmark kan räknas som ett kristet rike från mitten av 900-talet och Norge från början av 1000-talet. Här gick också kristnande och riksbyggande hand i hand. Sverige De första kristna församlingarna finns redan på 800-talet, men de är små och kortvariga. Stor kristen mission i Sverige på 1000-talet. Sverige räknas som kristet från slutet av tusentalet/början av 1100-talet. Kristendomen och asatron levde länge parallellt i Sverige. Övrigt från vikingatid År 793 anföll och plundrade vikingar klostret på ön Lindisfarne i England. Detta räknas som början på vikingatiden. Ibn Fadlan är en författare som beskriver vikingarna som långa, starka och välbyggda. Han skrev också att de hade många smycken och tatueringar, men att deras hygien var dålig. Vikingarna lockades av handel, rikedomar, plundring, mark och äventyr. Deras framgångar grundade sig på deras snabba och sjövärdiga långskepp samt deras skicklighet som sjöfarare. De vanligaste varorna vikingarna hade var pälsar, skinn, järn, vapen, bärnsren och ibland slavar. A. Gånge – Rolf är en vikingahövding som grundade Normandie i norra Frankrike. B. Knut den store var kung över Danmark, England och Norge på 1000-talet. C. Vilhelm Erövraren var hertig av Normandie som erövrade England år 1066. Svensk medeltid 1100–1523 Romarriket har fallit (det var början av medeltiden). Kyrkan styr allt under denna tid. Justinadan pesten. Kyrkan var den enda starka organisationen. I feodalsamhället delades makten genom att den delades ut till olika riken. Detta skapade ett klassamhälle (kung, adel, präster och bönder). Sverige gick in i medeltiden när det omvandlades till kristendom. Islam expanderade och blev granne med de kristna. Den skapade en konflikt mellan dem. Första korståget från Europa till Jerusalem. Korståget pågår för att ta tillbaka det som var kristet. 1200-talets faller Jerusalem. Under högmedeltiden blev det ett utskott i mat och andra började flytta ut till andra städer. Digerdöden: under den tiden drabbades andra av pest och sjukdomar. Efter den tiden började kungen införa ett skattesystem. Äldre medeltid 1100–1250 Sverige är nu ett kristet kungadöme Men under 1100-talet pågår en ständig maktkamp mellan olika ätter (släkten) Sverige fungerar mer som en lös federation av självständiga landskap än som ett rike. Varje landskap har sina egna lagar. Kungens makt var svag. Övrigt om tidig medeltid i Sverige/kungamakt och kristendom Under medeltiden bestod Sverige av flera landskap med egna lagar. Kungmakten var svag men blev gradvis starkare. Kristendomen spreds och kyrkan fick stor betydelse.  Ansgar var en kristen missionär från Frankrike som försökte sprida kristendomen i Sverige på 800-talet. Ett bevis på kristendomen i Sverige är under 800-talet. En typ av belägg på kristendomen är skriftliga källor, bland annat berättelser om Ansgars resor och arkeologiska fynd som kristna gravar och kors. Olof Skötkonung är Sveriges första kristna kung och den första svenska kung som lät prägla mynt. Kungen och kyrkan samarbetade genom att kyrkan stödde kungen och hjälpte till att sprida kristendomen. Högmedeltid 1250–1350 Under den tiden betalade bönderna skatt och rika och riddare betalade ingen skatt. Det var extremt svårt att byta från fattig till rik (byta klass). Sverige tog över Finland med våld. Klass samhälle delades i Birger Jarl 1250–1275 Magnus Ladulås 1275–1290 Vid mitten av 1200-talet stärktes den svenska centralmakten. De första gemensamma lagarna införs Man inför central beskattning – skatt till kungen 1280 blir de svenska stormännen skattebefriade mot att de ställer upp med krigare när kungen behöver det (Alsnö stadgar (riddare/krigare)) Kyrkan var skattebefriad sen tidigare Det svenska ståndssamhället uppstår (det som hade skett tidigare på kontinenten) Finland blir successivt en del av Sverige under 1200-talet genom en rad korståg. Senmedeltiden 1350-1523 Digerdöden 1350–1355 (började i Europa) var en pest som kom till Sverige. Pesten kom från Italien till Sverige (4 år). Ca 25% av Sveriges befolkning dog. Det tog 100 år för befolkningen att återhämta sig. Innan digerdöden hade Sverige en befolkning på ca 1-1,2 miljoner Efter digerdöden ca 700 000–900 000 Man skiljer på judarna och att det var Guds straff TRONSTRIDER OCH SLÄKTFEJDER (MOT ETT STARKARE RIKE).  Birger Jarl var Sveriges mäktigaste man på 1200-talet. Han brukar kallas Stockholms grundare och stärkte kungamakten.  Magnus Ladulås var kung av Sverige 1275–1290. Han skyddade bönderna från att tvingas ge mat och husrum åt kungens män, därav namnet ”Ladulås”. Men han är mest känd för att ha skyddat bönderna från att kungens och adelns män kom och krävde gratis mat och husrum. Därför fick han smeknamnet "Ladulås" (som om han låste ladan så att ingen kunde ta böndernas mat). Sverige uppstod på 1200-taletdu. Stormän som ställde upp med ryttare och soldater åt kungen undvek skatt och blev adel. Frälsebonde: bonde som brukade adelsägd jord Krykobonde: bonde som brukade jord som ägdes av kyrkan. Kronobonde: bonde som brukade mark som ägdes av staten/kungen. Skattebonde: bonde som ägde sin egen jord och betalade skatt. Heliga Birgitta: en svensk adelskvinna, religiös ledare och helgon som grundade Birgittinorden på 1300-talet. Nyköpings gästabud: år 1317 bjöd kung Birger sina bröder Erik och Valdemar på fest i Nyköping. Efter festen fängslades de och svalt ihjäl. Kalmarunionen 1397–1521 • 1397 – Förenas Sverige, Norge och Danmark i en union under drottning Margareta. • Bakgrund till unionen. 1. Hotet från tyska Hansan (Hansan är ett handelsbolag som håller på att ta över handeln på östkusten med sin armé och motivet är pengar). Konkurrera Norden. Hansan var ett förbund av handelsstäder runt Östersjön och Nordsjön som kontrollerade mycket av handeln i norra Europa. 2. Maktstrider i Sverige- Adel missnöjd med den svenska kungen (Albrekt av Mecklenburg) 3. Släktskap mellan kungahusen i Norden Orsaken till Kalmarunionen var att de nordiska länderna ville samarbeta mot yttre fiender, särskilt tyska furstar och Hansan. Tillsammans blev de starkare politiskt och ekonomiskt. Margareta – Dotter till Danmarks kung Hon gifte sig med Norges kung – son till Sveriges ”gamla kung” – (Håkan Magnusson) Margareta blev först drottning i Danmark när hennes far dog. Sen dör hennes man; då blir hon även regerande drottning i Norge. Gör sen anspråk på tronen i Sverige. Från enighet till splittring inom unionen Till en början fungerade unionen bra Men en bit in på 1400-talet ökade splittringen och missnöjet, särskilt i Sverige (t.ex. Engelbrektupproret 1434–1436). Komplicerat maktspel Unionskungens – svenska riksföreståndaren (maktkamp) Adelsfaktioner – adelsfaktioner Maktkamp om vem som ska bli riksföreståndare. Vissa adelsmän och bönder vill att Sverige ska bli ett självständigt rike igen. Vissa vill bevara unionen – men unionskungens makt ska vara svag. Alla strider och maktkamper slutar med att unionen upplöses 1521 och Sverige blir åter ett självständigt rike under Gustav Vasa. Riksföreståndare 1521–1523 och kung 1523–1560. Norden kommer att från 1523 till början av 1800-talet bestå av två riken Danmark där Norge och Island ingår (Norden) Sverige där Finland ingår.

HP - Från gamla ORD & MEK

Sigma Gamma Rho History and Programs

RELIGION NIVÅ 1 – DE TRE ABRAHAMITISKA RELIGIONERNA PROV: 23/9 DEL 1 – CENTRALA ORD OCH BEGREPP GEMENSAMMA BEGREPP - Monoteism - Abrahamitisk religion - Teologi - Ritual - Rit - Urkund / helig skrift - Bön - Etik - Moral - Sekularisering - Fundamentalism JUDEDOM - Monoteism - Förbund - Tanakh: Torah, Neviim, Ketuvim - Talmud - Synagoga - Rabbin - Sabbat - Kosher - Bar Mitzvah / Bat Mitzvah - Diaspora - Antisemitism KRISTENDOM - Treenigheten: Fadern, Sonen, Den heliga anden - Nya Testamentet - Evangelium - Jesus som Messias / Kristus - Kyrka - Präst / Pastor - Benåda - Försoning - Sakrament - Dop - Nattvard - Påsk - Jul - Katolicism - Ortodoxi - Protestantism ISLAM - Monoteism - Koranen - Hadither / Sunna - Profeten Muhammed - Moské - Imam - De fem pelarna: - Trosbekännelsen - Bönen - Allmosan - Fastan - Vallfärden - Halal - Haram - Umma - Sharia DEL 2 – CENTRALA KUNSKAPER HISTORISK BAKGRUND - De tre religionernas ursprung och gemensamma rötter. - Abraham och varför han är viktig. - Viktiga historiska personer: - Abraham - Moses - Jesus - Muhammed GUDSSYN OCH MÄNNISKOSYN - Hur Gud beskrivs i de tre religionerna. - Hur människan ses och vilket ansvar människan har. HELIGA SKRIFTER - Vilka heliga skrifter som finns. - Hur skrifterna uppstod. - Vad skrifterna används till. LEVNADSREGLER OCH VARDAG - Matregler. - Högtider. - Bön. - Vilodagar / religiösa dagar. - Etik och hur religionen påverkar vardagen. INRE VARIATION Ingen religion är helt likadan för alla. Judendom: - Ortodox - Konservativ - Reform Kristendom: - Katolsk - Ortodox - Protestantisk Islam: - Sunni - Shia DEL 3 – ÖVNINGSFRÅGOR JUDEDOM 1. Vad är förbundet och varför är det centralt inom judendomen? 2. Hur firas sabbaten och varför är den viktig? 3. Vad är skillnaden mellan Tanakh och Talmud? 4. Vad betyder kosher? Ge exempel på judiska matregler. 5. Vad används synagogan till och vilken roll har rabbinen? 6. Vad är Bar Mitzvah och Bat Mitzvah och varför är de viktiga? 7. Hur ser judendomen på Messias och framtiden? 8. Vilka skillnader finns mellan ortodox, konservativ och reformjudendom när det gäller traditioner och det moderna samhället? 9. Varför är Jerusalem viktigt inom judendomen? 10. Vad betyder diaspora och hur har diasporan påverkat judisk historia och identitet? KRISTENDOM 1. Vad är treenigheten och varför skiljer den kristendomen från judendom och islam? 2. Vem är Jesus enligt kristendomen och varför är hans död och uppståndelse centrala? 3. Vad är ett sakrament? Förklara dop och nattvard. 4. Hur är Bibeln uppbyggd? Vad är skillnaden mellan Gamla Testamentet och Nya Testamentet? 5. Vad betyder nåd, försoning och frälsning? 6. Vilken roll har en präst eller religiös ledare? Finns det skillnader mellan katolicism och protestantism? 7. Vad är en kyrka och vilken funktion har den som byggnad och gemenskap? 8. Beskriv två kristna högtider och förklara deras religiösa betydelse. 9. Vilka är de viktigaste skillnaderna mellan katolicism, ortodox kristendom och protestantism? 10. Vad är Bergspredikan och det dubbla kärleksbuddet? Hur påverkar de kristen etik? ISLAM 1. Vad betyder tawhid och hur beskriver islam Gud? 2. Vilka är islams fem pelare? 3. Vad är Koranen och hur kan den jämföras med Bibeln? 4. Vem var Muhammed och varför är han viktig inom islam? 5. Vad är hadither och sunna? 6. Vad betyder halal och haram? 7. Vad är en moské och vad betyder umma? 8. Varför uppstod skillnaden mellan sunni och shia och vad skiljer dem åt? 9. Vad är sharia och varför kan den tolkas och följas på olika sätt? 10. Varför är Mecka, Kaba och vallfärden (hajj) viktiga? DEL 4 – JÄMFÖRELSER OCH RESONEMANG - Jämför gudssynen i judendom, kristendom och islam. - Vilka roller har Abraham, Moses, Jesus och Muhammed i religionerna? - Jämför de heliga skrifterna i de tre religionerna. - Jämför etik och levnadsregler: - Mat - Bön - Vilodagar - Högtider - Vardag - Hur påverkas religion av ett sekulariserat samhälle som Sverige? - Förklara varför det finns olika riktningar inom samma religion. - Jämför traditionella och mer liberala tolkningar av religion. - Hur kan religionerna se på till exempel könsroller och HBTQ-frågor? - Jämför synen på frälsning, försoning och livet efter döden. - Jämför vilken betydelse tro och handlingar har för människans relation till Gud.

Fiches de Révision - Gamme et Motorisations Mazda

Writing Nuclear Equations for Alpha, Beta, and Gamma Decay

GCSE Combined Science AQA - Physics - Nuclear Decay Equations – Alpha, Beta & Gamma Radiation (2027/28 exams)

Gamma Phi Beta New Member Exam

Qué es un isótopo? “Es un átomo del mismo elemento que tiene igual número de protones, pero diferente número de neutrones.” 2. ¿Cuál es la diferencia entre dos isótopos? “La cantidad de neutrones. Los protones permanecen iguales porque determinan el elemento.” 3. ¿Qué determina qué elemento es un átomo? “El número de protones, es decir, su número atómico.” 4. ¿Qué es el número atómico? “Es la cantidad de protones que tiene el núcleo de un átomo.” 5. ¿Qué es el número másico? “Es la suma de los protones y los neutrones.” 6. ¿Qué diferencia hay entre un isótopo estable y uno radiactivo? “El estable tiene un núcleo que no se desintegra espontáneamente. El radiactivo tiene un núcleo inestable y se desintegra emitiendo radiación.” 7. ¿Qué es un radioisótopo? “Es un isótopo radiactivo cuyo núcleo es inestable y puede emitir radiación.” 8. ¿Qué es la desintegración radiactiva? “Es la transformación espontánea de un núcleo inestable, acompañada de la emisión de radiación.” 9. ¿Cuáles son los tres tipos de radiación que mencionaron? “Alfa, beta y gamma.” 10. ¿Cuál tiene mayor poder de penetración? “La radiación gamma.”

Eng Gramma Unit 9 Pr.p.con

GAMMA HEMOLYTIC STREPTOCOCCI: Group D Non-Enterococci & Enterococci

alpha, beta and gamma radiation

alpha, beta and gamma radiation

Beta-Gamma

# EMB (Eosin Methylene Blue) Agar **Purpose:** Selective and differential medium. * **Selective:** Inhibits Gram-positive bacteria. * **Differential:** Differentiates lactose fermenters. ### Green metallic sheen * Strong lactose fermentation * Classic organism: **E. coli** ### Colony colors * **Green metallic sheen:** Strong lactose fermenter (E. coli) * **Purple/black colonies:** Lactose fermenter (Enterobacter, Klebsiella) * **Colorless colonies:** Non-lactose fermenter (Salmonella, Shigella) --- # MacConkey Agar ### Contains * Lactose * Neutral red indicator * Crystal violet * Bile salts ### Purpose * Selects for Gram-negative bacteria * Differentiates lactose fermenters ### Results **Pink/red colonies** * Lactose fermenter **Colorless colonies** * Non-lactose fermenter --- # TSIA (Triple Sugar Iron Agar) ### Tests for * Glucose fermentation * Lactose fermentation * Sucrose fermentation * Gas production * Hydrogen sulfide (H₂S) ### Sugars present * Glucose (0.1%) * Lactose (1%) * Sucrose (1%) ### Color meanings Yellow = Acid (A) Red = Alkaline (K) Black = H₂S production Cracks/lifting = Gas production ### Interpretations **A/A** * Yellow slant * Yellow butt * Ferments glucose + lactose and/or sucrose **K/A** * Red slant * Yellow butt * Ferments glucose only **K/K** * Red slant * Red butt * No sugar fermentation ### Proper inoculation * Stab the butt once. * Streak the slant as you remove the needle. --- # Mannitol Salt Agar (MSA) ### Purpose Selective and differential. ### Selective * 7.5% salt selects for **Staphylococcus**. ### Differential * Mannitol fermentation ### Results Yellow media * Mannitol fermented * Acid produced Red/Pink media * No mannitol fermentation ### Species **Staphylococcus aureus** * Yellow * Pathogenic **Staphylococcus epidermidis** * Pink/red * Usually non-pathogenic --- # Blood Agar ### Classification **Both enriched and differential** ### Hemolysis **Beta** * Complete hemolysis * Clear zone **Alpha** * Partial hemolysis * Green zone **Gamma** * No hemolysis * No color change --- # Kirby-Bauer Test Purpose: Determine antibiotic susceptibility. ### Measure Diameter of the **zone of inhibition** (mm). Large zone * Sensitive Small/no zone * Resistant --- # UV Light ### Mechanism UV damages DNA by forming **thymine dimers**. ### Most harmful wavelength **254 nm (UV-C)** ### Interpretation Less bacterial growth = UV more effective. --- # Urease Test ### Purpose Detect urease enzyme. ### Reaction Urea → Ammonia + CO₂ Ammonia raises pH. ### Color Pink = Positive Yellow/orange = Negative ### Strong urease-positive genus **Proteus** --- # Catalase Test ### Reagent Hydrogen peroxide (3%) ### Positive Bubbles immediately ### Negative No bubbles Reaction: 2H₂O₂ → 2H₂O + O₂ The bubbles are oxygen gas. --- # Passive (Indirect) Agglutination ### Definition Antibodies bind to antigen-coated particles, causing visible clumping. Positive = Clumping Negative = Smooth suspension --- ## High-Yield Organisms to Memorize | Organism | Key Feature | | ------------------------------ | ------------------------------------------------- | | **E. coli** | Green metallic sheen on EMB | | **Proteus** | Strong urease positive | | **Staphylococcus aureus** | MSA turns yellow (mannitol fermenter) | | **Staphylococcus epidermidis** | MSA stays pink | | **Salmonella** | Non-lactose fermenter; often H₂S positive on TSIA | | **Shigella** | Non-lactose fermenter; H₂S negative | ## Last-minute memorization * **EMB** → Green sheen = **E. coli** * **MacConkey** → Pink = lactose fermenter * **MSA** → Yellow = mannitol fermenter (**S. aureus**) * **Blood agar** → Beta = clear, Alpha = green, Gamma = none * **TSIA** → Yellow = acid, Red = alkaline, Black = H₂S * **Kirby-Bauer** → Bigger zone = more susceptible * **Urease** → Pink = positive (**Proteus**) * **Catalase** → Bubbles = positive * **UV** → 254 nm causes thymine dimers

Gramma

Gamme de fil par famille

Gamma Camera Instrument

Muscoli gamba

gama de alimentos