Gamme fil

ENV 226: Essential Ecology Final Exam Study Guide — om single-species thinking to the dynamics of many interacting ecies. A community is more even when all species have similar abundances. Diversity: A combined measure of richness and evenness. More diverse = more likely to pull multiple different species out of a 'hat'. Shannon Diversity Index (H′): The most common diversity index. Higher H′ = more diverse (high richness AND high evenness). Formula: H′ = –Σ(pᵢ · ln pᵢ), where pᵢ is the proportion of individuals in species i. Worked example If a community has 4 species, each at 25% (p = 0.25), then H′ = –[4 × (0.25 × ln 0.25)] = 1.39. If one species dominates (e.g., 70/10/10/10), evenness drops and H′ falls even though richness is the same. Why diversity matters — ecosystem function & services Ecosystem function: Biological, geochemical, and physical processes that take place within an ecosystem (e.g., productivity, nutrient cycling, decomposition, pollination). Ecosystem services: The benefits humans derive from ecosystems. Four major categories: Provisioning: food, water, timber, fiber Regulating: climate regulation, flood control, water purification Cultural: recreation, spiritual, aesthetic, educational values Supporting: soil formation, nutrient cycling, primary production How diversity affects function — mechanism Complementary resource use (niche complementarity): Different species use slightly different resources (e.g., water at different soil depths, nutrients at different times). A diverse community captures more of the available resources than any single species could, raising total productivity. Diversity–stability theory Compensation: Species respond differently to environmental fluctuations. When one species declines, another can increase and 'compensate,' keeping overall ecosystem function steady. Insurance hypothesis: A diverse community is more likely to contain at least one species with traits that help the ecosystem cope with change. Diversity acts as ecological 'insurance' against disturbance. Rules of community assembly — what determines diversity at a site Three filters act in sequence on the regional species pool to determine which species actually end up in a local community: Term Definition Dispersal Who can physically get there. Controlled by distance from source populations and by dispersal ability. Connects to the 'mass effect' / rescue effect — regional diversity (gamma) can rescue local diversity (alpha). Environmental filtering What species can tolerate the abiotic conditions (climate, soil, water, salinity). Example: Ponderosa pine will not survive in the Sonoran Desert — environmental filtering excludes it. Biotic filtering What species can coexist given interactions with other species (competition, predation, facilitation). Strongest where abiotic conditions are benign, because more species can be there to interact. Intertidal zonation paradigm — how the filters stack In rocky intertidal communities, abiotic stress (desiccation, wave action) sets the UPPER limit of a species' distribution — an environmental filter. Competition and predation set the LOWER limit — biotic filters. Take-home: environmental filtering dominates in stressful zones; biotic filtering dominates in benign zones. What maintains diversity Intermediate Disturbance Hypothesis (IDH): Diversity is highest at intermediate frequencies or intensities of disturbance. Low disturbance lets competitive dominants exclude others; high disturbance eliminates all but the most disturbance-tolerant species. The middle keeps both groups in the community. Positive species interactions (facilitation): When one species makes conditions better for another (e.g., a nurse shrub providing shade and moisture for seedlings underneath). Facilitation tends to INCREASE biodiversity, especially in stressful environments. 1.2 Succession Primary succession: Colonization of a substrate that has NEVER supported life (e.g., bare bedrock, new volcanic rock, glacial retreat). Soil must be built from scratch, typically by pioneers like lichens and mosses. Secondary succession: Recovery after a disturbance that left soil and some biological legacy behind (e.g., a cleared field, most wildfires). Much faster than primary succession because soil and seed bank persist. Pioneer species: The first species to colonize a disturbed or bare area. Typically fast-growing, high-dispersal, stress-tolerant organisms that modify the site so later-successional species can establish. Quiz-style example The Woodbury Fire burned so intensely on the Tonto NF that only bedrock remained. Recolonization of this area is PRIMARY succession — there is no soil or seed bank left to start from. 1.3 Ecological Energetics Energy: The currency of ecosystems. Most ecological energy originates from the sun as electromagnetic radiation and is stored in tissues (biomass). Trophic level: Organisms that share the same function in the food chain and the same nutritional relationship to primary sources of energy. Level 1 = producers; 2 = primary consumers (herbivores); 3 = secondary consumers (carnivores); 4+ = tertiary / apex predators. Autotroph (primary producer): An organism that produces its own food from inorganic sources — typically plants, algae, and some bacteria via photosynthesis. Consumer (heterotroph): An organism that obtains energy by consuming other organisms. Primary consumers eat producers; secondary consumers eat primary consumers; etc. Production: The rate at which new biomass is created by organisms in an ecosystem (units of mass or energy per area per time). Net primary production (NPP): Gross primary production (total photosynthesis) MINUS the energy plants use for their own respiration. NPP is what is actually available to herbivores. Assimilation and production efficiency Energy is lost at every step of the grazing food chain. Two key efficiencies describe where energy goes: Term Definition Assimilation efficiency (Energy assimilated / energy consumed) × 100%. Assimilated = consumed – egested (waste). Herbivores ≈ 20–50% (tough plant material); carnivores ≈ 80% (similar tissue chemistry). Production efficiency (Energy in new biomass / energy assimilated) × 100%. Endotherms (birds, mammals) are LOW (~1–3%) because most energy is burned as heat; ectotherms (insects, reptiles, fish) are HIGH (~10–50%). Worked example (assimilation efficiency) Eats 400 J, excretes 200 J as waste, puts 50 J into growth. Assimilated = 400 – 200 = 200 J. Assimilation efficiency = 200 / 400 = 50%. The 10% rule Roughly 10% of the energy at one trophic level is transferred to the next. The rest is lost to respiration, heat, and waste. This is WHY food chains are short (usually 4–5 links): there simply isn't enough energy left to support another level. 1.4 Food Webs A food web is many, connected food chains — a map of who eats whom across an entire community. In simple diagrams, arrows point from prey to consumer. Complex diagrams use plus/minus signs to show the direction of effect, and dashed lines to show indirect effects. Top-down control: Higher trophic levels (predators) limit the abundance of lower levels. Removing a top predator releases herbivores, which suppress plants. Bottom-up control: Lower trophic levels (nutrients, producers) limit higher levels. Adding nutrients increases plants, which increases herbivores, which increases predators. Trophic cascade: Indirect effects of a predator propagate down the food web. Classic example: wolves reintroduced to Yellowstone → elk browsing decreases → riparian willow and aspen recover → beavers return → stream ecosystems recover. 2. Ecosystems Ecosystem: A community of organisms PLUS their shared environment. Includes biotic components (plants, herbivores, carnivores, detritivores) and abiotic components (climate, soils, nutrients). 2.1 Ecological building blocks Ecological building block: An atom that (1) makes up organisms and (2) is relatively abundant. Key building blocks: C, H, O, N, P (and sometimes S) — collectively CHONP. Not building blocks: Silicon, aluminum, arsenic, tungsten — they may be abundant in the crust or used by some organisms, but are not core structural elements of life. Potassium is important biologically but is NOT a core 'ecological building block' in this course's sense. 2.2 Liebig's Law of the Minimum Growth is dictated not by the total resources available, but by the SCARCEST resource. The 'limiting nutrient' sets the ceiling on production; adding more of a non-limiting nutrient has no effect until the limit is raised. Application — nutrient pollution A coastal system receives 10 g N, 200 g P, 50 g C, and 20 g O per year as pollutants, and you know the system is N-limited. By Liebig's Law, adding MORE nitrogen is what will most change structure and function — even though phosphorus is arriving in larger quantities, it is not the limiting nutrient. 2.3 Eutrophication Eutrophication is the enrichment of an aquatic system with nutrients (especially N and P) from fertilizer runoff, wastewater, or atmospheric deposition. Process: Excess N fuels algal blooms → algae die and sink → microbial decomposition consumes oxygen → a hypoxic 'dead zone' forms → fish and invertebrates die. Once N is drawn down, the system can become P-limited; phosphorus mined for fertilizer keeps the cycle going. The Gulf of Mexico hypoxic zone is the classic example. 2.4 Nutrient cycles (N, C, P) Term Definition Nitrogen cycle N₂ in atmosphere is biologically inert. Nitrogen-fixing bacteria (free-living and in legume root nodules) convert N₂ → ammonium (NH₄⁺). Nitrification converts NH₄⁺ → nitrite → nitrate (NO₃⁻), the form most plants take up. Denitrification returns N₂ to the atmosphere. Humans roughly DOUBLED global N fixation via the Haber-Bosch process → fertilizer → eutrophication. Phosphorus cycle Largely a SEDIMENTARY cycle — no gaseous phase. P weathers from rock → soil → plants → consumers → back to soil → eventually to ocean sediments. Slow turnover at global scales; a critical component of DNA/RNA, phospholipids, bones, and ATP. Carbon cycle See dedicated section below. C moves among atmospheric, terrestrial, oceanic, and fossil pools. Photosynthesis pulls CO₂ out; respiration and combustion return it. 2.5 Ecotones and cross-ecosystem flows Ecotone: A transition zone between two ecosystems, exhibiting gradients in environmental conditions and a related shift in the composition of plant and/or animal communities (e.g., forest–grassland edge, estuary). Two factors determine how a flow of material/energy from one ecosystem affects another: Relative size of the systems — when the amount of something varies across ecosystems, the LARGER system has a bigger impact on the small system (e.g., a stream flowing into a small pond vs. into the ocean). Quality of the resource — rich subsidies (like salmon carcasses bringing ocean nutrients to streams) matter more than dilute ones. 2.6 Ecological state change & resilience Key components of ecosystems: STRUCTURE (what organisms are there and how they interact), FUNCTION (processes of energy and nutrient movement), and REGIME (which of several possible stable states the system is in). Alternative stable states: An ecosystem can exist in two or more contrasting conditions under the same environmental conditions (e.g., clear lake vs. turbid lake; forest vs. shrubland). Ecological state change (regime shift): A large, persistent, often abrupt shift in the structure and function of an ecosystem, triggered by crossing a critical threshold. Threshold / tipping point: The level of a driver (stressor) at which a system flips to a new state. Hysteresis: Once a system flips, simply reversing the driver does NOT restore the original state — the return path is different from the 'forward' path. Slow vs. fast drivers: Slow drivers (e.g., gradual warming, soil nutrient accumulation) build up until a fast driver (e.g., fire, storm) tips the system across the threshold. Perturbation: Any event (abiotic or biotic) that disturbs the ecosystem. Perturbations that cause regime change can be abiotic (fire, flood, drought) or biotic (pest outbreak, invasion). Resilience: The capacity of a system to absorb disturbance, adapt to change, and recover from adversity while maintaining its essential functions, structure, and identity. The ball-and-cup diagram Picture a ball sitting in a valley (cup) on a hilly landscape. The ball is the current state of the ecosystem; the cup is the 'basin of attraction' for that state. A disturbance pushes the ball; stabilizing (negative) feedback loops pull it back. Strong disturbance or a shrinking cup (loss of resilience) can push the ball over a hill into a NEW cup — that's state change. Negative (stabilizing) feedback loop: A change triggers a response that DAMPENS the change, keeping the system near its current state. Deepens the cup. Positive (amplifying) feedback loop: A change triggers a response that AMPLIFIES the change, pushing the system further from its current state. Flattens the cup and makes state change more likely. Applying resilience to conservation & restoration Manage for resistance — remove stressors that push the ball (exclude high-intensity grazing, reduce pollution). Manage for resilience — rebuild the 'cup' by re-establishing key species, nutrient cycling, and stabilizing feedbacks (planting perennial grasses, restoring hydrology). Passive restoration works when the seed bank, soil, and key species are still intact; active restoration is needed when the system has already crossed the threshold. 3. Landscape Ecology and Biogeography 3.1 Landscape ecology Landscape ecology: The study of spatial patterns of ecosystems and their ecological consequences — explicitly considers the arrangement of habitats across space and how organisms and materials move through them. Spatial elements Term Definition Patch A relatively homogeneous area that differs from its surroundings (e.g., a forest stand in a grassland). Generally the highest-quality habitat. Matrix The background land-cover type that surrounds patches (e.g., desert in Saguaro NP, or agricultural land around forest fragments). Corridor A linear feature connecting patches — allows movement of organisms, genes, and energy. Examples: riparian strips, hedgerows, engineered wildlife crossings (Oracle Road, Tucson). Ecotone See above — the transition zone between landscape elements. Spatial heterogeneity Variability in environmental conditions and habitat types across a landscape. Drives diversity at landscape scales. Scale dependence Ecological patterns and processes depend on the spatial/temporal scale at which they are observed (e.g., a species may look stable regionally but be declining locally). Fragmentation Fragmentation breaks a large continuous habitat into smaller, more isolated patches. Effects include: Loss of total habitat area More edge relative to interior — edge effects (different microclimate, invasives, more predators) penetrate into remaining patches Reduced connectivity — animals cannot move between patches Smaller populations in each patch → inbreeding depression, loss of genetic variability, higher extinction risk Saguaro NP example Mid-sized carnivores in Saguaro NP West crashed after a disease outbreak and never recovered. Why? The city of Tucson grew between Saguaro NP East and West, severing connectivity. No recolonization could occur from the eastern population. Solution: re-establish connectivity — the Oracle Road wildlife crossings documented over 4,400 crossings by 16 species in their first two years. Patch dynamics Patch size, shape, and connectivity change over time because of ecological processes — succession, disturbance (fire, flood, windthrow), and fragmentation — not random chance and not just geology. 3.2 Biomes and realms Biome: A large biological community defined by climate and dominant vegetation type (e.g., tropical rainforest, boreal forest, tundra, desert, savanna, temperate grassland). Biogeographic realm: A large area of the Earth's surface with a distinctive assemblage of taxa, reflecting shared evolutionary history (e.g., Nearctic, Neotropical, Palearctic, Afrotropical, Indomalayan, Australasian, Oceanic, Antarctic). Factors shaping where biomes are found: temperature and precipitation (the primary controls), seasonality, latitude, elevation, continental geography, and evolutionary history. Realms reflect plate tectonics — Pangaea split into Laurasia and Gondwana, then into the continents we have today, producing unique evolutionary trajectories in each realm (e.g., Australia's marsupials, Madagascar's lemurs). 3.3 Island Biogeography and the SLOSS debate MacArthur & Wilson's Theory of Island Biogeography: species richness on an island is set by the balance between the colonization rate (immigration) and the extinction rate. Size effect — larger islands have LOWER extinction rates (bigger populations). Distance effect — islands closer to the mainland have HIGHER colonization rates. Equilibrium species number occurs where colonization and extinction curves INTERSECT. SLOSS debate — Single Large Or Several Small? Originally framed: is a single large reserve or several small reserves of equal total area better for biodiversity? Large favors: lower extinction, room for interior species, bigger populations, full food webs. Several small favors: replication (insurance against one disaster), sampling more habitat types, potentially higher total diversity. Modern answer: it depends — on species' dispersal, the matrix, and whether you value diversity vs. viability. Connectivity (corridors) often matters more than the large/small question alone. Source population: Produces more offspring than can be supported locally — exports individuals to other patches. Population growth rate > 0. Sink population: Organisms arrive but do not reproduce enough to sustain the local population; persists only via immigration from sources. Population growth rate < 0. 4. Extinction and Climate 4.1 The 'Big Five' mass extinctions Term Definition Ordovician–Silurian (~439 Mya) ~85% marine species lost. Cause: rapid glaciation and sea-level drop, then warming. Late Devonian (~364 Mya) Prolonged event; major loss of marine invertebrates, especially reef builders. Probable causes include ocean anoxia and climate change. Permian–Triassic (~251 Mya) 'The Great Dying' — ~96% marine species and ~70% terrestrial vertebrates. THE most severe. Cause: Siberian Traps volcanism → CO₂ spike → warming, ocean acidification, and anoxia. Recovery took 5–10 million years. End Triassic (~199–214 Mya) ~50% of species lost; cleared the way for dinosaurs to dominate. Likely cause: CAMP volcanism and climate change. Cretaceous–Tertiary (K-Pg, ~65 Mya) ~76% of species, including non-avian dinosaurs. Cause: Chicxulub asteroid impact (plus Deccan Traps volcanism) → darkened skies, cooling, then warming. Why scientists are concerned now Current extinction rates are 100–1000× background rates — comparable to mass-extinction levels. Rate of change: current climate change is occurring more rapidly than almost any past episode — faster than many species can adapt or track. Humans have built roads, cities, and agricultural landscapes that BLOCK the range shifts species would otherwise use to follow their climate. Human societies are themselves adapted to current climate (agriculture, supply chains, coastlines) — disruption drives conflict. 4.2 Why climate change affects ecological systems Temperature, precipitation, seasonality, and extreme events all drive the distribution and performance of every species. Shifting climate disrupts energy balance, water balance, food availability, and reproduction; changes the timing of seasonal events; and alters disturbance regimes (fire, floods, storms). All of these cascade through communities and ecosystems. 5. Climate Change — Ecology, Climate, and the Carbon Cycle 5.1 The carbon cycle Term Definition Pool (reservoir) A place where carbon is stored and from which it can be released. Measured as a quantity (e.g., gigatons). Flux The amount of carbon exchanged between pools per unit time (gigatons/year). Measures MOVEMENT. Sink A pool that accumulates more carbon than it releases — net REMOVER of carbon from the active cycle. Source A pool that releases more carbon than it accumulates — net ADDER of carbon to the active cycle. Biggest/smallest pools & fluxes Major carbon pools (approximate, gigatons): Deep ocean: ~37,000 GtC — BY FAR the largest pool Fossil pool (oil, gas, coal): ~10,000 GtC — second largest Reactive ocean sediments: ~6,000 GtC Soils: ~2,300 GtC Surface ocean: ~1,000 GtC Atmosphere: ~800 GtC — this is the pool that drives climate Plant biomass: ~550 GtC (the largest LIVING pool) Major fluxes are photosynthesis and respiration (~120 GtC/yr terrestrial; ~90 GtC/yr ocean), which are normally nearly balanced. Fossil-fuel combustion and deforestation are the (smaller but crucial) fluxes currently unbalancing the system. Why atmospheric CO₂ is increasing Humans are burning fossil fuels — moving carbon from a long-term sink (the fossil pool) into the active atmospheric pool faster than natural sinks can remove it. Deforestation and land-use change also shift carbon from plant biomass and soils to the atmosphere. The balanced photosynthesis/respiration fluxes cannot keep up with the ~10 GtC/yr added by human activity. 5.2 Ocean acidification As atmospheric CO₂ rises, more CO₂ dissolves into the ocean. The chemistry: Step 1: The ocean is slightly alkaline; CO₂ is slightly acidic, so CO₂ dissolves into seawater. Step 2: CO₂ + H₂O → H₂CO₃ (carbonic acid). Step 3: H₂CO₃ dissociates → HCO₃⁻ (bicarbonate) + H⁺. Step 4: Some HCO₃⁻ dissociates → CO₃²⁻ (carbonate) + H⁺. Step 5: Bicarbonate and carbonate exist in equilibrium. Net result: more H⁺ ions → lower pH = acidification. Acidification also reduces carbonate availability, making it harder for corals, shellfish, and plankton to build calcium-carbonate skeletons. Warming and the ocean's ability to sequester carbon Warmer water holds LESS dissolved CO₂ (inverse solubility). As oceans warm, their ability to absorb atmospheric CO₂ decreases — a positive feedback loop that further increases atmospheric CO₂ and warming. 5.3 Important climate feedback loops Term Definition Ice-albedo feedback (POSITIVE) Warming melts polar ice → darker ocean/land replaces reflective white ice → lower albedo, more solar energy absorbed → more warming → more melting. Water vapor feedback (POSITIVE) Warming increases evaporation; water vapor is a greenhouse gas → more warming → more evaporation. Permafrost/methane feedback (POSITIVE) Thawing permafrost releases CO₂ and CH₄ long locked in frozen soils → more warming → more thawing. CO₂ fertilization (NEGATIVE, partially) Higher CO₂ can boost plant photosynthesis, pulling more C out of the atmosphere. Partially counteracts warming but is limited by water, nutrients, and heat stress. Ocean solubility feedback (POSITIVE) Warmer oceans hold less CO₂ → more stays in the atmosphere → more warming. Quiz-style example Melting polar ice caps → decreased albedo → further warming = POSITIVE feedback loop (amplifies the original change). 5.4 Factors affecting Earth's surface temperature Three major controls: Energy arriving from the sun (solar radiation) Earth's albedo — how much of that energy is reflected back to space Greenhouse gases in the atmosphere — how much outgoing infrared is trapped Carbon dioxide is the LARGEST driver of current human-caused climate change (sheer volume, long atmospheric lifetime). Methane is more potent per molecule but far less abundant; water vapor amplifies change via feedback but is not itself a primary driver. 6. Climate Change — Ecological and Human Response 6.1 How climate change affects plants and animals Climate change disrupts performance in three main ways: Term Definition Energy balance Plants: respiration rates rise faster than photosynthesis with warming — net carbon gain (and growth) drops. Animals: thermoregulation costs rise; outside the thermal neutral zone, organisms burn more energy just to stay alive. Water balance Warmer temperatures and higher vapor-pressure deficit mean plants LOSE more water per unit of photosynthesis. Animals face greater dehydration risk; aquatic species face altered hydrology. Food acquisition & reproduction Changed phenology, drought, and heat reduce the resources available for growth and reproduction. Fewer seeds, fewer offspring, lower survival. Examples of species already affected Term Definition Pika Small alpine mammal restricted to cold, rocky talus. Warming pushes them to higher elevations — eventually they 'run out of mountain.' Already extirpated from lower-elevation sites in the Great Basin. Tuatara Reptile with temperature-dependent sex determination. Warming skews sex ratios toward males, threatening population persistence. Wolverine Depends on persistent spring snowpack for denning. Declining snowpack reduces suitable reproductive habitat. 6.2 Responses of species: MOVE, ADAPT, or DIE Move: shift range poleward or upslope to track suitable climate (classic response). Range shifts are highly variable across species — depends on dispersal ability, habitat specificity, and whether barriers (cities, roads, water bodies) intervene. Adapt: through plasticity (phenotypic change within a lifetime) or evolutionary change (genetic change across generations). Long-lived species with small populations adapt slowly. Die: local extirpation or global extinction if neither option is available fast enough. 6.3 Phenology Phenology: The timing of recurring biological events — bud burst, flowering, migration, breeding, hibernation. Climate change is advancing many spring phenological events (earlier bloom, earlier migration). Phenological mismatch occurs when interacting species shift their timing differently — e.g., a migratory bird arrives after its caterpillar prey has already peaked. Mismatches cascade through food webs. 6.4 Characteristics of climate-vulnerable species Narrow thermal tolerance (specialists) Poor dispersal ability (can't move to new climate) Long generation time, low reproductive rate (slow to adapt) Small, fragmented populations (low genetic variation, high stochastic risk) Dependence on climate-sensitive habitats (snowpack, sea ice, coral reefs, alpine tundra) Narrow geographic range, especially on islands or mountain tops (nowhere to go) Tightly tied to a specific phenological window or species interaction 6.5 Why current climate change is especially damaging Rate — change is occurring faster than most species can adapt or move Barriers — human land use has fragmented habitat, blocking the range shifts species used during past climate changes Cumulative stressors — climate change interacts with pollution, invasive species, overharvest, and habitat loss Interconnected systems — ecosystems, human agriculture, and global supply chains are all calibrated to current conditions 6.6 Mitigation vs. Adaptation Term Definition Climate MITIGATION Actions that reduce the magnitude of climate change itself — typically by lowering atmospheric greenhouse gases. Examples: switching to renewables, reforestation (sequestering carbon), reducing fossil-fuel use, more efficient buildings and transport. Climate ADAPTATION Actions that help humans and ecosystems COPE with the climate change that is already happening / unavoidable. Examples: creating migration corridors, building climate-resilient ecosystems through forest thinning, adjusting USDA seed zones, changing crop choices, updating hunting/fishing regulations, designing for sea-level rise. Quick quiz check Planting trees to sequester carbon = MITIGATION (reduces atmospheric CO₂). Thinning Southwest forests to make them more fire-resilient = ADAPTATION (copes with changing fire regime). Geoengineering proposals like stratospheric aerosol injection = a controversial form of mitigation (reduces incoming solar energy). Special cases of adaptation Managed (assisted) relocation: Actively moving species to areas outside their current range that are projected to become climatically suitable. Benefits: may be the only option for species that cannot disperse fast enough; can save species from extinction. Risks: recipient communities may experience novel interactions; potential to create invasive species; ethical questions about intervention. Assisted evolution: Human intervention to increase the rate of evolutionary adaptation — e.g., selective breeding for heat tolerance, or hybridization with warm-adapted populations. Benefits: keeps species in place; works for species that cannot move. Risks: may reduce genetic diversity; unintended consequences; can go wrong (outbreeding depression). 6.7 Corridors, climate refugia, and conservation design Climate refugium: A location whose physical or biological features allow species to persist despite regional climate change — e.g., high-elevation cool pockets, deep canyons, shaded slopes, coastal fog zones. Incorporating corridors (to enable range shifts) and refugia (places species can hold on) into reserve design is essential for climate-integrated conservation. A high-elevation forest that remains cool despite regional warming can serve as a seed source for recolonization — that's the textbook example of a refugium supporting resilience. Final thoughts: making an argument about climate-integrated conservation You should be able to give your own opinion on climate-integrated conservation and defend it. A solid answer acknowledges trade-offs: traditional 'protect what is there' approaches may fail under rapid change, but aggressive interventions (managed relocation, assisted evolution) carry real risks. Most conservation scientists argue for a portfolio approach — protect refugia, build corridors, and use active interventions only where the alternative is extinctionl

rad pharm final : gamma emitters & their MOA

Beta Gamma Alpha

Gamla tentafrågor

Gamma Knife

CC2 Lab: Phosphorus and Gamma Glutamyl Transferase

Farmakologi - Gamla tentor

Greek OCR vocab - Beta/Gamma

Phi Gamma Nu National Exam Study Guide SPRING 2026

Alpha Gamma Delta Initiation Test

Alpha Gamma Delta Initiation Test

SPECT gamma camera QA

SPECT gamma cameras

Properties of alpha, beta and gamma radiation

Objectives come from your Unit 3 sheet  and the content/examples come from the PowerPoints . ⸻ UNIT 3 COMPLETE STUDY GUIDE (Based strictly on your slides + objectives) ⸻ CHAPTER 11 — CONTROLLING MICROBIAL GROWTH Difference Between Antisepsis, Disinfection, Sanitization, Sterilization, Degerming, Decontamination Sterilization Complete destruction of all microbial life including viruses and endospores. Examples from slides: • Surgical instruments • Syringes • Packaged foods Endospores must be destroyed for something to be considered sterile.  ⸻ Disinfection Destroys most vegetative pathogens on nonliving surfaces. Examples: • Disinfecting medical equipment • Hospital surfaces ⸻ Antisepsis Use of antimicrobial chemicals on living tissue. Examples: • Skin prep before surgery • Cleaning wounds ⸻ Degerming Mechanical removal of microbes by scrubbing. Example: • Handwashing ⸻ Sanitization Reduces microbial numbers to public health safe levels. Examples: • Cleaning food preparation surfaces • Restaurant sanitation ⸻ Decontamination General removal of microbes from objects or surfaces. Example: • Cleaning contaminated hospital equipment ⸻ Difference Between Static and Cidal Cidal Kills microbes. Example Bactericidal antibiotics. ⸻ Static Stops growth but does not kill. Example Bacteriostatic antibiotics. ⸻ Variables That Influence Effectiveness of Antimicrobial Methods 1. Population size Large populations require more time to kill. 2. Nature of microbes Some microbes are more resistant. Example: Bacterial endospores. 3. Temperature Higher temperature increases killing. 4. Concentration of agent 5. Contact time 6. Organic matter present Example: Blood or mucus interfering with disinfectants. 7. Mode of action of agent 8. Biofilms Biofilms protect microbes from antimicrobials.  ⸻ Most Resistant vs Least Resistant Microbes Most resistant: Bacterial endospores Reason: Thick protective layers. ⸻ Less resistant: • Mycobacteria • Gram-negative bacteria • Gram-positive bacteria • Fungi • Viruses Endospores are the target of sterilization methods.  ⸻ Mechanisms of Antimicrobial Agents Agents work by damaging: Cell wall Example Detergents and alcohol disrupt cell wall. ⸻ Cell membrane Effects • Loss of permeability • Leakage of molecules ⸻ Proteins Agents denature proteins. Examples • Heat • Alcohol • Strong acids ⸻ DNA and RNA Example Radiation damaging DNA. ⸻ Practical Concerns When Choosing Control Method Consider: • Does item require sterilization or disinfection? • Can item tolerate heat, pressure, radiation, chemicals? • Cost effectiveness • Safety • Ability of agent to penetrate surfaces.  ⸻ PHYSICAL AND MECHANICAL METHODS ⸻ Pasteurization vs Sterilization Pasteurization: Reduces microbial numbers but does not sterilize. Used for: Milk and beverages. Sterilization: Destroys all microbes including endospores. ⸻ Boiling Kills many pathogens but may not destroy endospores. ⸻ Autoclaving Uses steam under pressure. Conditions from slides: 121°C 15 minutes 15 psi Mechanism: Denatures proteins and disrupts metabolism.  ⸻ Most Rigorous Heat Method Incineration (dry heat) Burns microbes completely. ⸻ Ionizing Radiation vs UV Radiation Ionizing radiation Examples: Gamma rays X-rays Effect: Destroys DNA and proteins. Highly penetrating. ⸻ UV radiation Example: Germicidal lamps. Mechanism: Forms pyrimidine dimers (thymine dimers). Effect: DNA replication blocked.  ⸻ Filtration Removes microbes from liquids or air. Examples: • Water purification • Milk filtration • Air filtration systems • HEPA filters • N95 masks HEPA filters remove 99.97% of particles.  ⸻ Osmotic Pressure High salt or sugar removes water from microbes. Examples: Salt: Cured meats Sugar: Jams and jellies Causes plasmolysis and prevents growth.  ⸻ Cold and Drying Cold: Slows microbial metabolism but rarely kills microbes. Drying (desiccation): Removes water necessary for microbial metabolism. Example: Freeze drying (lyophilization).  ⸻ CHEMICAL METHODS ⸻ Characteristics of Good Chemical Antimicrobials • Rapid action • Effective at low concentrations • Broad spectrum • Stable • Non-toxic to tissues • Affordable • Effective in presence of organic matter  ⸻ Major Chemical Agents ⸻ Halogens Examples: • Chlorine • Iodine Common example: Household bleach (sodium hypochlorite) Mechanism: Oxidizes cellular molecules and damages enzymes.  ⸻ Phenols Mechanism: Disrupt cell membranes and denature proteins. Examples: Phenolic disinfectants. ⸻ Alcohols Examples: • Ethanol • Isopropanol Mechanism: Denature proteins and disrupt membranes. Common use: Hand sanitizers. ⸻ Quats Quaternary ammonium compounds. Mechanism: Disrupt membranes. Example: Lysol wipes ⸻ Peroxides Example: Hydrogen peroxide. Mechanism: Forms reactive oxygen molecules that damage cells. ⸻ Detergents / Surfactants Mechanism: Break down lipid membranes. Examples: Soap and cleaning detergents.  ⸻ CHAPTER 12 — ANTIBIOTICS ⸻ Alexander Fleming Discovered penicillin in 1928 from the fungus Penicillium.  ⸻ Characteristics of a Good Antimicrobial Drug • Selective toxicity • High therapeutic index • Targets unique microbial structures • Effective against pathogen • Minimal harm to microbiota  ⸻ Selective Toxicity Ability of a drug to kill microbes without harming host cells. Example: Penicillin targets bacterial cell walls, which human cells lack. ⸻ Susceptibility Tests ⸻ Kirby-Bauer Disc diffusion test. Antibiotic discs placed on bacterial culture. Zone of inhibition measured. Results: Sensitive Resistant  ⸻ MIC Minimum inhibitory concentration. Smallest drug concentration preventing visible growth. ⸻ MBC Minimum bactericidal concentration. Smallest concentration that kills bacteria. ⸻ Therapeutic Index TI = toxic dose / therapeutic dose Example from slides: TI of 10 safer than TI of 1.1.  ⸻ Antibiotic Mechanisms ⸻ Cell Wall Inhibitors Example: Penicillin Mechanism: Prevents cross-linking of NAM-NAG peptidoglycan. Cell bursts due to osmotic pressure. Other examples: • Methicillin • Cephalosporins  ⸻ Cell Membrane Disruption Examples: • Polymyxin • Daptomycin • Colistin Mechanism: Creates pores causing leakage.  ⸻ Protein Synthesis Inhibitors Example: Tetracycline Mechanism: Blocks 30S ribosomal subunit. Other examples: • Erythromycin • Azithromycin • Chloramphenicol  ⸻ DNA / RNA Inhibitors Example: Fluoroquinolones Examples: • Ciprofloxacin • Levofloxacin Mechanism: Inhibit DNA gyrase. ⸻ Metabolic Pathway Inhibitors Example: Sulfa drugs Block folic acid synthesis. Example drug: Bactrim.  ⸻ Drugs for Eukaryotic Pathogens ⸻ Antifungals Examples: • Fluconazole • Amphotericin B • Azoles Target ergosterol in fungal membranes. ⸻ Antiprotozoal Drugs Examples: • Metronidazole • Chloroquine ⸻ Antihelminthic Drugs Examples: • Pyrantel • Mebendazole • Ivermectin  ⸻ Antiviral Drugs Targets: • Viral attachment • Viral transcription/translation • Viral assembly or release Examples: Acyclovir Blocks viral DNA replication. Tamiflu Prevents influenza virus release.  ⸻ HIV Drugs Target steps in HIV replication: 1 Reverse transcriptase 2 Integrase 3 Protease 4 Viral attachment Combination therapy prevents resistance. ⸻ Antibiotic Resistance ⸻ How Resistance Develops • Mutation • Natural selection • Overuse of antibiotics ⸻ Mechanisms of Resistance • Drug-destroying enzymes • Efflux pumps • Target modification • Reduced permeability  ⸻ CHAPTER 13 — MICROBIOTA ⸻ Normal Microbiota Microorganisms living on body surfaces without causing disease. Examples from slides: Skin: Staphylococcus epidermidis Gut: Escherichia coli Breast milk microbes: • Bifidobacterium • Lactobacillus • Streptococcus • Clostridium  ⸻ Benefits of Microbiota • Produce vitamins • Digest food • Stimulate immune system • Produce neurotransmitters • Prevent pathogen colonization  ⸻ Dysbiosis Imbalance in microbiota. Associated diseases: • Diabetes • Obesity • Cancer • Asthma • Allergies • Heart disease  ⸻ Microbiota Development Microbiota develop: 1 During birth 2 Through breast milk 3 Environmental exposure Stable microbiome forms by age 3. ⸻ Probiotics vs Prebiotics Probiotics: Live microbes that improve microbiota. Example: Yogurt. ⸻ Prebiotics: Food that feeds beneficial microbes. Examples: • Garlic • Onions • Asparagus • Agave • Artichokes  ⸻ Fecal Microbiota Transplant Transfer of microbiota from healthy donor. Used for: Clostridioides difficile infections Success rate: 70–90%.  ⸻ Virulence Factors Examples: Adhesion structures: Capsules, fimbriae Exoenzymes: Hyaluronidase Coagulase Biofilms increase resistance.  ⸻ Toxins ⸻ Exotoxins Secreted protein toxins. Examples: • Cytotoxins • Neurotoxins • Enterotoxins ⸻ Endotoxins Found in gram-negative bacteria. Example: LPS containing lipid A. Effects: • Fever • Inflammation • Shock  ⸻ CHAPTER 14 — EPIDEMIOLOGY ⸻ Epidemiology Study of disease frequency, distribution, and control in populations.  ⸻ Epidemiological Terms Index case: First identified patient. Incidence: Number of new cases. Prevalence: Total existing cases. Mortality rate: Deaths in a population. Case fatality rate: Deaths among infected individuals.  ⸻ Disease Occurrence Sporadic: Random cases. Endemic: Constant presence. Outbreak: Localized increase. Epidemic: Large regional increase. Pandemic: Worldwide epidemic.  ⸻ Healthcare-Associated Infections (HAIs) Common examples: • CAUTI Catheter-associated urinary tract infection • CLABSI Central line bloodstream infection • Surgical site infections • Ventilator associated infections  ⸻ Causes of HAIs • Low patient immunity • Antibiotic resistant organisms • Invasive procedures • Healthcare worker transmission Example: Healthcare workers moving between patients.  ⸻ Prevention of HAIs • Medical asepsis • Surgical asepsis • Universal precautions • Infection control officers Examples: • Needlestick precautions • Surface decontamination • Barrier protection  ⸻ If you want, I can also give you the 20–30 questions your professor is MOST likely to put on the exam from these slides. Micro professors tend to repeat the same exact conceptual questions every semester, and your slides have some really obvious ones.

Astronomi: Vetenskapen om Universum Geocentrisk världsbild: Jorden anses vara universums centrum och allt kretsar kring jorden. Heliocentrisk världsbild: Beskriver solsystem, att solen är i centrum, planeter kretsar kring den. Explosion Teorin: Universum uppstod av en jättestor explosion för 13,7 miljarder år sedan, tor på Big Bang(den stora smällen): Explosion av rymden, då tid och rum uppstod tillsamman med den Materia ochs strålning uppstod och spreds → materian bildade grundämnen(helium och väte) samt planeter och stjärnor Solsystemet: 8 planter(4 sten och 4 gasplaneter) + deras månar, dvärg planeter, asteroider och kometer + en sol Solen antas ha ungefär 4,5 miljarder år kvar att leva Olika teorier om universums framtid: Big freeze(värmedöden): Universum fortsätter expandera, kallare och gles tills stjärnbildning upphör Big rip: Expansionen accelererar kraftigt tills stjärnor och atomer dras isär Exoplaneter: planeter som kretsar kring andr stjärnor än solen, många har upptäckts, men ej något liv Söker i behagliga zoner där temperatur ska tillåta flytande vatten --------- Himlakroppar: Naturliga föremål i rymden Ex stjärnor, planeter osv Stjärnor: Lysande klot av het gas (helium och väte) Föds i en Nebulosa som kollapsar, när gravdistion drar ihop → ökar trycket och temperaturen → start kärnfusion → väte omvandla till helium = stjärna Nebulosa(stort gasmoln): Består av materia(dam och gas) som dras ihop av gravitationskraft = stjärna De har en enorm massa Stjärnans livscykel: Föds → Stabilt tillstånd(gott om bränsle) → Slut på väte = sväller upp → Röd superjätte→ Krymper = Vit dvärg → svalnar och mörknar Stor/tunga stjärnors död kan bilda en Supernova: Stjärnas ytter sprängs och delas = stark ljusstjärna Ibland Neutronstjärna i mitten(liten kompakt himlakropp) Svarthål: En himlakropp vart stjärnor pressas samman till en punkt, med en kraftig garvidstion Inga föremål lämnar inte ens ljus (oftast först supernova sedan svart hål) + Stjärnor släpper gaser och stoft när de dör → skapar nya nebulosor (så universum kretslopp fortsätter) Temperatur på stjärnor = färg ↓ Vita stjärnor/dvärgstjärnor: Minsta och varmast(10 000 garder) Gula stjärnor: Temperatur(6000 grader) EX solen Röda stjärnor/röd jätte: Störst och har lägst temperatur (3000 grader) Jättestjärnor: Stjärnor större än solen, låg temperatur = röda stjärnor Dvärgstjärnor: Stjärnor mindre än solen, hög temperatur = vita stjärnor EX: Solen, 4,5 miljarder år gammal(solen strålar är ljus/värmeenergi från fusionen som uppnår inuti solen) Dubbelstjärnor: 2 stjärnor rör sig runt varandra / trippelstjärnor: 3 st Stjärnhopar: Många stjärnor samlade i större grupper Stjärnbilder: Människor som organisera natthimlen med igenkännbara mönster’ Astrologi: Läran att tolka himlakroppar position under mänsklig födelse, bygger på förutsättningar och gammal tro ------ Ljusår: Sträckan ljuset förd på ett år, enheten använd för att ange avstånd i rymden. Ljus från stjärnor kan ta år innan de syns på jorden EX: Polstjärnan 780 ljusår → ljus färdats i 780 år , Solen 8 ljusminuter Triangelmetoden: Använd räkan avstånd i rymden Galax: Ett enormt stjärnsystem, är universums byggstenar Finns mer än 100 miljarder galaxer Olika former: Spiral, klot eller ellipsformade Galaktiskt år: Tid de tar för solsystemet å ha ett varv runt centrumet av galaxen EX: Vintergatan, spiralformade har ca 200 miljarder stjärnor Mörk energi: Energi som drar galaxer från varandra Mörk materia: Masteri i unver som vi ej ser --------------------- Partiklar, värme och tryck: Partiklar: minsta beståndsdelarna av materia EX Atomer atomkärnor - protoner, neutroner(finns kvarkar) och elektroner( är Leptoner) Fotoner(ljuspartiklar) Elementarpartiklar: Minsta struktur(kan ej delas mer) EX: kvarkar Subatomära partiklar: Partiklar mindre än atom + de som uppbyggda andra partiklar EX: Neutron, proton 118 grundämnen(94 naturlig) -------- Materia: Allt som väger något + de innehåller atomer Massa = Vikt, hur mycket materi ett föremål innehåller Mäts i Kg, ton, hg och g Volym: Utrymmet ett tredimensionell föremål upptar beräknas 2 sät Bredd x längd x höjd Oregelbundna föremål: Vatten i mätglas + lägg ner föremålet, sedan subtrahera skillnaderna Densitet: Hur sammanpackad ett ämne är(hur tät partiklar är packade) Densitet = massa/volym (p=m/V) → kg/dm3< g/dm3 Densitet avgör flyttnings förmåga, måste ha lägre densitet än vatten ---------- Värme(värmeenergi): Total mängden energi som överförts på grund av temperaturskillnader Temperatur: mått på hur mycket atomer och molekyler rör sig Absoluta nollpunkten = -273,16 grader Celsiusskalan: oC 2 fixpunkter Vattens frys (0 grader) och kokpunkt (100 grader) Kelvinskalan: Utgår från absoluta nollpunkten(273 grader)som fixpunkt Fahrenheitskalan Värmeutvidgning: Varma ämne utvidgar sig = tar mer plats = ändrar volym EX: luftballong(Varma luft lägre densitet = flyger), Sly Bruk(varmvatten = glas och metall utvidgar sig men metall> glas) ämnen blir kallare = mindre volym och massa ändras ej = Höger densitet Gäller ej vatten → 4 grader = volymen minst, försäter till o = större volym = lägre densitet --------- Aggregationstillstånd: Olika former materia kan få beroende på tryck och temperatur + de har fasövergångar Fast from: Molekyler på bestämda platser och vibrerar EX: is Smältning ↓ Stelning/frysning ↑ Flytande from: Molekyler kan rör på sig mer fritt EX vatten Förångning/avdunstning ↓ Kondensation↑ Gasform: Molekyler rör sig fritt EX: vattenånga ------- Sublimering: Fast → gas /Disposition: Gas → fats Smältpunkt: Temperatur vart ämne fast → flytande (vatten - 100 grader) Kokpunkt: Temperatur vart ämne flytande → gas Värme sprid på 3 sätt: Ledning: Atomer vibrera och knuffar varandra så värme sprids Metaller leder värme bra EX: silver och koppar Trä, gummi,plast och luft leder värme dåligt Strömning: När gas eller vätska flyttar på sig och transportera värme med sig Ex: Kastrull → varmt vatten på botten= lägre densitet → byter plat med kallt så att de värms → sen cirkulerar Element under fönster → värmer luft(låg densitet) → stiger åt taket = kalla luft på golvet går igenom element → sen cirkulerar Strålning: Värme från solen transporteras men infraröd strålning/värmestrålning(kan genom vakuum) Svarta yto fångar bäst upp strålning från sol Solfångare(värmer vatten)och solceller(skapar elektricitet) ---------- Tryck: Hur kraft fördelar sig på en yta Mäts i (N/m2)Newton per kvadratmeter = (Pa)Pascal 1N/m2 = 1 Pa / 1 kPa = 1000 Pa Tryck = Kraft/Area → P = F/A Skapas av både fasta föremål, vätskor och gaser Liten area = Högt tryck EX: Bra knivar, yxor skär igenom material Stor area = Lågt tryck EX: Bra långfärdsskidor på sjö EX: Ligga ner på mage när man hjälper någon som hamnat i is - trycket fördel på söre area så att isen ej spricker mer. Vattentryck: Tryck i vatten, beror på vattnets tyngd + hur hög densitet(avgör tyngd EX: hög densitet = stor tyngd = högt tryck) ökar desto djupare man kommer. Manometer: Tryckmätare(mäter tryckskillnader) Arkimedes princip: Hur krafter påverka föremål i vatten, Vätskans lyftkraft är lika stor som tyngden av vattnet föremålet tränger undan Höger densitet = större lyftkraft(Ex saltvatten högre densitet än vanligt vatten = större lyftkraft) Lyftkraften större/lika med föremålets tyngdkraft = flyter Kommunicerande kärl: Vätskebehållare som sitter ihop i botten kommer alltid ha smam vattennivå Eftersom lufttrycket är lika på alla yto så tvingar gravitation de att hamna på samma nivå Ex: Läsa av nivån i tanken, utnyttjas för att få fram vatten till bostäder Vattentorn är högre än bostäder = Tryck i vattenledningar, eftersom vatten i rören strävar efter att nå samma höjd som vattnet i tornet. Lufttryck: Skapas av atmosfären(luftlager) har massa som skapar tryck mot jordyta, trycket minskar med höjden Barometer: tryckmätare(omgivningens luftryck) Normal lufttryck vid havsytan 1013 hP Flygplan: Tryckskillnad mellan vingen över och undersida(formad luft rör sig fortare på ovansidan) - snabb luft = mindre tryck översidan = Höger tryck på undersidan = vingen tycks upp, på grund av den ökade lyftkraften Övertryck: Högre tryck än lufttrycket i omgivningen Komprimerade gaser: Trycker ihop gas så de tar mindre plats + temperaturkänsliga(gaser utvidgas när de blir varmt) EX: Cykeldäck, ballonger, sprejburkar Undertryck: Lägre tryck än lufttrycket i omgivningen Vakuum: Få/inga luftmolekyler/partiklar alls(säg tyckte mind än en tusendel) = Varan lärare fraktats + dra ej fukt till sig = håller bättre och längre Sänka gasen temperatur = trycket sjunker -------- Meteorologi: Studerar väder Väder uppstå eftersom luft, mark och hav värms olika mycket Natur vill utjämna skillnader i temperatur och tryck → sätter luft i rörelse = olika väder Lufttryck: Tyngd av atmosfärens luft som trycker mor marken Högtryck: luft höger än omgivning /Lågtryck: luft lägre än omgivning Varm luft - låg densitet → stiger → lågtryck Luft kyls av atmosfären(luftlager, vart väder bildas) Kall luft - hög densitet → sjunker → högtryck Strömer mellan hög och lågtryck = vind Sjöbris: Varmare luft snabbare över land än i vatten, Varm luft stiger över land och ersätt med kall luft från vatten Moln: Fuktig luft stiger och kyls av får osynlig vattenånga högt i atmosfären som kondensera = Vattendroppar → samlas och ser ut som moln Regn: vattendroppar slås ihop - tunga - faller Kalla i moln → iskristaller slås samman med vattendroppar = regn, snö eller hagel Växthuseffekten: Solens strålar värmer jorden och jorden skickar tillbaka den som värmeenergi(infraröd strålning). En del stannar kvar i atmosfären på grund av växthusgaserna - nödvändigt för liv på jorden Orsaker till ökad växthuseffekt: Förbränning av fossila bränslen → mer växthusgaser - ökar jorden temperatur Ökad konsumtion Avskogning - minskar jorden förmåga att ta upp koldioxid Industriell processer - släpper ut växthusgaser Vad ökad växthuseffekt kan leda till: Jordens medeltemperatur stiger Häftigare väder + natruskastofer Glaciärer smälter - brist på dricksvatten Isar smälter - havsytan stiger - landområden för översvämningar ---------- Kraft och Rörelse: Likformig rörelse: Rörelse med samma hastighet och riktning, EX: Plan flyger med samma hastighet och trak sträcka. Olikformig rörelse: Rörelse där hastighet och riktning ändras konstant EX: Plans start och landning. Accelererad rörelse: Hastighet ökar konstant Retarderad rörelse: Hastigheten minskar konstant Medelhastighet: hastigheten förändras konstant, räknar man ut genomsnittsfarten. S(sträcka) = V(hastighet) x t(tid) Svt Kraft: Skapar/motverkar en rörelse - fins olika typer har angreppspunkt, storlek och riktning Mäts i N(newton) med hjälp av Dynamometer(fjäder + krok) Stor tyngd = större kraft / liten tyngd = mindre kraft Gravitationskraft(allmän): Kraft där alla materia med massa attrahera annan materia Tyngdkraft/jordensdargningskraft(spefik): Gravitationskraft som håller oss kvar på jorden. För att “sväva” måste man övervinna tyngdkraften Jordensdragninskarft: 1kg = 10N( 9,8N) Månens dragningskraft är 1/6 delas av jorden(månens mass 6 gånger mindre) Tyngd: Mått på hur mcyket gravidstionkarft påverkar ett förmål(N) Massa: Mått på hur mycket materia ett något innehåller(kg) ----------- Ex på olika sorters kraft ↓ Motkraft: Kraft som motverkar annan kraft Tyngdkraft: kraft som drar till jorden Normalkraft: Motverkar tyngdkraft Friktionskraft: Bromsande kraft, påverkas av ytan föremålet står på Dragningskraft: Motverkar frikstionskraft Nettokraft: Skillnaden mellan en kraft och en motverkande kraft --------- Friktion: Bromsande kraft, mäts i N, motverkar kraft som vill få objekt i rörelse. Uppstår: ojämna ytor greppar tag i ojämnheterna hos varandra(2 ytor kontakt med varandra) Stor friktion: Bra grepp, bromsar kraftigt(ytor greppar tag) EX: Gummi mot asfalt, bar vid klättring osv) Liten friktion: Halt underlag(ytor glider lätt) EX: skridskor på is, åka skrana, kullager(förmål 2 metallytor som rör sig med kulor mellan för mindre friktion) -------- Tyngdpunkt: Punkt vart hela objektets mass/tyngd är samlad Stödyta: Yta föremål har mot underlaget, stabilitet - (tyngdpunktens lodlinje hamnar inom stödytan) Stödyta ofta större area än vad de står på Tyngdpunkten närmare marken = större stödyta Tyngdpunkt längre från marken = mindre stödyta Lodlinje: Tänkt rätt linje som går igenom jorden medelpunkt När man välter så är lodlinjen utanför stödytan(tyngdpunktens läge ej förhållande med stödyta) Lod: Verktyg(lina med en tyngd) används i bygge se till att väggar är raka Luftmotstånd: Sort friktionskraft, föremål krokar med luftmolekyler Vakuum: Plats utan luft + luftmotstånd(tomt på atomer) Fritt fall: fall utan luftmotstånd, om kastar 2 föremål oavsett form, vikt osv = nudda marken samtidigt Galileo galilei kom på terrio - ej utsrutsing att testa Hur föremål faller: kastar en sten rakt ner samtidigt en rakt fram, vad händer? Stenarna landar samtidigt, sten som kastats rakt fram hamnar längre bort( påverkas av en oberoende kast kraft) påverkas av tyngdkraft, acceleration + luftmotstånd(vid längre sträckor) → när luftmotstånd = tyngdkraften → slutar acceleration → tills den når marken Kaströrelse: Bågformad rörelse, föremål rör sig med jämn fart fram och sen faller snabbt när tyngdkraften drar den tillbaka EX: satellit: Måste kastat i en kaströrelse med samma form som jorden bågformade yta + rätt hastighet och vinkel Satelliten faller hela tiden utan att falla ner på jorden(Jorden böjer sig undan) --------- Newtons 3 rörelselagar: Tröghetsprincipen/tröghet: Kroppen vill förbli i vila/likformig rörelse så länge motverkande krafter = 0(annars är man i balans) Accelerationslagen: Kraft = Massa(kg) x Acceleration(m/s2)( F = M x A) Lagen om reaktion och morekastion: Föremål påverka ett annat med en kraft så påverkar de andr föremål de första med lika stor men motriktad kraft -------- Centralrörelse: cirkulär rörelse där föremålet cirkulerar kring en central punkt på grund av: Centripetalkraft: Kraft som drar föremål i en cirkulär rörelse mot mitten, får föremålet att ändra riktning och följa kurvan Centerprikalkarft upphör = Centralrörelsen upphör EX: Åka pulka i centerrörelse, när man släpper, upphör centralkraft = man sängs rakt fram För stalierr och månen så är deras centrala kraft = tyngdkraft Centrifugalkraft: Fiktiv motkraft mot centripetalkraft, få dig ur centrala banan på grund av den naturliga trögheten Centrifugering: i tvättmaskiner använder centripetalkraft och tröghet Roterar 1200 varv/min där vatten och tvätt pressas mot väggar Centripetalkraft håller centralrörelse + hålen i trumman suger ut vatten på grund av tröghet ----------- Enkla maskiner: Verktyg som behöver lite kraft för stort arbete Följer Mekanikens gyllene regel: Det man vinner i kraft förlorar man i väg och tvärtom EX: Lutande planet, skruven, hjulet, hävstången osv Hävstången består av Vridningspunkt(Punkt som är stilla och skiljer härmar åt) och 2 Hävarmar(Avståndet mellan vridningspunkt och kraftens angreppspunkt) EX: Gungbräda tynger person närmare vridningspunkten + lättare person länger från vrdininpunkten = jämvikt Hävstångsprincipen: Kraften (F1) * Sträckan (hävarm 1 = L1) = Kraften (F2) * Sträckan (hävarm 2 = L2) Vänstra vridmomentet/ arbetet (Nm) = Högra vridmomentet / arbetet (Nm) Fysikaliskt arbete: När man övervinner en kraft + att föremål förflyttas Arbete(W) = Kraft(F) i Newton x Sträcka(S) i meter (Work = Force x Stretch) Mäts i enheten newton meter (Nm)(1 Nm = 1 joule) Effekt: Hur snabbt arbete utförs Effekt(W) = arbete(J)/tid(s) Mekanisk energi: Summan av rörelseenergi och lägesenergi( elektrisk energi räknas också med) Lägesenergi och elektriskt energi → rörelseenergi (och tvärtom) ------------ Ljud/Akustik och Ljus/optik: Ljus färdas snabbare än ljud Ljus: fotoner eller vågrörelse → hastighet på 300 000 km/s Synligt ljus: Ljus människor ser Osynligt ljus: Ljus människor ej upptar Ex infraröd strålning, Uv-strålning och elektromagnetisk strålning Ljuskälla: Något som sänder ut ljus Naturligt ljus/källa: EX: sol Artificiell ljus/källa: EX: lampa Vår ögon(näthinnor skickar nervsignaler → hjärnan skapar bild) upptar ljus som reflekteras på föremål från/eller ljuskällor som sänder ljus strålar Reflektion: Vågor(ljus,ljud osv) som studsar tillbaka åt fler håll Reflektionslagen: Ljus träffar reflekterande ytor har samma infallsvinkel som reflektionsvinkel(mätt mot rätvinklig, tänkt linje normalen) Plan spegel: Platt, skapar verklighetstrogna spegelbilder som är spegelvända(höger och vänster byter plats) Brännpunkt/fokus: Punkt där ljusstrålar mötes efter passerat/reflekterat genom lins/spegel, samlingspunkt där ljus reflekteras Brännvidd: avstånd mellan brännpunkt och spegel/lins Konkav spegel: Inåtbuktande (parallell) ljus strålar reflekteras åt samma punkt(brännpunkten) framför spegeln → ser ut att smalar ljus förstorad(innanför brännpunkt) rättvänd bild(långt avstånd = upp och nervänd bild(utanför brännpunkten) Används: teleskop, sminkspeglar, parabolantenner(samlar tv/radiosignaler) Konvexa spegel: Utåtbuktande (parallell) ljusstrålar reflekteras ått samm punkt(brännpunkten) bakom spegel → sprider ljus förminskar, rättvända bild Används: gatukorsningar, sidospeglar på bilar osv 💡Konvexa växer ut på mitten -------- Ljus bryts är när ljusstrålar byter riktning när de passerar gränser mellan 2 ämnen med olika densitet = hastighet måste ändras Tunn → tätt: Brytningsvinkel mindre än infallsvinkel(mot normalen) = hastigheten minskas EX: Luft → vatten/glass Tätt → tunn: Brytningsvinkel större än infallsvinkel(mot normalen) = hastigheten ökar EX: Vatten/glass → luft Totalreflektion: Ljus passerar tätt → tunt med tillräckligt stor infavvinkela = bryts ej utan reflekteras tillbaka(till de tätare ämnet) Utnyttjas i Fiberoptik(inom sjukvård och tv/data signaler) - tunna trådar av glas där ljussignaler skickas i genom - totalreflekteras hela tiden(studsar fram och tillbaka) Optisk fiber kan användas till: Fiberoptiska kablar(dataöverföring) med ljussignaler omvandlas elektriska signaler och tillbak till ljussignaler = Överför mycket/snabbt/längre Linser: Glass/plastbitar som bryter ljus Finns i glasögon, kameror, mikroskop osv Konvexa linser/samling linser: Buktar utåt och samlar ljusstrålar Positiv lins Ex +12 = 12 cm brännvidd Innanför bräningspunkt skapas förstorad skenbilder Utanför bräningspunkten skapas en oftas förminskas verklig bild Utanför alltid upp och nervänd (beroende på avstånd) Konkav linser/spridningslinser: Buktar inåt och sprider ljusstrålar Negativ lins Ex -10 = 10 cm brännvidd Förminskad och rätvinklig skenbilder Skenbild: Ser med ögon men finns ej i verklighet --------- Ögon har konvex lins och samlar ljus till bild på näthinnan Närsynthet: Bra nära/dåligt långt, bilden hamnar framför näthinnan Behöver konkav linser sprider ljusstrålar Över/långsynthet: Bra långt/dåligt kort, bilden hamnar bakom näthinnan Behöver konvexa linser samlar ljusstrålar --------- Ex: vitt ljus(solljus) passera genom ett tresidigt prisma delar sig ljuset Spektrum: Ljus delar sig i 7 färger(Rött, orange, gult, grönt, blått, indigo och violett) Färgerna samma och samma ordning Vitt ljus innehåller olika färger som bryt olika mytek(har olika våglängder) Rött längst vågläng(bryts minst) och violet kortast vågläng(bryts mest) Regnbåge= spektrum, ljus från solen träffar vattendroppen och sedan en själv Stå med ryggen mot solen Vattendroppar bryter och reflekterar ljus strålar från solen Att den är en båge som har att gör med vinklar När solljus träffar vissa ytor absorberas andra färger upp och reflekterar bara en färg. EX grönt löv, målarfärg Vit: reflekterar färg - Svart: absorberar färg ---------- Opolariserat ljus: Ljus som svänger i olika riktningar Polariserat Ljus: Svänger bar i en riktning, används i polaroidglasögon(släpper igenom polariserat ljus beroende på vilket håll de gå) Laserljus: Består av ljusvågor med samm våglängder Hålls mer energirik och fokuserad, eftersom strålarna bryt lika mycket Används för cacerbehnaldig, mäta avstånd(Skickar ut ljusstrålar som reflekterar och återvänder + så beräknas de med hjälp av ljuset hastighet) , ta bort tatueringar osv ------- Ljud(Akustik): Vibrationer som knuffar luftmolekyler skapar ljudvågor fångas upp av öronen → trumhinnor att vibrerar och så fångar hörselnerv up signal → hjärnan Sprid som Förtätningar (högre lufttryck → vågtoppar) och Förtunningar (lägre lufttryck → vågdalar) Färdas ej i vakuum Hastighet 340 m/s i luft - 1500 m/s i vatten (olika i olika material) Avstånd mellan 2 vågtoppar/vågdalar → en svängning/ljudvåg Amplitud: hur kraftig svängning(ljudvåg) är/hur stark ljudnivån är, mäts i decibel(dB) Frekvenser: antalet svängningar(ljudvågor)/ per sekund, mäts i hertz(Hz) Människor hör ljud mellan 20 → 20.000 Hz Infraljud: frekvens under 20 Hz, skapas/hörs flygplan, kraftiga vindar, djur kommunikation osv Ultraljud: frekvens över 20 000 Hz, hörs av djur såsom hundar Stämmas(strängar ställs in i förhållande till varandra) enkelt verktyg Stämgaffel: slår den frekvens 44o Hz = normal ton(ettstrukna a) Tonhöjd: mått på hur ljus eller mörk tonen är bestäms av ljudvågornas frekvens Tonens frekvens beror på strängens längd, tjocklek och hur spänd den är. Tunn, kort och hård spänd sträng = Ton med kort våglängd + hög frekvens = Höga och ljus toner(diskanttoner) Tjocka, lång och löst spänd sträng = Ton med lång våglängd + låg frekvens = Låga och mörka toner(bastoner) Resonans /medsvängning: ljudvågor sätter andra föremål i rörelse Förstärker ljud i akustiska instrument Resonlåda: förstärk ljud/gör tonen starkare, använd på instrument såsom fiol akustiska instrument(ljud naturligt) och elektriska instrument(ljud på elektrisk väg) Varför låter samma ton olika på olika instrument? Instrument ger övertoner(tillägsstoner) + grundton = instrument speciella klang Människans frekvensområde delas in i 8 oktaver 1 oktav = 8 huvudtoner/ 1 ton i 1 oktav har 2 gånger så hög frekvens som den förra Ultraljud: Högfrekventa ljudvågor som skapa rörliga bilder av kroppens inre organ Använd inom sjukvården, upptäcka njursten, se foster osv Ljudvågor reflekteras(studsar) mot ytor och återvänder = fördröjd upprepning av judet ↓ Efterklang: Ljud dröjer kvar i rum efter ljudkällan tystnat Eko: Tydligt upprättande av ljudet Ekolod: använder ultraljudsvågor för att mäta avstånd och avbildad undervattensmiljöer ---------- Ljudvågor fångas upp av ytterörat → trumhinnan vibrerar + förstärks av hörselben → hörselsnäckan omvandlas till elektriska signaler → hjärnan 2 öron för att kunna uppfatta vart ljud kommer från Höga ljudnivåer kan skada hörsel: Komma från, tåg, flygplan, högt ljud i lurar, bullriga byggplatser osv Kan leda till Tinnitus, hör besvärande, oavbrutet ljud som ej finns Skydda hörseln: Minska ljudnivån, använda hörselkåpor/skydd Ljudisolering: hindra ljud att passer luft genom att använd tunga täta material för att bryta vibrationer ---------------- Elektriska kretsar och elektromagnetism: Spänning: Skillnad i elektriska laddningar mellan 2 pooler/Driver strömmen Stor skillnad = högre spänning / liten skillnad = mindre spänning EX: Batter 2 poler minuspol(överskott) och pluspol(underskott) Enhet: V (volt) med voltmätare (vägguttag har 230V) Ström: Uppstår när elektroner rör sig för att jämna ut skillnader Går från minus → plus (Sägs gå från plus → minus) Skapa ljus Enhet: A (ampere) med amperemätare - mA(milliampere) 1A = 1000 mA Resistans: Ämnets förmågan att leda ström/ skapar elektrisk motstånd Elektroner svårt ta sig genom ledare Enhet: Ω (ohm) Liten resistans = strömmen stark(lättare för elektroner) Stor resistans=liten ström(Svårare för elektroner) Påverkas av 4 egenskaper Längd, temperatur, material och tjocklek Tunn, lång och hög temperatur = stor resistans Tjock kort och låg temperatur = liten resistans Ohms lag: Visar sambandet mellan ström, spänning och resistans. U = Spänning(V) R = Resistans(Ω) I = Ström (A) --------------- Atom: elektrisk neutral(lika många protoner som elektroner) Vissa atomer släpper ifrån/drar till sig elektroner Elektriska laddningar: Positiva laddningar(underskott av elektroner) Negativa laddningar (överskott av elektroner) Statisk elektricitet: Uppstår i naturen Obalans mellan elektriska laddningar/när de utjämnas, skapas av friktion(en sidan överskott och andra underskott av elektroner) EX: Åska(elektrisk fenomen) - elektrisk spänning, mellan moln och mark - Molnet(neder - negativt och över positivt) = Blixt(skillnad stor) - marken positiv(stor skillnad) = blixt slår ner + tar alltid kortaste vägen Skydd: Var ej högst punkt, var i bil(plåt) Åskledare: Uppfångare av metall (högsta punkt) - Nedledare av koppar nedåt - Jordledare av tjock koppar leder blixt i marken Athrerear: 2 olika laddningar dras till varandra Repellera 2 lika laddningar stöter bort varandra Stor elektrisk skillnad som jämnas ut = liten stöt -------------- Elektrisk krets: Är en sluten krets med ledre och komponenter(bater, lamap, strömbrytar osv) som låter ström flöda Ledare: Ledare ström, EX: metaller - silver, koppar och guld Varför metall? - fria valenselektroner = snabb transport och kan hålla värme bra Isolatorer: Leder EJ ström, EX: glas, plast porslin osv Kopplingsschema: Förenklad ritning av en elektrisk krets OBS: ström anges från plus till minus Resistorer: Ökar resistans = minskad ström Fast resistor: bästemd restitasn/Variabla resistor: variera resitsans Seriekoppling: Koplas i efter varnadra i en enda sluten krets En lamp/komponent går sönder/tas ut - fungerar resten ej Lampan: svagt ljus Spänning fördelas Batterier: Spänningen= summan av batteriets spänning - lampan starkt under kort tid Parallellkoppling: Allt kopplas till samm spänningskälla med egna kerstar Lampa/komponent ej fungera - fungerar resten fortfarande(egen sluten kerts till strömkällan) lampan: lyser stark under kort tid Lika stor spänning Batterier: Spänningen densamma - lampan svagt under lång tid ------------ Kortslutning: När strömmen tar fel väg(ström tar oftast den kortaste vägen) Ske avsiktligt eller oavsiktligt = kan leda till eldsvåda Säkringar(nya)/proppar(älder): Bryter ström när den blir för stark Löser ut = allt kopplat till den slocknar eller stannar Anledningar: Kortslutningen eller överbelastning(För många aprater till smma säkring) Ström farligt - leda till muskelsmärtor, andningsbesvär osv - Kroppen resistans avgör hur stark strömmen blir Skyddsjordade kablar: säkerhetsåtgärd finns i flest elektriska apparater 3 sladdar: n3 skyddsjordledare: kopplad till metallhölje och är gul grön randig = ströme ej går igenom kroppen - ström leds genom skyddsjordsledaren till jord Obs: För att de ska fungera måste både uttag och appart vara skyddsjordade Jordfelsbrytare: Bryter ström på bråkdelen av en sekund. -------- Energiprincipen:Energi kan inte skapas eller förstöras bara omvandlas Elektrisk energi - Strålningsenergi Värmeenergi - Kemisk energi Mekanisk energi(läges/rörelseenergi) - Kärnenergi Lätta att transporter energi (genom elnät) Nackdel: en del försvinner i form av värmeenergi samt elektrisk energi svår att lagra Elenergi i sverige kommer från Vatten, vind och kärnkraftverk Förnybara energikällor: Naturreser som ständigt återkommer, EX: vattenkraft, solenergi, vindkraft Solenergi, positivt direkt från sol, negativt dyrt installera/skapa solceller, sällsynta material → långa transporter Elektrisk Effekt(p): Hur snabbt energi omvandlas och arbete utförs Mäts i W(watt) 1W = 1 joule/s Effekt(W) = Energi(Joule)/tid(s) (elektrisk)Effekt(W) P = U(spänning) x I (Ström) Totala elektrisk förbrukning/energi = Effekt(kW) x Tid(h) = Kilowattimmar(kWh) ------------ Magnetism: Fysikaliskt fenomen, när materialen utövar attraktiva eller repulsiva krafter på andra material(magnetiska egenskaper) Magnet: Delas i 2 = 2 nya magneter med Nordände(röd) och - Sydände(vit) Magnetfält: Osynliga magnetiska fältlinjer som går från nordände - sydände Fältlinjer: Osynliga kraftlinjer Papper över magnet och strö järnspån = se magnetfält Tumregel: Ange fältlinjer riktning, ledaren i höger hand + tummen pekande i strömmens riktning = pekar de andra fingrarna i fältlinjernas riktning Kompass - nordsydlig riktning = jorden är en magnet Jordens magnetiska sydände ligger - ca jordens geografiska Nordpolen. Jorden magnetiska nordände ligga - ca jordens geografiska Sydpolen. Missvisning: Jordens magnetiska ändar är ej exakt Jordens geografiska nord- och sydpol. Magnetisk influens: Fenomen oladdat magnetiskt material blir tillfälligt magnetiskt i närheten av magnet - EX: järn(järnspik), nickel och kobolt --------- Norsken :Solen ger elektrisk laddade partiklar(solvind) →Fångas av jorden magnetfält → polerna → Kolliderar med atomer och molekyler i atmosfären → Kollision(atomer exalterad) - lugnar ner sig = energi i forma av ljus Förekommer ofta vid nord- och sydpolen eftersom där är magnetfältet starkast + färg = på typ av atom och kollision höjd -------- Växelström: Ström(elektroner) som byter ständigt riktning Likström: Ström(elektroner) har samm riktning konstant ---------- Elektromagnetism: Samband mellan magnetism och elektricitet, upptäckt av dansken Christian orstedt Elektromagnet: Magnetfältet skapta av ström led genom en spole med koppartråd lindad runt,+ en järnkärna kopplat till en strömkälla. (Spole är kopplad till en spänningskälla) Magnetism kan sättas på och av - (bryta strömmen) Styrkan kan regleras 1. Mängd varav koppartråd runt spole 2. Öka/minska strömstyrkan 3. Om innehåller en järnbit Spole: Elektrisk ledare koppartråd lindad runt plastbehållare/(järnkärna/järnspik stärker magnetfältet) Används till kraftfulla lyftkranar och svävande tåg --------- Elmotor: Omvandlar elektrisk energi → rörelseenergi Består av spole + spänningskälla(elektromagnet) och en permanent magnet Ström genom spole bilder magnetfältet → spole snurrar i magnet halva varav → byter strömriktning = Syd och nordände byts konstant Snabbare växling = snabbare spole snurrar Används till elvisp, borrmaskin osv -------- Induktion(induktionsström): Magnetfält ändras skapar ström Uppkommer: Spole rör sig i magnetfält/magnet rör sig i spole/När magnetfältet ändras genom att ledare skär i fältlinjer = ström Förstärks, varav på spole och hur snabbt magnetfältet ändras ------- Generator: Omvandlar rörelseenergi → elektrisk energi med hjälp av induktion Består av : Kopparspole och magnet Magnet roter nära kopparspole = magnetfältet i spole förändras → ström EX: Dynamo i cykel med lampa - Spole i ringformad magnet → trampar → spole snurrar i magnetfältet = ström till en lampa Stora generatorer i vind, vatten och kärnkraftverk → Magnet som snurrar i spole = ström till vägguttag Skillnad vad som får magnetent att snurra --------- Transformator: Höja eller sänka spänning Består av: Primärspole: Spänningskälla + spole Sekundärspole: Elektriska apart + spole Spole lindad runt järnkärna Fungerar bra med växelström leds i primärspolen - magnetfält ändrar riktning → påverkar sekundärspolen = ändrad induktionsspänning 💡 Primärspole tar emot ström → sekundärspole ger ut den med ändrar spänning Nedtransformering: Primärspolen har fler varv än sekundärspolen. Upptransformering: Sekundärspolen har fler varv än primärspolen. Vp - Primärspolens spänning Np - Primärspolens varv Vs - Sekundärspolen spänning Ns - Sekundärspole varv Används i laddare / för transportera elektrisk energi via elnät - upptransformering (till ca 400 000 V) annars tråden varma = förlorar energi - med nedtransformering när når städer ------------ Atom och kränsfysik: Elementarpartiklar: Fysikens minsta beståndsdelar(ex: elektroner, fotoner och kvarkar) Atomen: Minsta beståndsdelen, bygger upp all materia Atomos(odelbar) → Atom(består av mindre delar) Oldadda = Neutral (lika många elektroner som protoner) Består av: Atomkärna: Protoner(positiva) och Neutroner( neutrala) Runt om Elektroner(negativt) i Elektronskal: K-skal(max 2), L(max 8),M(max 8) osv Atomens massa samlad i kärnan: Neutron = protoner(massa) Proton 200 gg större massa som elektron Grundämnen: en sorts atom, ex syre, kol osv Atomnummer: Antalet protoner Matsal: Antal protoner + neutroner Positiv jon: Underskott av elektroner Negativ jon: Överskott av elektroner Isotoper: Varianter av grundämnen Samma atomnummer - olika masstal(skillnad i antalet neutroner) EX: vätte 3 st, 0 - 1 - 2 neutroner Nanoteknik: Ändra material på atomnivå - ändra materialegenskaper Elektromagnetisk strålning: Atomer skapar ljus Elektroner - hoppar mellan inre och yttre skal(instabil) - hoppar tillbaka(stabil) = frigörs överskottsenergi (i elektromagnetisk strålning) = Foton(Ljuspartikel, bär på energi saknar massa, färdas i ljuset hastighet) avges Kort hopp - mindre energi - Energi fattigt infrarött ljus, radiovågor Långa hopp - mer energi - Energi fullt blått ljus, Uv-ljus, Röntgenstrålning - ta röntgenbilder ---------- Radioaktivitet: Instabil atomkärnor som sönderfaller och avger strålning Upptäckt: 1896 Henri becquerel - uran/ Marie och peri cure - radium och polonium Radioaktiva ämnen: Skickar ut olika sorter strålning Radioaktiva strålning: Joniserande strålning som avges när radioaktiva atomkärnor sönderfaller Joniserande strålning: Energirik strålning som kan slår bort elektron = joner(farligt - ge cancer och används för cancerbehandling) Partikelstrålning: Alfastrålning: Alfapartikel(heliumkärna, 2 protoner och 2 neutroner) sänds ut = Nytt grundämne Stoppas av papper och hud Betastrålning: Betapartikel( neutron - en elektron och en proton) skickar ut elektron = nytt grundämne(som har + en proton) Stoppas av aluminiumplåt och träskiva Elektromagnetisk strålning: Gammastrålning: Energirik foton avges och kort våglängd = oförändrat atomnummer Stoppas av bly Halveringstid: Tiden de tar för hälften av atomkärnan att sönderfalla Ex: Kolistopen Kol-14 används för att se hur gammalt arkeologiska fynd är Aktivitet: mängd radioaktiv strålning - enheten Bq(becquerel) x = x sönderfall/per minut Geiger -Muller mätare: Mäter radioaktivitet Stråldos: mängd joniserande strålning, kropp tar upp per kilo - enheten Sv(sievert) eller millisievert Dosimetern: Registrerar samnalg mängstrålning en person utsätts för under en viss tid

Gamma Proteobacteria

Gammes majeures

Gammes mineures