Makroekonomiska samband och skillnader

Skillnad mellan real BNP och nominell BNP

Nominell BNP mäter värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under en viss period till de nuvarande priserna, utan att ta hänsyn till inflationen.

Real BNP är värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land, justerat för inflation

Skillnad mellan real ränta och nominell ränta

Nominell ränta är den ränta som anges av banker eller centralbanken, alltså den faktiska räntesatsen utan justering för inflation.

Real ränta är däremot justerad för inflation och visar hur mycket köpkraften faktiskt ökar till följd av räntan. Den speglar den verkliga avkastningen på sparande eller kostnaden för lån.

Skillnad mellan real växelkurs och nominell växelkurs

Nominell växelkurs visar hur mycket av en valuta man får för en annan, alltså det faktiska växlingsförhållandet mellan två valutor. Exempel: Om 1 euro = 10 SEK, så är den nominella växelkursen 10 SEK/EUR.

Real växelkurs tar dessutom hänsyn till skillnader i prisnivåer mellan länder, alltså hur mycket varor och tjänster man faktiskt kan köpa för samma mängd pengar i respektive land. Den visar den verkliga köpkraften och används ofta för att analysera konkurrenskraft och köpkraftsparitet (PPP).

Skillnad mellan konjunkturell arbetslöshet och strukturell arbetslöshet

Konjunkturell arbetslöshet uppstår när efterfrågan i ekonomin varierar över tid.

• Vid lågkonjunktur minskar efterfrågan på varor och tjänster → företag minskar produktionen → fler blir arbetslösa.

• Vid högkonjunktur ökar efterfrågan → fler jobb skapas → arbetslösheten minskar.

Den här typen av arbetslöshet är alltså tillfällig och beror på konjunkturläget.

Strukturell arbetslöshet uppstår när det finns en obalans mellan de arbetssökandes kompetens eller bostadsort och de jobb som finns tillgängliga. Exempel:

• Arbetssökande saknar den utbildning som krävs.

• Jobben finns i andra regioner än där de arbetslösa bor.

Det är alltså en mer långsiktig form av arbetslöshet som beror på strukturella faktorer i ekonomin.

Skillnad mellan budgetsaldo och strukturellt budgetsaldo Budgetsaldo

Budgetsaldo visar skillnaden mellan statens inkomster och utgifter under ett år. Budgetsaldo = inkomster - Utgifter

• Om saldot är positivt → överskott (staten sparar eller betalar av skulder).

• Om saldot är negativt → underskott (staten behöver låna pengar).

Det visar alltså hur mycket staten lånar eller sparar under ett visst år.

Det strukturella budgetsaldot visar hur stort budgetsaldo staten skulle ha om ekonomin låg i normalkonjunktur, dvs. om BNP = potentiell BNP.

Det justeras för:

• Konjunkturläget (tillfälliga förändringar i skatteintäkter och utgifter)

• Engångseffekter (till exempel tillfälliga skatteintäkter eller utgifter)

Det används för att mäta den underliggande, långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna.

Kort sagt:

• Budgetsaldo = Faktiskt resultat just nu.

• Strukturellt budgetsaldo = Resultatet rensat från konjunkturens påverkan

De olika komponenterna inom det så kallade finanspolitiska ramverket

Överskottsmål

• Staten ska gå lite plus i längden, alltså ha lite mer inkomster än utgifter varje år i genomsnitt. Syftet är att säkerställa långsiktig hållbarhet och skapa utrymme för att kunna hantera framtida kriser

Skuldankare

• Den offentliga skulden ska ligga runt 35 % av BNP. Det fungerar som ett riktmärke för att skulden inte ska öka okontrollerat

Utgiftstak

• Det finns ett tak för hur mycket staten får spendera varje år, som planeras tre år framåt.

Kommunala balanskravet

• Kommuners budget ska ligga i balans och inte budgeteras med underskott. Kommuner och regioner får inte gå back i sin budget.

De olika så kallade kanalerna inom den penningpolitiska transmissionsmekanismen

Kreditkanalen

• Handlar om hur lätt eller svårt det är att låna pengar. När Riksbanken höjer räntan, blir det dyrare att ta lån och bankerna blir ofta mer försiktiga med att låna ut → företag och hushåll lånar mindre → ekonomin bromsar. När räntan sänks → billigare lån, fler vågar låna → ekonomin tar fart. -

Räntekanalen 

• Det är den direkta effekten av räntan. När Riksbanken ändrar styrräntan → ändras också räntan på lån, bolån, sparräntor och obligationer. -

Förväntningskanalen 

• Handlar om vad folk tror kommer hända framöver. Om Riksbanken höjer räntan och säger att de vill få ner inflationen, så tror företag och hushåll att priserna kommer lugna sig → de höjer inte priser eller löner lika mycket → inflationen sjunker snabbare.

• Alltså: förväntningar påverkar beteendet redan innan något faktiskt händer.

Växelkurskanalen 

• Handlar om hur räntan påverkar kronans värde mot andra valutor.

• Högre ränta → fler utländska investerare vill köpa svenska kronor → kronan stärks → export blir dyrare och import billigare → inflationen går ner.

• Lägre ränta → kronan försvagas → export blir billigare, import dyrare → inflationen går upp

Innebörden av den så kallade kvantitetsteorin

Utgås från sambandet: M V = P Y

Där:

M = hur mycket pengar som finns (penningmängd)

V = hur snabbt pengarna används (omloppshastighet)

P = prisnivån

Y = produktionen (BNP)

Idén i korthet:

• Om pengarna i ekonomin (M) ökar snabbare än produktionen (Y), så leder det till högre priser (inflation). Om produktionen växer lika fort som penningmängden, blir priserna stabila.

• Om man tittar på tillväxttakterna (dvs. procentuell förändring över tid) får man: ΔM + ΔV = ΔP + ΔY

Tre sätten att räkna BNP

Produktionsmetoden

• BNP = förädlingsvärdet

• Produktionsvärde - insatsvaror = Förädlingsvärdet

Utgiftsmetoden

• BNP=C+I+G+NX

• Alla slutliga utgifter

Inkomstmetoden

• När företag producerar varor och tjänster skapas inkomster till dem som deltar i produktionen (löner, räntor, vinster osv). Om man summerar alla dessa inkomster får man värdet av produktionen, alltså BNP.