Massa begrepp bara
Semipermeabelt membran
InnebÀr att vissa molekyler kan trÀnga sig igenom membranet medans andra inte kan. Beror pÄ t.ex storlek och laddning.
Diffusion
Processen dĂ€r partiklar sprider sig spontant frĂ„n omrĂ„den med högre koncentration till omrĂ„den med lĂ€gre koncentration. Naturen letar alltid efter balans, en ojĂ€mn koncentration âvillâ alltid bli jĂ€mn.
Osmos
Betydelse: Stötande / trÀngande.
Sker med ett semipermeabelt membran dÀr bÄda sidorna har en vÀtskelösning med olika koncentrationer av Àmne. VÀtskan transporteras beroende pÄ koncentrationen av lösta Àmnen.
Aktiv transport
NÀr ett Àmne ska röra sig mot deras koncentrationsgradient sÄ krÀvs energi, och detta fenomenet uppstÄr. Cellen flyttar Àmnet frÄn ett omrÄde med lÄg koncentration till ett omrÄde med hög koncentration.
Passiv transport
Cellen flyttar Àmnet med koncentrationsgradienten genom diffusion genom membranet. Eftersom cellen flyttar Àmnet frÄn ett omrÄde med hög koncentration till ett omrÄde med lÄg koncentration sÄ krÀvs ingen energi.
Aquaporiner
Specifika proteiner i membranet vars jobb Àr att flytta vatten in och ut ur cellen. De underlÀttar vattenpassaget genom cellmembranet och slÀpper endast igenom vatten.
Hydrofob
Term för hur ett Àmne reagerar med vatten.
Det hÀr Àmnet undviker och avvisar vatten.
Hydrofil
Term för hur ett Àmne reagerar med vatten.
Det hÀr Àmnet löser sig lÀtt i vatten.
Jon
En laddad atom / molekyl. Antingen sÄ har den fÀrre elektroner Àn protoner eller vice versa.
Bildar lÀtt salter och interagerar mycket med vatten.
Molekyl
En sammansÀttning av flera atomer. Deras kemiska bindningar lagrar energi och Àr stabilare Àn atomer.
Hypoton
I jÀmförelse med cellmiljön sÄ har denna lösning lÀgre koncentration av lösta Àmnen.
Celler svÀller ofta som respons.
Hyperton
I jÀmförelse med cellmiljön sÄ har denna lösningen en högre koncentration av lösta Àmnen.
Celler tenderar att âskrumpna ihopâ som respons.
Isoton
I jÀmförelse med cellmiljön sÄ har denna lösningen samma koncentration av lösta Àmnen.
Celler reagerar inte pÄ nÄt speciellt sÀtt som respons.
Membranpotential
Elektrisk spÀnning skapas mellan den extracellulÀra miljön och den intracellulÀra miljön.
Ribosomer
Har som uppdrag att tillverka pÀrlband av aminosyror som bildar proteiner.
De kan hittas bÄde i cytoplasman och det endoplasmatiska nÀtverket (strÀva).
Prokaryota och eukaryota celler har denna organellen, strukturen skiljer sig Ă„t dock.
3 kvÀvebaser för en aminosyra, 200 (ish) aminosyror för ett protein.
PolÀra molekyler
Molekyler med en ojÀmnt fördelad laddning. Elektronerna placeras ojÀmnt genom molekylen och skapar en positivt respektive negativt laddad sida.
Vatten Àr ett bra exempel
Nukleinsyror
DNA - Deoxiribonukleinsyra.
RNA - Ribonukleinsyra.
Ansvarar för bland annat lagring av vÄran arvsmassa och som en mall för hur proteinsyntesen ska gÄ till.
Nukleotider
Byggklossarna i DNA och RNA.
Tre delar: Sockergrupp, fosfatgrupp och en kvÀvebas.
NÀr de sÀtts ihop sÄ bildas nukleinsyror
Endomembransystem
Cellens inre membransystem. BestĂ„r av kĂ€rnmembran, endoplasmatiskt nĂ€tverk (ER) och peroxisomer. Ăven lysosomer i djurceller.
Omfattar cellens organeller som stÄr för cellens upptag, transport och utsöndring av Àmnen.
Endocytos
En av de tvÄ energikrÀvande membrantransporterna i eukaryota celler.
Transporterar stora molekyler och smÄ celler (bakterier ex.) in i cellen genom membranet i membranblÄsor.
Exocytos
En av de tvÄ energikrÀvande membrantransporterna i eukaryota celler.
Cellen frigör material genom att paketera i vesiklar som sedan smÀlter samman med cellmembranet. Stora molekyler frigörs frÄn cellen genom den hÀr processen.
Peroxisomer
Bryter ner Àmnen med hjÀlp av skadliga varianter av syre och fria radikaler. Bryter ner t.ex aminosyror, lipider och alkohol med vÀteperoxiden som skapas
Finns i djur och vÀxtceller
Lysosomer
Finns endast i djurceller, extra aktiva i immunförsvaret.
SmÄ blÄsor bryter ner skadade organeller eller hela cellen vid apoptos.
Vakuoler
Fungerar som lagringsutrymme och ger stadga Ät vÀxtceller.
Finns endast i vÀxtceller.
IntracellulÀra strukturer
Strukturerna som finns inuti en cell.
CellkÀrnan, mitokondrier, endoplasmatiska nÀtverket och m.m rÀknas in hÀr. De organeller som spelar roll i cellens funktion och metabolism.
ExtracellulÀra strukturer
Strukturerna utanför cellerna. De skyddar, stödjer / binder cellerna till varandra. Skapas av cellerna men utsöndras till utsidan.
Cellskelett
Ăven kallat cytoskelett. Liknar ett trĂ„dliknande nĂ€tverk som hĂ„ller cellen stabil och ser till att den kan röra sig. StĂ„r Ă€ven för transport av Ă€mnen.
Mikrofilamen, mikrotubuli och intermediÀrfilament Àr de tre strukturerna som Àr del av organellen.
Mitokondrier
En av de allra viktigaste organellerna. StÄr för cellens energiproduktion. Blev del av cellen genom endosymbiontteorin.
Plasmodesmer
Finns i vÀxtceller.
Binder samman ER i flera olika vÀxtceller. DÀrav skapas en sammanhÀngande proteinsyntes i flera celler samtidigt.
Gap junction
Finns i djurceller.
En typ av cellkontakt som möjliggör att joner kan passera igenom cellmembranen. Transporterar ofta signalsubstanser och nÀringsÀmnen mellan celler
ATP / Adenosintrifosfat
Den viktigaste molekylen i cellens energiomsÀttning. BestÄr av en kvÀvebas, en sockergrupp och tre fosfatgrupper.
AnvÀnds varje gÄng en cell behöver energi till att t.ex flytta organeller.
Cellandning
Cellens sÀtt att utvinna energi frÄn primÀrt glukos. Finns tvÄ typer.
Oxidation
En kemisk reaktion dÀr ett Àmne förlorar elektroner.
Reduktion
En kemisk reaktion dÀr ett Àmne tar upp elektroner
Fermentering
BÄde CO2 och O2 anvÀnds INTE. IstÀllet sÄ anvÀnds nÄgon av de organiska Àmnena som skapas under glykolysen som elektronmottagare. Elektrontransportkedjan saknas ocksÄ.
Aerob cellandning
Cellandning dÀr O2 anvÀnds som elektronmottagare och för att bryta ner glukos till energi.
VÀldigt effektiv för energiproduktion.
Anaerob cellandning
Cellandning dÀr O2 INTE anvÀnds för att producera energi frÄn glukos.
Kan leda till mindre effektiva produkter sÄsom mjölksyra.
Cellens kommunikation
De olika sÀtten som celler kommunicerar med varandra pÄ. InnehÄller olika signalmolekyler och gap junctions.
Det Àr viktigt att cellerna har detta dÄ det kan reglera olika cellulÀra processer.
BĂ„de direkt och indirekt kommunikation finns med.
Fettlöslig signalmolekyl
Steroidhormoner - Ăstrogen, testosteron.
Diffunderar genom cellmembranet och fÀster sig direkt pÄ receptorproteinet vilket aktiverar den.
Det aktiva receptorproteinet leder till en förÀndrad genreglering. Viktigt under t.ex puberteten.
Vattenlöslig signalmolekyl
Hormoner - Insulin, adrenalin.
FÀster sig pÄ receptorproteiner utanför cellen dÄ de inte kan diffundera genom cellmembranet. Receptorproteinet aktiverar proteiner inuti cellen, dessa aktiverar i sin tur en kaskad av sekundÀra budbÀrare. Varje sekundÀr budbÀrare fÀster sig pÄ ett mÄlprotein som kan göra en utan tre saker:
FörÀndrad enzymaktivitet / metabolism
FörÀndring hos cellskelettet
(Ovanligt) Genreglering
Oorganisk signalmolekyl
NO eller CO.
Diffunderar genom cellmembranet och aktiverar proteiner inuti cellen. Dessa proteiner skapar en kaskad av sekundÀra budbÀrare, varje sekundÀr budbÀrare aktiverar varsitt mÄlprotein.
Reglerar alltid cellskelettet. Oftast aktiv i den glatta muskulaturen kring blodkÀrlen för att expandera blodkÀrlen.
Zygot
Det första cellen som skapas. En diploid totipotent cell.
Morula
En bollformad mÀng av celler, mellan 16-32 stycken. Sker vÀldigt tidigt i embryots utveckling.
Blastula
VĂ€tskefylld boll med celler som âskalâ. Sker tidigt i embryots utveckling.
Ektoderm
Cellerna lÀngst ut pÄ en gastrula.
Skapar nerver, hud och ögats lins.
Endoderm
Inre cellskiktet i en gastrula.
Skapar mag- och tarmsystem.
Mesoderm
Skapas ett stadie efter gastrulan. Cellerna inuti yttre och inre cellskikterna.
Skapar muskler, blod, skelett, brosk och (delvis) organ.
Gastrula
Endoterma och ektoderma celler finns hÀr.
Steget efter blastulan, en inbuktning har skapats och kommer leda till en urmun.
IMC
Kroppsmasseindex. Ett sÀtt att bedöma en persons kroppsfett i förhÄllande till sin lÀngd.
Vilka molekyler slÀpps inte igenom av ett semipermeabelt membran?
Stora molekyler - Socker och aminosyror
Joner - Na+, K+, Cl-, Ca2+
Vilka molekyler slÀpps igenom av ett semipermeabelt membran?
SmÄ hydrofoba molekyler - O2, CO2, NO, N2
(SmÄ polÀra molekyler - H2O, etanol)
ER / Endoplasmatiskt nÀtverk
Transporterar och tillverkar en massa Àmnen.
SlÀtt - Saknar ribosomer i sig.
StrÀvt - Har ribosomer i sig.
Golgiapparaten
Lagrar, transporterar och förÀndrar Àmnen. Förbereder Àmnen och visar vart de ska transporteras.
Fungerar som en sortering / transportcentral för proteinerna i cellen.
Mikrotubuli
Ett pÀrlband av proteinet tubuli.
Motorproteiner förflyttar sig lÀngs denna strukturen, den ger stadga, den drar isÀr systerkromatider vid celldelning och den bygger upp cilier och flageller.
Cilier = âhĂ„râ pĂ„ cellen.
Flagell = âsvansâ pĂ„ cellen.
Mikrofilament
Uppbyggt av aktin.
Aktin kan bĂ„de förlĂ€ngas och förkortas. Ligger parallellt med myosin, ifall myosin âklĂ€ttrarâ pĂ„ aktinet sĂ„ dras muskeln ihop. Kostar sĂ„klart energi.
Motsatsen ger motsatt effekt.
IntermediÀrfilament
Fiberformade proteiner som liknar rep.
HÄller organellerna pÄ plats. Det Àr den starkaste strukturen i cellskelettet.
Ex - kreatin som bygger upp hud, naglar och hÄr.
Apoptos
Programmerad celldöd.
Viktig i fosterstadiet för mÀnniskans hjÀrna, viktig för grodyngel nÀr de ska förlora sin svans.