Ekologi (Den sista dansen)

“To go wrong in one's own way is better than to go right in someone else's.”

Den stora sparvjakten

Ett program i Kina med målet att döda alla sparvar eftersom man ansåg att det var sparvarna som åt upp alla frön från spannmålsskördarna. Miljontals människor mobiliserades som till slut dödade alla sparvar. Året därpå försvann spannmålet eftersom sparvarna åt skadeinsekterna istället för spannmålet-

Den stora svälten

Miljontals människor dog på grund av den stora sparvjakten eftersom spannmålet saknades

Individ

När man studerar en ...... inom ekologin. Till exempel kan man sätta en sändare på en tornsvala och studera hur just den tornsvalan flyger.

Population

En grupp av samma art på en given begränsad yta är en population. Vanliga saker som ekologin studerar på en ....... är storlek, täthet, hur åldersfördelningen inom den ser ut och hur den förändras över tiden. Det kan handla om grodyngel i en liten pöl, gäddor i en sjö eller lavar på en trädstam.

Samhälle

Ett ekologiskt ..... består av flera populationer av olika arter på ett bestämt område. Inom ekologin studerar man hur dessa populationer påverkar varandra och formar dess struktur. Man kan till exempel prata om växts...., insekts..... eller fågel..... på en viss plats. Det skulle kunna vara alla vattenfåglar i en liten sjö och hur de påverkar varandra.

Ekosystem

Består av alla organismer inom ett område. Här ingår då samhället och de abiotiska (icke-levande) faktorer som inverkar på samhället. Vanliga frågor som ekologer studerar är hur energi flödar genom det och hur näringsämnen cirkulerar. Storleken kan variera!

Miljöfaktorer

Det är allt som påverkar en organism. De delas in i biotiska faktorer och abiotiska faktorer.

Abiotiska faktorer

Är det icke-levande faktorerna i ekosystemet som påverkar organismen. Exempel är: markens egenskaper, tillgången till vatten, väder och klimat

Biotiska faktorer

Är det levande faktorerna i ekosystemet som påverkar en organism. Exempel på biotiska miljöfaktorer är: mat, fiender, konkurrenter, smittämnen

Näring

De ämnen som organismer behöver för att växa och fungera, inklusive makronäringsämnen (kolhydrater, proteiner, fetter) och mikronäringsämnen (vitaminer, mineraler).

Näringskedja

Visar hur näring rör sig genom växter, djur, svampar och mikroorganismer i naturen. Den är indelad i olika nivåer.

Näringsväv

Flera sammankopplade näringskedjor. Ju fler arter som ingår och ju fler kontakter det finns mellan arterna desto stabilare är ekosystemet och påverkas inte lika allvarligt om en art skulle försvinna.

Producent

Organismer med fotosyntes, det vill säga växter, alger och vissa bakterier. Genom fotosyntesen omvandlar de solenergi till kemiskt bunden energi i kolhydrater.

Förstahandskonsumenter

Djur som äter växter eller alger (producenter), så kallade växtätare, herbivorer.

Andrahandskonsumenter

De som äter förstahandskonsumenter

Tredjehandskonsumenter och så vidare

De som äter andrahandskonsumenter. De flesta av de kan även vara andrahandskonsumenter. Teoretiskt sätt kan de fortsätta att gå uppåt men i praktiken är det oftast upp till fjärdehandskonsument.

Toppkonsument

Den organism som är högst upp och sist i en näringskedja. Människor är oftast det.

Nedbrytare (destruenter)

Bakterier, svampar, insekter, maskar och andra smådjur som bryter ned döda växter och djur samt spillning så att de enkla näringsämnena frigörs igen.

Kretslopp

En cirkulerande rörelse som pågår hela tiden. I så kallade biogeokemiska kretslopp omsätts ämnen i naturen.

Vattnets kretslopp

Solen driver det genom uppvärmning av hav och mark. När vattnet blir varmt stiger det upp i atmosfären. I atmosfären är det kallare och vattenmolekylerna kondenserar till regn som faller till marken igen.

Stockmoln (cumulus)

Mitt favoritmoln är stackmolnet, eller cumulus, som ofta kallas "vackertvädersmoln". Dessa moln bildas när solen värmer upp marken, vilket får varm luft att stiga. När luftbubblorna kyls av i atmosfären, bildas vattendroppar som ger upphov till de fluffiga, vita molnen med en platt undersida och en blomkålsliknande topp. Stackmoln är vanligtvis förknippade med fint väder, men de kan också växa sig stora och övergå i bymoln, vilket kan leda till kraftiga skurar eller snöfall.

Kolets kretslopp (snabba)

Växter tar upp koldioxid ur luften och bildar bland annat kolhydrater av det. Djur får i sig kol när de äter växter eller andra djur. Vid cellandningen bildas koldioxid. När djuren ut andas avger de koldioxid tillbaka till luften. Det är biologiskt. Omloppstiden för hur lång tid det tar för koldioxid i atmosfären att först bindas i växter och sedan komma tillbaka till atmosfären varierar från något år till några hundra år.

Kolets kretslopp (långsamma)

Ibland förhindras fullständig nedbrytning. Om nedbrytare/destruenter inte har gott om syre kan det bildas andra slutprodukter än koldioxid. Det kan bildas torv, stenkol, olja eller naturgas. Dessa föreningar kan lagras i marken och används i dag som källor till fossila bränslen. När vi eldar fossila bränslen i bilar, fabriker eller i hemmen bildas det koldioxid som släpps ut i atmosfären. Den del av kolets kretslopp som involverar fossila bränslen är ....... . Omloppstiden för fossila bränslen varierar från några tusen år till flera hundra miljoner år.

Avdunstning

När ett ämne övergår från flytande form till gasform.

Kondensation

När ett ämne övergår från gasform till flytande form

Transpiration (hos växter)

När vatten avdunstar från bladen och andra delar av växten ovan jord

Infiltration

När vattnet når inuti marken och blir grundvatten.