9. Osteologi, brosk

studied byStudied by 2 people
5.0(1)
Get a hint
Hint

Vad är benvävnad?

Vad är dess tre huvudfunktioner?

1 / 44

encourage image

There's no tags or description

Looks like no one added any tags here yet for you.

45 Terms

1

Vad är benvävnad?

Vad är dess tre huvudfunktioner?

Benvävnad är en specialiserad bindvävnad(Mineraliserad bindväv)

  • Mekanisk

  • Skyddande

  • Metabolisk

<p>Benvävnad är en <u>specialiserad bindvävnad(Mineraliserad bindväv)</u></p><ul><li><p><strong>Mekanisk</strong></p></li><li><p><strong>Skyddande</strong></p></li><li><p><strong>Metabolisk</strong></p></li></ul><p></p>
New cards
2

Vad består benvävnad av?

1. Benceller 10%

  • Osteoblaster- bildar ben

  • Osteoklaster- bryter ner ben

  • osteocyter- mogna benceller

2. Benvävnads ECM 90%

  • oorganiskt material (65%)

    -Kalciumfosfat, HA Hydroxyapatit

  • organiskt material (25%)

  • vatten(10%)

<p>1.<strong> Benceller </strong>10%</p><ul><li><p>Osteoblaster- bildar ben</p></li><li><p>Osteoklaster- bryter ner ben</p></li><li><p>osteocyter- mogna benceller</p></li></ul><p>2. <strong>Benvävnads ECM</strong> 90%</p><ul><li><p>oorganiskt material (65%)</p><p>-Kalciumfosfat, HA Hydroxyapatit</p></li><li><p>organiskt material (25%)</p></li><li><p>vatten(10%)</p></li></ul><p></p><p></p><p></p>
New cards
3

Vilka olika ursprung(“cellfamiljer”) har benceller?

Osteoblastlinjen

  • Härstammar från mesenkymala stamceller

  • Osteoblaster och osteocyter

Osteoklastlinjen

  • Härstammar från hematopietiska stamceller(blod)

  • Osteoklaster

<p><strong>Osteoblastlinjen</strong></p><ul><li><p>Härstammar från mesenkymala stamceller</p></li><li><p>Osteoblaster och osteocyter</p></li></ul><p><strong>Osteoklastlinjen</strong></p><ul><li><p>Härstammar från hematopietiska stamceller(blod)</p></li><li><p>Osteoklaster</p></li></ul><p></p>
New cards
4

Vilka cellertyper som inte tillhör osteoblastlinjen kan mesenkymala stamceller diffrentiera till?

  • fibroblaster (→kollagen)

  • odontoblaster (→ dentin)

  • kondroblaster (broskceller)

  • adipocyter (fettceller)

  • myoblaster (muskler)

<ul><li><p>fibroblaster (→kollagen)</p></li><li><p>odontoblaster (→ dentin)</p></li><li><p>kondroblaster (broskceller)</p></li><li><p>adipocyter (fettceller)</p></li><li><p>myoblaster (muskler)</p></li></ul><p></p>
New cards
5

Vad innebär självförnyelse när det kommer till celler?

Varför är det en viktig egenskap?

Självförnyelse

  • Stamcellen kan förnya sig själv obegränsat utan att differentiera

  • Avgörande för att upprätthålla stamcellspoolen i kroppen

<p><strong>Självförnyelse</strong></p><ul><li><p>Stamcellen kan förnya sig själv obegränsat utan att differentiera</p></li><li><p>Avgörande för att upprätthålla stamcellspoolen i kroppen</p></li></ul><p></p>
New cards
6

Hur går processen till i osteoblastlinjen?

  • Med rätt stimulans kan mesenkymala stamceller
    differentiera till osteoprogenitorceller (även kända som
    osteogena celler), vilka utvecklas till preosteoblaster, som
    i sin tur utvecklas till osteoblaster

  • Osteoproginitorceller :stamceller som har åtagit sig att gradvis utvecklas till osteoblaster

  • En mogen osteoblast är postmitotisk, vilket innebär att den inte längre kan dela sig

mesenkymala stamceller →osteoprogenitorceller→preosteoblaster→
osteoblaster

<ul><li><p><span>Med rätt stimulans kan <em>mesenkymala stamceller</em></span><br><span>differentiera till <em>osteoprogenitorceller</em> (även kända som</span><br><span>osteogena celler), vilka utvecklas till <em>preosteoblaster</em>, som</span><br><span>i sin tur utvecklas till <em>osteoblaster</em></span></p></li><li><p><span><strong>Osteoproginitorceller</strong> :stamceller som har åtagit sig att gradvis utvecklas till osteoblaster</span></p></li><li><p>En mogen <u>osteoblas</u>t är <u>postmitotisk</u>, vilket innebär att den inte längre kan dela sig</p></li></ul><p><span>mesenkymala stamceller →osteoprogenitorceller→preosteoblaster→</span><br><span>osteoblaster</span></p><p></p><p></p>
New cards
7

Vad har osteoblaster för egenskaper?

  • Osteoblaster är kubiska celler som ligger på
    benets yta

  • En osteoblast har en rund, basalt placerad kärna
    (långt ifrån det ben som bildas)

  • Osteoblaster förekommer alltid i grupper och
    aldrig ensamma

  • Bildar ett monolager(arrangerade i ett enda, enskilt lager utan överlappning)

  • Metalbolt mycket aktiva(ER, Golgi)

  • Hög aktivitet av alkaliskt fosfatas(ALP)

    -Bidrar till minerilisering

  • har utskott som sträcker sig mot
    benet och bildar kontakt med osteocyters
    utskott, vilket skapar ett komplext nätverk
    inom benvävnaden

  • Nyckelregulatoriska celler vid
    benläkning och benremodellering

  • Har specifika receptorer för olika
    hormoner t.ex. bisköldskörtelhormon
    (paratyreoideahormon “PTH”)

New cards
8

Osteoblasternas öde

  • Apoptos-60-80%

  • övergång till osteocyter-10-20%

  • Lining cells-inaktiva osteoblaster, kan återaktiveras vid behov

<ul><li><p>Apoptos-60-80%</p></li><li><p>övergång till osteocyter-10-20%</p></li><li><p>Lining cells-inaktiva osteoblaster, kan återaktiveras vid behov</p></li></ul><p></p>
New cards
9

Osteocyter- egenskaper/funktioner

Egenskaper

  • Osteocyter utgör 95% av
    bencellerna

  • 10-20% av osteoblasterna
    övergår till osteocyter när
    benbildning är klar

  • Osteocyter är belägna i
    lakuner(små håligheter) inuti benet

  • Osteocyterna kommunicerar
    med varandra via utskott som
    löper genom tunna kanaler,
    kallade canaliculi

Funktioner

  • Kontrollerar och styr benremodellering genom att känna av belastning(benmekanoreceptorer)

<p>Egenskaper</p><ul><li><p><span>Osteocyter utgör <mark data-color="#NaNNaNNaN" style="background-color: #NaNNaNNaN; color: inherit">95%</mark> av</span><br><span>bencellerna</span></p></li><li><p><span><mark data-color="#NaNNaNNaN" style="background-color: #NaNNaNNaN; color: inherit">10-20%</mark> av osteoblasterna</span><br><span>övergår till osteocyter när</span><br><span>benbildning är klar</span></p></li><li><p><span> Osteocyter är belägna i</span><br><span>lakuner(</span>små håligheter)<span> inuti benet</span></p></li><li><p><span>Osteocyterna kommunicerar</span><br><span>med varandra via utskott som</span><br><span>löper genom tunna kanaler,</span><br><span>kallade <strong>canaliculi</strong></span></p></li></ul><p>Funktioner</p><ul><li><p>Kontrollerar och styr benremodellering genom att känna av belastning(benmekanoreceptorer)</p></li></ul><p></p>
New cards
10

Osteoklaster-egenskaper/funktioner

  • Utgör 1% av bencellerna

  • Bryter ner ben

  • Stor, mångkärnig
    cell(mellan 4-20 kärnor)

  • Bildar en grop i benet, en
    så kallad Howships lakun

  • Differentiering av osteoklaster regleras
    av både osteoblaster och osteocyter

  • Ruffled border- veckade cellmembran

  • Rik på mikrokondrier och lysosomer

<ul><li><p><span>Utgör <mark data-color="#NaNNaNNaN" style="background-color: #NaNNaNNaN; color: inherit">1%</mark> av bencellerna</span></p></li><li><p><span>Bryter ner ben</span></p></li><li><p><span> Stor, mångkärnig</span><br><span>cell(mellan <mark data-color="#NaNNaNNaN" style="background-color: #NaNNaNNaN; color: inherit">4-20</mark> kärnor) </span></p></li><li><p><span>Bildar en grop i benet, en</span><br><span>så kallad Howships lakun</span></p></li><li><p><span> Differentiering av osteoklaster regleras</span><br><span>av både osteoblaster och osteocyter</span></p></li><li><p>Ruffled border- veckade cellmembran</p></li><li><p>Rik på mikrokondrier och lysosomer</p></li></ul><p></p>
New cards
11

Varför har osteoklaster flera kärnor och vad har det för betydelse?

Flera preosteoklaster med 1 kärna smälter samman till en osteoklast, beroende på hur många får osteoklasten ett x antal kärnor (4-20st) beror på rankL koncentration

Ju fler kärnor osteoklasten har desto snabbare bryter den ner ben

New cards
12


Vad är ett typiskt kännetecken för osteoklaster?

Ruffled border - kraftigt veckat cellmembran som vätter mot ytan som ska brytas ned

Gör så att cellytan blir större

<p><span>Ruffled border - kraftigt veckat cellmembran som vätter mot ytan som ska brytas ned</span><br><br><span>Gör så att cellytan blir större</span></p><p></p>
New cards
13

Osteoklaster ursprung

  • Osteoklaster härstammar från hemtopetiska stamceller(blodstamceller, ex i benmärgen)

  • Hematopoetiska stamceller differentierar till monocyter som i sin tur differentierar till makrofager

  • Både monocyter och makrofager kan differentiera till preosteoklaster

  • Flera preosteoblaster fusionerar och bildar en mångkärnig, mogen osteoklast

Hemapoetisk stamcell→(monocyt→makrofag)→preosteoklast→osteoklast

<ul><li><p>Osteoklaster härstammar från hemtopetiska stamceller(blodstamceller, ex i benmärgen)</p></li><li><p>Hematopoetiska stamceller differentierar till monocyter som i sin tur differentierar till makrofager</p></li><li><p>Både monocyter och makrofager kan differentiera till preosteoklaster</p></li><li><p>Flera preosteoblaster fusionerar och bildar en mångkärnig, mogen osteoklast</p></li></ul><p><strong>Hemapoetisk stamcell→(monocyt→makrofag)→preosteoklast→osteoklast</strong></p><p></p>
New cards
14

Hur sker benbildning?

Sker i två steg

  • Syntes

  • Mineralisering

Syntes

  • Mellan osteoblaster och
    den mineraliserade
    benvävnaden finns alltid ett
    skikt osteoid(organiska matrixen)

Mineralisering

  • Osteoiden som bildas vid en viss
    tidpunkt mineraliseras efter en
    förutbestämd tidsperiod som är
    några dagar

<p>Sker i två steg</p><ul><li><p><strong>Syntes</strong></p></li><li><p><strong>Mineralisering</strong></p></li></ul><p>Syntes</p><ul><li><p><span>Mellan osteoblaster och</span><br><span>den mineraliserade</span><br><span>benvävnaden finns alltid ett</span><br><span>skikt <u>osteoid(organiska matrixen)</u></span></p></li></ul><p>Mineralisering</p><ul><li><p><span>Osteoiden som bildas vid en viss</span><br><span>tidpunkt mineraliseras efter en</span><br><span>förutbestämd tidsperiod som är</span><br><span>några dagar</span></p><p></p></li></ul><p></p>
New cards
15

Den organiska matrixen(osteoid)-uppbyggnad

  • Kollagen: (90% av den organiska matrixen)

    • Huvudsakligen typ I

    • Små mängder av typ V

  • Icke-kollagena proteiner (NCPs): (10% av den organiska matrixen)

    • Benspecifika proteiner(inte unika för benvävnaden; de finns också i
      olika vävnader)

    • Proteoglykaner (t.ex. decorin, biglycan)

    • Glykosaminoglykaner “GAGs” (extremt små mängder)

  • Tillväxtfaktorer

New cards
16

Vilka benspecifika proteiner finns det samt vad har de för funktioner?

  • Osteokalcin(OCN)

    • Binder till Ca²⁺-joner och ökar deras koncentration lokalt

    • Spelar en central roll för mineraliseringen

  • Osteopontin(OPN)

    • Ett protein vars syntes stimuleras av
      1,25-dihydroxivitamin D (kalcitriol, den
      aktiva formen av vitamin D)

    • OPN fungerar som ett fäste för osteoklaster

    • Binder till Ca²⁺ och reglerar bildningen av
      mineralkristaller

  • SPARC(Osteonektin(ON))

    • Det kvanititativt dominerande icke-kollagena proteinet i ben vävnaden

    • Binder till både Ca²⁺ och kollagen

    • Initierar mineralisering och bildning av mineralkristaller

New cards
17

Vad gör tillväxtfaktorerna?

Främjar differentiering av mesenkymala stamceller till osteoblaster

New cards
18

Hur går mineraliseringen till?

  1. Ca2+ diffunderar från blodkärl

  2. Osteoblaster utsöndrar kollagen och proteiner (OCN, OPN, ON/SPARK)

  3. Proteiner binder till Ca2+ (och kollagen)

  4. Osteoblaster utsöndrar matrix vesiklar som innehåller ALP (alkaliskt fosfatas)

  5. ALP klyver proteiner med fosfat och vi får fria fosfatjoner

  6. Fosfatjoner binder till Ca2+

  7. Bildas OH- pga vatten

  8. Kristallbildning (inne och ute) binder runt
    → tryck → vesiklar spricker → innehållet av kristaller, mineraler blir kvar

<ol><li><p><span>Ca2+ diffunderar från blodkärl</span></p></li><li><p><span>Osteoblaster utsöndrar kollagen och proteiner (OCN, OPN, ON/SPARK)</span></p></li><li><p><span>Proteiner binder till Ca2+ (och kollagen)</span></p></li><li><p><span>Osteoblaster utsöndrar matrix vesiklar som innehåller ALP (alkaliskt fosfatas)</span></p></li><li><p><span>ALP klyver proteiner med fosfat och vi får fria fosfatjoner</span></p></li><li><p><span>Fosfatjoner binder till Ca2+</span></p></li><li><p><span>Bildas OH- pga vatten</span></p></li><li><p><span>Kristallbildning (inne och ute) binder runt<br>→ tryck → vesiklar spricker → innehållet av kristaller, mineraler blir kvar</span></p></li></ol><p></p>
New cards
19

Hur sker mineraliseringen av den organiska matrixen?


1. Osteoblaster producerar osteoid och släpper ut osteocalcin och osteopontin som hjälper att förankra kalcium (diffunderat från blodkärl) i matrixen

2. Osteoblaster släpper ut matrixvesiklar innehållande höga koncentrationer alkalisk fosfats (ALP) som bryter ned pyrofosfat vilket frigör fosfatjoner

3. Inuti matrixvesiklarna kombineras kalciumjoner - och fosfatjoner för att bilda hydroxyapatitkristaller

4. Hydroxiapatitkristallerna växer och bryter sig ur vesiklarna (spricker) och sprids i matrixen där de utfälls och fäster vid kollagenfibrerna mha osteocalcin och osteopontin vilket skapar en stark struktur

5. Fler kristaller bildas och benet förtjockas och förstärks gradvis

<p><span>1. </span><strong><mark data-color="blue" style="background-color: blue; color: inherit"><u>Osteoblaster</u></mark></strong><span> producerar </span><strong><mark data-color="green" style="background-color: green; color: inherit">osteoid</mark></strong><span> och släpper ut </span><strong><mark data-color="green" style="background-color: green; color: inherit">osteocalcin</mark></strong><span> och </span><strong><mark data-color="green" style="background-color: green; color: inherit">osteopontin</mark></strong><span> som hjälper att förankra </span><strong><mark data-color="green" style="background-color: green; color: inherit">kalcium</mark> </strong><span>(diffunderat från blodkärl) i matrixen</span><br><br><span>2. </span><u>Osteoblaster</u><span> släpper ut </span><strong><mark data-color="purple" style="background-color: purple; color: inherit">matrixvesiklar</mark></strong><span> innehållande höga koncentrationer </span><strong><mark data-color="purple" style="background-color: purple; color: inherit">alkalisk fosfats</mark> </strong><span>(ALP) som bryter ned pyrofosfat vilket frigör </span><strong><mark data-color="purple" style="background-color: purple; color: inherit">fosfatjoner</mark></strong><br><br><span>3. Inuti matrixvesiklarna kombineras kalciumjoner - och fosfatjoner för att bilda </span><strong><mark data-color="red" style="background-color: red; color: inherit">hydroxyapatitkristaller</mark></strong><br><br><span>4. Hydroxiapatitkristallerna växer och bryter sig ur vesiklarna (spricker) och </span><strong><mark data-color="red" style="background-color: red; color: inherit"><u>sprids i matrixen</u></mark></strong><span> där de </span><strong>utfälls</strong><span> och </span><strong>fäster</strong><span> vid </span><strong><mark data-color="yellow" style="background-color: yellow; color: inherit">kollagenfibrerna</mark></strong><span> mha </span><u>osteocalcin</u><span> och </span><u>osteopontin</u><span> vilket skapar en </span><u>stark struktur</u><br><br><span>5. Fler </span><u>kristaller bildas</u><span> och benet förtjockas och förstärks gradvis</span></p><p></p>
New cards
20

Vad är Alkaliskt fosfatas(ALP) och vad har den för funktioner?

  • Ett enzym som produceras av osteoblaster

  • Spjälkar fosfatgrupper från fosfatbärande
    molekyler

  • Förser mineralisationsområdet med fosfat

  • Tillsammans med osteokalcin är ALP en
    markör för benbildning

New cards
21

Hur fäster osteklast till rätt plats?

Hur sker benresorption?

  • Osteoklaster har en “sealing zone”
    för att fästa vid benets yta

  • Osteoklaster bildar ett avskilt
    resorptionskompartiment utanför
    cellen

  • Osteoklaster fäster vid osteopontin
    genom integriner

Händelseförlopp

  1. Protoner (H⁺) produceras
    av kolsyraanhydras i
    cellen

  2. Protonpumpar i
    plasmamembranet
    transporterar H⁺ över
    cellmembranet, vilket gör
    det extracellulära
    resorptionskompartimentet
    surt

  3. Bikarbonat (HCO 3 ⁻) transporteras
    ut ur cellen i utbyte mot kloridjoner
    (Cl⁻)

  4. Cl⁻ kompenserar för den positiva
    laddningen som orsakas av H⁺

  5. Benmineraler löses upp på grund
    av det låga pH som orsakas av H⁺

  6. Lysosomala enzymer utsöndras för
    att bryta ner den organiska matrixen

  7. Nedbrutet material diffunderar till blodet där det cirkulerar tills det återanvänds

<ul><li><p>Osteoklaster har en “sealing zone”<br>för att fästa vid benets yta</p></li><li><p>Osteoklaster bildar ett avskilt<br>resorptionskompartiment utanför<br>cellen</p></li><li><p>Osteoklaster fäster vid osteopontin<br>genom integriner</p></li></ul><p><strong>Händelseförlopp</strong></p><ol><li><p>Protoner (H⁺) produceras<br>av kolsyraanhydras i<br>cellen</p></li><li><p>Protonpumpar i<br>plasmamembranet<br>transporterar H⁺ över<br>cellmembranet, vilket gör<br>det extracellulära<br>resorptionskompartimentet<br>surt</p></li><li><p>Bikarbonat (HCO 3 ⁻) transporteras<br>ut ur cellen i utbyte mot kloridjoner<br>(Cl⁻)</p></li><li><p>Cl⁻ kompenserar för den positiva<br>laddningen som orsakas av H⁺</p></li><li><p>Benmineraler löses upp på grund<br>av det låga pH som orsakas av H⁺</p></li><li><p>Lysosomala enzymer utsöndras för<br>att bryta ner den organiska matrixen</p></li><li><p><span>Nedbrutet material diffunderar till blodet där det cirkulerar tills det återanvänds</span></p></li></ol><p></p>
New cards
22

Vad är benremodellering?

  • Organiserat lokalt avlägsnande av benvävnad följt av
    ersättning med nytt ben

  • Ett sätt att förnya benet och anpassa vävnaden till
    förändrade fysiologiska krav

  • Kännetecknas av samverkan mellan osteoklaster och
    osteoblaster

New cards
23

Vad kan ske om det är obalans mellan benbildning och benresorption?

Om för mycket RANKL finns tillgängligt blir osteoklasterna överaktiverade vilket kan leda till ökad benresorption och benförlust

Om mer OPG produceras blockeras RANKL effekterna och osteoklasternas aktivitet minskar vilket kan resultera i ökad benmassa

New cards
24

Vilka är de viktiga komponenterna i benremodellering?

Vad har dessa komponenter för funktioner?

  • RANK: Receptor Activator of Nuclear Factor-Kappa B

    • Receptor på osteoklasternas yta

  • RANKL: Receptor Activator of Nuclear Factor-Kappa B
    Ligand

    • RANKL binder till RANK: Aktiverad benresorption

    • Osteoblasterna utsöndrar RANKL och OPG

  • OPG: Osteoprotegerin

    • OPG binder till RANKL och förhindrar det från att binda till RANK: hämmad benresorption

Odontoblaster styr remodellering genom att producera både RANKL och OPG

<ul><li><p><strong>RANK: Receptor Activator of Nuclear Factor-Kappa B</strong></p><ul><li><p>Receptor på osteoklasternas yta</p></li></ul></li><li><p><strong>RANKL: Receptor Activator of Nuclear Factor-Kappa B<br>Ligand</strong></p><ul><li><p>RANKL binder till RANK: Aktiverad benresorption</p></li><li><p>Osteoblasterna utsöndrar RANKL och OPG</p></li></ul></li><li><p><strong>OPG: Osteoprotegerin</strong></p><ul><li><p>OPG binder till RANKL och förhindrar det från att binda till RANK: hämmad benresorption</p></li></ul></li></ul><p>Odontoblaster styr remodellering genom att producera både RANKL och OPG</p><p></p>
New cards
25

Vad är Wnt signalering och vad gör den?

Vad är det som hämmar WNT?

Wnt pathway: Wingless/Integrated (Wnt) signaling pathway

  • En komplex signaleringsväg som reglerar på olika nivåer

  • inducerar differentiering av mesenkymala stamceller
    till osteoblaster

  • uppreglerar OPG i osteoblaster, vilket hämmar
    benresorption

  • Sklerosin, som endast utsöndras av osteocyter, är en hämmare för Wnt

<p><span><strong>Wnt pathway</strong>: Wingless/Integrated (Wnt) signaling pathway</span></p><ul><li><p><span>En komplex signaleringsväg som reglerar på olika nivåer</span></p></li><li><p><span>inducerar differentiering av mesenkymala stamceller</span><br><span>till osteoblaster</span></p></li><li><p><span>uppreglerar OPG i osteoblaster, vilket hämmar</span><br><span>benresorption</span></p></li><li><p><span>Sklerosin, som endast utsöndras av osteocyter, är en hämmare för Wnt</span></p></li></ul><p></p><p></p>
New cards
26

Vilka bentyper finns det och vad har dem för egenskaper?

Vävt ben (primärt, omoget)

  • Är den första bentypen som bildas under
    fosterutvecklingen och är även närvarande vid
    frakturläkning. Kännetecknas av snabb
    benbildning

  • Struktur

    • kollagenfibrerna är slumpmässigt
      arrangerade

  • Mineralinnehåll

    • låg mineralhalt jämfört med
      lamellärt ben

Lamellärt ben (sekundärt, moget)

  • Vävt ben remodelleras till lamellärt

  • Struktur

    • kollagenfibrerna är regelbundet
      arrangerade i benlager (benlameller).
      Strukturen är högt organiserad

  • Mineralinnehåll

    • högre mineralhalt än vävt
      ben

<p><span><strong>Vävt ben (primärt, omoget)</strong></span></p><ul><li><p><span>Är den första bentypen som bildas under</span><br><span>fosterutvecklingen och är även närvarande vid</span><br><span>frakturläkning. Kännetecknas av snabb</span><br><span>benbildning</span></p></li><li><p><span><u>Struktur</u></span></p><ul><li><p><span>kollagenfibrerna är slumpmässigt</span><br><span>arrangerade</span></p></li></ul></li><li><p><span><u>Mineralinnehåll</u></span></p><ul><li><p><span>låg mineralhalt jämfört med</span><br><span>lamellärt ben</span></p></li></ul></li></ul><p><span><strong>Lamellärt ben (sekundärt, moget)</strong></span></p><ul><li><p><span>Vävt ben remodelleras till lamellärt</span></p></li><li><p><span><u>Struktur</u></span></p><ul><li><p><span>kollagenfibrerna är regelbundet</span><br><span>arrangerade i benlager (benlameller).</span><br><span>Strukturen är högt organiserad</span></p></li></ul></li><li><p><span><u>Mineralinnehåll</u></span></p><ul><li><p><span>högre mineralhalt än vävt</span><br><span>ben</span></p></li></ul></li></ul><p></p>
New cards
27

Vilka typer av lamellärt ben finns det samt vad har dem för egenskaper/funktioner?

Kompakt(kortikalt)

  • utgör cirka 80% av den totala benvikten

  • Består av cirkulära benlager(lameller)

  • Cirkulära enheter=Haverska systemet(osteoner), bildas runt en central kanal(haversk kanal)- innehåller blodkärl och nerver

  • Främst mekaniska och skyddande
    funktioner

  • Volkmanns kanaler/innehåller blodkärl och nerver) kopplar samman osteoner med varandra

Trabekulärt ben(spongiöst)

  • Paralella lameller

  • Den metaboliska funktionen ligger
    främst hos det trabekulära benet

<p><strong>Kompakt(kortikalt)</strong></p><ul><li><p><span>utgör cirka 80% av den totala benvikten </span></p></li><li><p><span>Består av cirkulära benlager(lameller)</span></p></li><li><p><span>Cirkulära enheter=Haverska systemet(osteoner), bildas runt en central kanal(haversk kanal)- innehåller blodkärl och nerver</span></p></li><li><p><span>Främst mekaniska och skyddande</span><br><span>funktioner</span></p></li><li><p><span>Volkmanns kanaler/innehåller blodkärl och nerver) kopplar samman osteoner med varandra</span></p></li></ul><p><strong>Trabekulärt ben(spongiöst)</strong></p><ul><li><p>Paralella lameller</p></li><li><p><span>Den metaboliska funktionen ligger</span><br><span>främst hos det trabekulära benet</span></p></li></ul><p></p>
New cards
28

Hur avgör man om det är kompakt/trabekulärt ben på mikroskopisk nivå?


Kompakt - har osteoner/haverska system (cirkulära enheter)


Trabekulärt - benbalkar

New cards
29

Vilka strukturer har kompakt ben under mikroskop?

  • Haverska system som bildas runt haverksa kanaler

  • Volkmanns kanaler som kopplar samman osteoner med varandra
    (Bägge innehåller blodkärl och nerver)

<ul><li><p><strong>Haverska system</strong> som bildas runt <strong>haverksa kanaler</strong></p></li><li><p><strong>Volkmanns kanaler </strong>som kopplar samman osteoner med varandra<br>(Bägge innehåller blodkärl och nerver)</p></li></ul><p></p>
New cards
30

Vad är periost och vilka lager består den av?

Vad är endost?

Peroist är benhinnan

  • Det yttre lagret: fibroblaster,
    kollagen och elastiska fibrer

  • Det inre lagret: osteoblaster och
    osteoprogenitorceller

Viktig för läkning av ben

Endost - täcker trabekullärt ben

New cards
31

På vilka olika sätt sker osteogenes(ossifikation)?

Intramembranös benbildning (intramembranös ossifikation)

  • Ben bildas direkt från mesenkym (bindväv)
    utan närvaro av brosk

  • Exempel: bildning av skallbenet

Endokondral benbildning (endokondral ossifikation)

  • Ben bildas ur en broskmodell(hyalint brosk)

  • Exempel: bildning av långa ben såsom
    lårbenet och överarmsbenet

New cards
32

Hur sker Intramembranös ossifikation?

En kondensation i mesenkymet


1. Osteoprogenitorceller differentierar lokalt


2. Ossifikationscentra bildas

3. Angränsande ossifikationscentra smälter samman

4. Mesenkymet som inte genomgår ossifikation ger upphov till endost och periost

  • Mesenkymala celler differentieras till osteoblaster

  • vissa osteoblaster utvecklas till osteocyter

  • olika center bildar spongiöst ben

  • kompakt ben bildas ytterst av osteocyter

  • överst bildas benhinnan periostium

<p><span>En kondensation i mesenkymet</span></p><p></p><p><br><span>1. Osteoprogenitorceller differentierar lokalt</span></p><p><br><span>2. Ossifikationscentra bildas</span><br><br><span>3. Angränsande ossifikationscentra smälter samman</span><br><br><span>4. Mesenkymet som inte genomgår ossifikation ger upphov till endost och periost</span></p><ul><li><p>Mesenkymala celler differentieras till osteoblaster</p></li><li><p><span>vissa osteoblaster utvecklas till osteocyter</span></p></li><li><p><span>olika center bildar spongiöst ben</span></p></li><li><p><span>kompakt ben bildas ytterst av osteocyter</span></p></li><li><p><span>överst bildas benhinnan periostium</span></p></li></ul><p></p>
New cards
33

Endokondrial ossifikation (indirekt) benbildning

  • Hur går det till? (innan födsel)

Endokondrial ossifikation innan födsel:

  1. Perikondrium utvecklas till ett periosteum och bildar en bone collar (krage) runt diafysen

  2. Samtidigt blir kondrocyterna förstorade och börjar kalcifiera omgivande matrix

  3. Kondrocyterna dör pga kragen som förhindrar difffusion av näring och lämnar kvar hålrum

  4. Ostegetiska och hemapoetiska celler tar sig in hålrummen och tar med sig blodkärl och nerver

  5. Osteogeniska celler differentierar till osteoblaster och tillverkar ben och hemapoetiska celler blir osteoklaster

  • Bildas från hyalint brosk

  • Kondrocyter börjar mineralisera → apoptos pga krage - ingen näring → hålrum)

  • Primär - diafys, vid födsel

  • Sekundär - epifys, efter födsel

<p><strong>Endokondrial ossifikation</strong> innan födsel:</p><ol><li><p><strong><mark data-color="yellow" style="background-color: yellow; color: inherit">Perikondrium</mark></strong> utvecklas till ett <strong><mark data-color="yellow" style="background-color: yellow; color: inherit">periosteum</mark></strong> och bildar en <mark data-color="yellow" style="background-color: yellow; color: inherit">bone collar (krage) runt diafysen</mark></p></li><li><p>Samtidigt blir <mark data-color="blue" style="background-color: blue; color: inherit">kondrocyterna</mark> förstorade och börjar <strong><mark data-color="blue" style="background-color: blue; color: inherit">kalcifiera</mark></strong><mark data-color="blue" style="background-color: blue; color: inherit"> omgivande matrix</mark></p></li><li><p><mark data-color="red" style="background-color: red; color: inherit">Kondrocyterna dör</mark> pga kragen som förhindrar difffusion av näring och lämnar kvar <strong><mark data-color="red" style="background-color: red; color: inherit">hålrum</mark></strong></p></li><li><p><mark data-color="purple" style="background-color: purple; color: inherit">Ostegetiska</mark> och <mark data-color="purple" style="background-color: purple; color: inherit">hemapoetiska</mark> celler tar sig in hålrummen och tar med sig <strong><mark data-color="purple" style="background-color: purple; color: inherit">blodkärl och nerver</mark></strong></p></li><li><p>Osteogeniska celler differentierar till <strong><mark data-color="green" style="background-color: green; color: inherit">osteoblaster</mark></strong> och tillverkar ben och hemapoetiska celler blir <strong><mark data-color="green" style="background-color: green; color: inherit">osteoklaster</mark></strong></p></li></ol><ul><li><p>Bildas från hyalint brosk</p></li><li><p>Kondrocyter börjar mineralisera → apoptos pga krage - ingen näring → hålrum)</p></li><li><p>Primär - diafys, vid födsel</p></li><li><p>Sekundär - epifys, efter födsel</p></li></ul><p></p>
New cards
34

Endokondrial ossifikation (indirekt) benbildning

  • Hur går det till? (efter födsel)

  • Ange dem 5 zoner i epifysplattan

Endokondrial ossifikation - från hyalint brosk

  • Primär - diafys, vid födsel

  • Sekundär - Epifys, efter födsel

  • Epifysplattan - 5 zoner i det växande brosket

Utifrån till in:

  1. Vilozon (reservbrosk, har vilande kondrocyter)

  2. Proliferationszon (kondrocyter delar sig - längdtillväxt)

  3. Hypertrofisk zon (kondrocyter blir stora)

  4. Kalcifikations zon (brosket förkalkas och kondrocyterna dör)

  5. Benbildnings zon (kärl letar sig in, följt av benceller. Osteoklaster fragmenterar ben. Osteoblaster bygger ben)

(Epifys) UT - zon 1-5 (Epifysplattan) - IN (diafys)

Epifysplattan flyttas uppåt, bort från diafys → längdtillväxt

<p><strong>Endokondrial ossifikation </strong>- från hyalint brosk</p><ul><li><p>Primär - <mark data-color="green" style="background-color: green; color: inherit">diafys</mark>, vid födsel</p></li><li><p>Sekundär - <mark data-color="green" style="background-color: green; color: inherit">Epifys</mark>, efter födsel</p></li><li><p><mark data-color="green" style="background-color: green; color: inherit">Epifysplattan</mark> - 5 zoner i det växande brosket</p></li></ul><p>Utifrån till in:</p><ol><li><p><strong>Vilozon</strong> (reservbrosk, har vilande kondrocyter)</p></li><li><p><strong>Proliferationszon</strong> (kondrocyter delar sig - längdtillväxt)</p></li><li><p><strong>Hypertrofisk zon</strong> (kondrocyter blir stora)</p></li><li><p><strong>Kalcifikations zon </strong>(brosket förkalkas och kondrocyterna dör)</p></li><li><p><strong>Benbildnings zon</strong> (kärl letar sig in, följt av benceller. Osteoklaster fragmenterar ben. Osteoblaster bygger ben)</p></li></ol><p>(Epifys) UT - zon 1-5 (Epifysplattan) - IN (diafys)</p><p>Epifysplattan flyttas uppåt, bort från diafys → längdtillväxt</p><p></p>
New cards
35

Vad har benvävnad för metabolisk roll?

  • Kalciumreservoar(innehåller 99% av kroppens totala kalcium)

  • Stabilicerar blodets calcium nivåer genom ett kontinueligt utbyte mellan blodkalcium och benkalcium

  • Hormoner påverkar kalciumhomostas

    • polypeptidhormoner

      • PHT(uppreglerar RANKL-höger nivåer),

      • Kalcitonin(hämmar osteoklaster-sänker nivåer)

    • Steroidhormoner

      • Vitamin D

<ul><li><p>Kalciumreservoar(innehåller 99% av kroppens totala kalcium)</p></li><li><p>Stabilicerar blodets calcium nivåer genom ett kontinueligt utbyte mellan blodkalcium och benkalcium</p></li><li><p>Hormoner påverkar kalciumhomostas</p><ul><li><p>polypeptidhormoner</p><ul><li><p>PHT(uppreglerar RANKL-höger nivåer),</p></li><li><p>Kalcitonin(hämmar osteoklaster-sänker nivåer)</p></li></ul></li><li><p>Steroidhormoner</p><ul><li><p>Vitamin D</p></li></ul></li></ul></li></ul><p></p>
New cards
36

Berätta om bisköldkörtelhormon (PTH)

- Produceras av bisköldkörtlarna
- Stimulerar benresoption (kräver närvaro av osteoblaster)
- PTH uppreglerar RANKL i osteoblaster

→ höjer kalciumjon nivåer i blodet

New cards
37

Berätta om kalcitonin


- Produceras av sköldkörteln
- Påcerkar osteoklasterna direkt och hämmar deras aktivitet
→ Sänker kalciumjon-nivån i blodet

New cards
38

Beskriv kalcitriol


- Vitamin D som metaboliserats i levern
- Främjar ökad absorption av kalcium till blodet

→ höjer kalciumjon nivåer i blodet

New cards
39

Vilka typer av brosk finns? Hur får de syre, näring?

  • Hyalint brosk (vanligast)

    • oftast perikondrium

    • undantag ledbrosk (närring från ledvätska)

  • Elastiskt brosk

    • alltid perikodrium

  • Fibröst brosk

    • saknar perikondrium

      • mellan körtlar - blodkärlssystemet i kotorna

      • käkled - blodkärlssystemet och ledvätska

Brosk är inte vaskulariserat (saknar blodkärl). Får näring via diffusion från blodkärl i omgivande bindväv (perikondrium) eller från synovialvätska. Inga nerver eller lymfkärl.

New cards
40

Förklara termerna

  • kondroblast

  • kondrocyt

  • perikondrium

  • kondroblast - omogna broskceller

  • kondrocyt - mogna broskceller, i lakuner, omgivna av matrix

    • isolerad grupp = 1 kondrocyt per lakun

    • isogen grupp - 2-8 kondrocyter per lakun

  • perikondrium - broskhinna (bindvävshinna runt brosket) Två lager:

    1. Ytterst: kollagen typ I, blodkärl, nerver
    2. Innerst: mesenkymala celler som differentierar till kondroblaster

<ul><li><p><strong>kondroblast</strong> - omogna broskceller</p></li><li><p><strong>kondrocyt</strong> - mogna broskceller, i lakuner, omgivna av matrix</p><ul><li><p><u>isolerad grupp </u>= 1 kondrocyt per lakun</p></li><li><p><u>isogen grupp </u>- 2-8 kondrocyter per lakun</p></li></ul></li><li><p><strong>perikondrium</strong> - broskhinna (bindvävshinna runt brosket) Två lager:</p><p>1. Ytterst: <mark data-color="#577545" style="background-color: #577545; color: inherit">kollagen typ I, blodkärl, nerver</mark><br>2. Innerst: <mark data-color="green" style="background-color: green; color: inherit">mesenkymala celler</mark> som differentierar till <mark data-color="green" style="background-color: green; color: inherit">kondroblaster</mark></p></li></ul><p></p>
New cards
41

Hur delas (ben) ECM in?

Vad innehåller de?

  • Territorial matrix

    • = matrix precis intill lakunerna

    • hög halt proteoglykaner

  • Interterritorial matrix

    • = matrix som fyller ut hela utrymmet mellan lakuner

    • hög halt kollagen

New cards
42

Vad är osteopetros?


Sjukdom där det finns obalans som leder till överdriven benbildning och onormalt tät benstruktur

<p><br><span>Sjukdom där det finns obalans som leder till överdriven benbildning och onormalt tät benstruktur</span></p><p></p>
New cards
43

Vad är osteopeni?


Sjukdom som ger en minskad benmassa orsakad av en obalans som lutar mot resorption

<p><br><span>Sjukdom som ger en minskad benmassa orsakad av en obalans som lutar mot resorption</span></p><p></p>
New cards
44

Vad är osteoporos?

Benskörhet där en benet blir poröst, vilket ökar risken för frakturer och ger minskad benmassa

<p><span>Benskörhet där en benet blir poröst, vilket ökar risken för frakturer och ger minskad benmassa</span></p><p></p>
New cards
45

Vad är osteosarkom?


En sällsynt form av bencancer där osteoblaster omvandlas till cancerceller

<p><br><span>En sällsynt form av bencancer där osteoblaster omvandlas till cancerceller</span></p><p></p>
New cards

Explore top notes

note Note
studied byStudied by 20 people
... ago
5.0(1)
note Note
studied byStudied by 18 people
... ago
5.0(1)
note Note
studied byStudied by 34 people
... ago
5.0(1)
note Note
studied byStudied by 12 people
... ago
4.0(1)
note Note
studied byStudied by 20 people
... ago
5.0(1)
note Note
studied byStudied by 630 people
... ago
4.9(9)
note Note
studied byStudied by 62 people
... ago
4.5(2)
note Note
studied byStudied by 15 people
... ago
5.0(1)

Explore top flashcards

flashcards Flashcard (45)
studied byStudied by 93 people
... ago
5.0(1)
flashcards Flashcard (50)
studied byStudied by 57 people
... ago
5.0(1)
flashcards Flashcard (95)
studied byStudied by 4 people
... ago
5.0(1)
flashcards Flashcard (143)
studied byStudied by 3 people
... ago
5.0(1)
flashcards Flashcard (24)
studied byStudied by 7 people
... ago
5.0(1)
flashcards Flashcard (23)
studied byStudied by 2 people
... ago
5.0(1)
flashcards Flashcard (22)
studied byStudied by 7 people
... ago
5.0(1)
flashcards Flashcard (22)
studied byStudied by 4887 people
... ago
4.4(89)
robot