2.3 kortlek av vad man ska kunna

Nervsystemets huvuduppgifter

Att bearbeta och förmedla information, samordna kroppens funktioner och reagera på stimuli.

Tre underavdelningar av det perifera nervsystemet

1. Somatiska nervsystemet: Kontrollerar viljestyrda rörelser. 2. Autonoma nervsystemet: Reglerar kroppsfunktioner utan medveten kontroll. 3. Enteriska nervsystemet: Styr mag-tarmkanalens funktion (behandlas separat).

Afferenta nervfibrer

Nervfibrer som leder information till CNS (centralnervsystemet) från sinnesreceptorer.

Efferenta nervfibrer

Nervfibrer som leder information bort från CNS till muskler och körtlar.

Anatomiska delar av en nervcell

1. Dendriter: Mottar signaler. 2. Axonhals: Kopplar dendriter till axonet. 3. Axon: Leder nervimpulser. 4. Myelinskida: Isolerar och ökar hastighet på impulser. 5. Ranviers noder: Gör att impulser hoppar mellan noder. 6. Nervändslut: Frigör neurotransmittorer. 7. Vesikler: Lagras neurotransmittorer. 8. Synapser: Förbinder nervceller.

Gliacellers funktioner

Stöder och skyddar nervceller, reglerar kemiska miljön och hjälper till med impulsöverföring.

Kemisk impulsöverföring

Processen där neurotransmittorer frigörs från en nervcell och binder till receptorer på en målcell.

Agonist

Ett ämne som stimulerar receptorer och efterliknar effekt av naturliga signalämnen.

Antagonist

Ett ämne som blockerar receptorer och motverkar effekten av agonister.

Opioiders funktioner

Reglerar smärta och välbefinnande, exempelvis endorfiner som är kroppsegna opioider.

Hjärnhinnor och cerebrospinalvätskans funktioner

Hjärnhinnorna skyddar hjärnan och ryggmärgen, cerebrospinalvätskan dämpa stötar och transporterar näringsämnen.

Grå och vit substans

Grå substans består främst av nervcellers kroppar och synapser, medan vit substans består av myelinerade nervfibrer.

Tre huvudtyper av axoner i spinalnerverna

1. Afferenta axoner: För över sensorisk information. 2. Efferenta axoner: För över motorisk information. 3. Interneuron: Kopplar samman nervsignaler.

Ganglier

Samlingar av nervcellskroppar utanför CNS.

Kärnor

Samlingar av nervcellskroppar inom CNS.

Interneuron

Nervceller som förbinder andra nervceller.

Dermatom

Områden på huden som försörjs av en specifik spinalnerv.

Reflexbågens delar

Sensoriska receptorer, afferenta nervfibrer, internauron, efferenta nervfibrer och effektorer. Sträckreflexen och böjreflexen är snabba reaktioner på stimulering.

Hjärnstammens delar

Består av medulla oblongata, pons och mesencephalon, styr livsviktiga funktioner som andning och hjärtfrekvens.

Lillhjärnans funktion

Koordinerar rörelser och upprätthåller balans.

Storhjärnan och storhjärnbarkens funktioner

Ansvarar för högre funktioner som tänkande, känslor och rörelseplanering; hemisfärerna kopplas samman genom corpus callosum.

Symtom vid skada i vänster respektive höger hemisfär

Skador i vänster hemisfär kan ge symptom på höger kroppshalva och vice versa, pga av korsad nervbanor.

Pyramidbanornas funktioner

Styr viljestyrda rörelser, medan extrapyramidala banor reglerar automatiska rörelser.

Limbiska systemets funktioner

Reglerar känslor, minnen och motivation.

Olika sorters minnen

Korttidsminne, långtidsminne (deklarativt och procedurminne) och hippocampus är viktigt för inlärning och minneskonsolidering.

Autonoma nervsystemets indelning

1. Sympatiska systemet: Aktivt vid stress (kamp eller flykt). 2. Parasympatiska systemet: Aktivt vid vila och återhämtning.

Binjuremärgens funktion vid sympatisk aktivitet

Utsöndrar adrenalin och noradrenalin, vilket förstärker kroppens svar på stress.

Funktioner hos enskilda nerver

N. vagus: Reglerar hjärtfrekvens och matsmältning. N. ischiadicus: Kontrollerar rörelse och känsel i benet.

Olika sinnesreceptorer

1. Mekanoreceptorer: Känsel och tryck. 2. Termoreceptorer: Temperatur. 3. Kemoreceptorer: Kemi, t.ex. lukt och smak.

Adaptation i sinnessystemet

Processen där känslighet minskar vid konstant stimulering, vilket är viktigt för att undvika överbelastning.

Olika typer av smärta

Akut smärta: Plötslig, som skada. Kronisk smärta: Långvarig, som vid sjukdom. Neuropatisk smärta: Orsakas av nervskador.

Luktsinnets påverkan av limbiska systemet

Luktupplevelsen kan vara starkt kopplad till minnen och känslor.

Smaksinnets funktion

Vi kan känna smaker som sött, salt, surt, bittert och umami.

Örats uppbyggnad

Består av ytteröra, mellanöra och inneröra; ljudvågor omvandlas till nervimpulser i innerörat.

Balansorganens placering

Sitter i innerörat och registrerar huvudets position och rörelse.

Åksjuka

Uppstår när det är motsatt signal mellan vad vi ser och vad balansorganen uppfattar.

Ögats uppbyggnad

Består av hornhinna, lins, glaskropp; fotoreceptorer finns i näthinnan (tappar för färg och stavar för ljus).

Ackommodation

Förmågan att justera linsens form för att se tydligt på olika avstånd.

Blinda fläcken

Område utan fotoreceptorer där synnerven lämnar ögat.

Gula fläcken

Område med hög koncentration av tappar, ansvarar för skarp syn.

Biologiska åldersförändringar i nervsystemet

Inkluderar nedsatt nervcellstätet, minskad konduktivitet och kan påverka kognitiva funktioner.