dasdsadasdsadasl.jh UIDNUHasgyu ilnodygadSGVK U N DUYHASHKUN DHasugkY ULYNDHAsjhl KDBYASGvhkJ DUYHASGVhk GVD UYNASGVKHD YNUASGVJHK

Metan

CH₄

Etan

C₂H₆

Propan

C₃H₈

Butan

C₄H₁₀

Pentan

C₅H₁₂

Hexan

C₆H₁₄

Heptan

C₇H₁₆

Oktan

C₈H₁₈

Nonan

C₉H₂₀

Dekan

C₁₀H₂₂

Skillnad alkaner, alkener, alkyner

Alkaner: enkelbindningar (C-C), mättade, formel CₙH₂ₙ₊₂, ändelse -an, oreaktiva. Alkener: dubbelbindning (C=C), omättade, formel CₙH₂ₙ, ändelse -en, reaktiva. Alkyner: tripelbindning (C≡C), omättade, formel CₙH₂ₙ₋₂, ändelse -yn, mycket reaktiva

Oljedestillationstorn - funktion

Råolja värms upp till ca 400°C. Ångan stiger i tornet. Kortare molekyler (lägre kokpunkt) stiger högre och kondenserar högst upp. Längre molekyler (högre kokpunkt) kondenserar längre ner. Temperaturen minskar uppåt i tornet

Gas från destillation

Högst upp i tornet. C₁-C₄. Under 20°C. Kortaste molekyler, lägst kokpunkt

Bensin från destillation

Högt upp. C₅-C₁₀. 20-200°C. Korta molekyler, låg kokpunkt

Fotogen från destillation

I mitten. C₁₀-C₁₆. 150-250°C. Mellanstora molekyler, mellan kokpunkt

Diesel från destillation

Längre ner. C₁₅-C₂₀. 250-350°C. Längre molekyler, högre kokpunkt

Eldningsolja från destillation

Nära botten. C₂₀-C₃₀. 300-370°C. Långa molekyler, hög kokpunkt

Asfalt och bitumen från destillation

Längst ner i tornet. C₃₀+. Över 400°C. Längsta molekyler, högst kokpunkt. Kondenserar inte utan stannar som vätska

Varför olika kokpunkter

Längre molekyler har starkare van der Waals-krafter mellan molekylerna. Starkare krafter = högre kokpunkt. Därför stiger korta molekyler högre (kokar lättare) medan långa molekyler kondenserar längre ner (kokar svårare)