Den humanitära rätten/krigets lagar

Vilka är de 4 grundprinciperna för krigets lagar?

1. Distinktion

2. proportionalitet

3. försiktighet

4. förbud mot att orsaka onödigt lidande och överflödig skada.

Vad är övriga viktiga delar av den humanitära rätten bortsett från de 4 grundprinciperna?

Ex icke-diskriminering, civila + civil egendom ska ej drabbas för mkt än vad som är militärt motiverat, att lidandet för de som deltar i stridigheterna och de som drabbas av kriget ska minska.

Distinktionsprincipen

Stridande parterna måste skilja på militära mål och civila personer+civila objekt.

-anfall får endast riktas mot militära mål (personer och objekt som det innebär en avdjord militär fördel att attackera, ex stridsvagnar, krigsfartyg, stridflygplan).

Vad är en nackdel med distinktionsprincipen?

Det är förbjudet att kriga på ett sätt som drabbar både civila och militära mål lika mkt, ex genom användning av stridsmetoder elr vapen som drabbar båda delarna.

Proportionalitetsprincipen

Den militära betydelsen av ett anfall måste stå i proportion till de risker som civilbefolkningen och civil egendom utsätts för.

-förbud mot anfall som leder till civila förluster som är överdrivna i förhållande till den konkreta och direkta militära fördel som kan förväntas.

-anfallen måste stå i proportion till de risker som civilbefolkningen och de civila objekt utsätts för.

Försiktighetsprincipen

För de stridande att förstå alla rimliga försiktighetsåtgärder för att undvika skador på civila och civila objekt.

-allt som är praktiskt möjligt ska göras för att kontrollera att anfall endast riktas mot militära mål.

-Stridsmedel och stridsmetoder ska väljas så att risken för civila förluster undvikt eller minskas + anfall ska ställas in eller avbrytas om det blir uppenbart att anfallet riskerar medföra oproportionaligt stora förluster eller skador.

-Även försvarande parten tvingas följa försiktighetsprincipen, behöver undvika att gruppera sig inom eller i närheten av tätbefolkade områden.

-Förbud att orsaka motpartens soldater onödig skada och/eller överflödigt lidande.

-Förbud mot specifika förbud eller begränsningar av vissa stridsmedel och stridsmetoder.

Icke-diskriminering

Den humanitära rätten ska tillämpas (krigets lagar ska gälla) utan att någon utsätts för sämre behandling p.g.a. etnisk eller kulturell tillhörighet, hudfärg, religion, tro, kön, sexuell läggning, förmögenhet eller dylik omständighet.

Personkategorier

Vissa grupper inom en befolkning som visar vilka typer av människor som får delta i striderna.

Vilka är de 2 viktigaste personkategorierna?

-Kombattanter

-Civila

Varför är det viktigt att veta vilka personer som utgör militära mål?

P.g.a. anfall endast får riktas mot militära mål.

Vad är viktigt för att den humanitära rätten ska fungera?

Att kunna identifiera och veta vilka personer som finns i ett stridsområde.

Kombattanter

Alla medlemmar av de väpnade styrkorna hos en part i konflikten, förutom sjukvårds och själavårdspersonal.

-Militära mål och får (om de ej är försatta i stridbart skick) anfallas.

-endast tillämpligt i internationella väpnade konflikter.

-endast kombattanter som har rätt att direkt delta i fientligeheten (striden).

-kombattanter som tas till fånga av motparten är krigsfångar och får ej straffas för sitt deltagande i kriget annat än om de begår krigsförbrytelser.

-krigsfångar ska efter krigets slut friges och återföras till hemlandet.

När anses en person som kombattant under en internationell konflikt?

Från den tidpunkt när de stridande ingår som medlem av den krigförande partens väpnade styrka (står under ansvarigt befäl)

-tvingas skilja sig från civilbefolkningen, ex genom uniform.

Vilka är kombattanter i Sverige?

De som utför värnplikt, poliser, skyddsvakter, tullverkets gränspersonal, kustbevakningspersonal + medlemmar av den organiserade motståndsrörelsen. (får anfallas om de är med i kriget)

Militär sjukvårdspersonal och fältpräster

Medlemmar i ett parts stridskrafter och bär uniform-omhändertar och vårdar sårade

Civila

Alla som inte är kombattanter, militär sjukvårdspersonal samt fältpräster.

-skyddade och ska respekteras + får ej utsättas för anfall.

-ej militära mål

-ej deltar i striderna

-civila som dirket deltar i stridigheterna har, om de faller i en motparts våld kan bli krigsfångar men de ska behandlas med respekt.

-civila som är medlemmar i organiserade väpnade grupper + deltar i stridigheterna på ett sätt så de kan anses vara delaktiga i kriget får anfallas även den tid då de inte medelbart förbereder eller deltar i fientligheterna.

Civil sjukvårdspersonal

Personer som utsetts av en part i konflikten för att utföra sjukvårdsuppgifter, ex uppsökande, omhändertagande, behandling av sårade, sjuka och skeppsbrutna, civila.

-finns inom den civila + militära hälsan och sjukvården, tandvården, veterinärverksamheten eller inom den kommunala tillsynen på miljö och hälsoskyddet.

Hur visar civil sjukvårdspersonal att de är det de är?

-Genom ex ett rött kors med vit botten

-Identitetskort som styrker deras ställning.

Civilförsvarspersonal (befolkningsskydd & räddningstjänst)

Personer som utgör civilförsvar (fullgörande av humanitära uppgifter i syfte att skydda civilbefolkningen).

-personal, byggnader och materiell inom civilförsvaret samt skyddsrum för civila ska kunna identifieras.

-civilförsvarpersonal utrustas med ett identitetskort och en armbindel.

Vilka utgör civilförsvars personalen i Sverige?

Befolkningsskydd och räddningstjänsten inom totalförsvaret.

Hur reglerar den humanitära rätten vapen?

Den humanitära rätten begränsar vilka vapen + stridsmetoder som får användas i väpnad konflikt.

-genom regleringar + genom humanitära rättens allmänna principer (distinktion, proportionalitet, försiktighet och förbud mot onödigt lidande).

-gäller vapen som ej kan skilja på civila och stridande.

-gäller vapen som orsakar större lidande än vad som är nödvändigt.

-gäller vapen som orsakar omfattande, långsiktiga och svåra skador på naturen.

-kemiska och biologiska vapen, synförstörande laservapen, brandbomber, dumdumkulor.

Varför finns det krav på utbildning?

Behöver sprida kunskap om den humanitära rätten. (i fredstid)!

-Finns i många centrala konventioner.

-Staterna är skyldiga att ge spridning åt konventionstexterna + utbilda militärer + civila aktörer.

-upp till varje stat att göra sin egen bedömning utifrån den egna militära och civila organisationen.

Varför är det viktigt för militären att få kunskap om den humanitära rätten?

-Alla behöver veta vad som behöver göras

-nödvändigt för att kunna bedöma vilka indirekta förbud och skydligheter som gäller + spelar stor roll gällande policymässiga och militärstragergiska ställningsantaganden.

Varför är ett genusperspektiv på den humanitära rätten viktig?

Eftersom det är ett sätt att säkerställa att den humanitära rätten tolkas och tillämpas på ett effektivt samt icke-diskriminerande sätt.

Svenska röda korset

Nationell förening med en stödjande roll till staten inom den humanitära området.

-bidrar med sjukvård.

Vad händer som den humanitära rätten kränks?

1. Allvarliga överträdelser betraktas som krigsförbrytelser.

2.2. Stater har en skyldighet att utreda och lagföra personer som misstänks för sådana brott.

3.3. Individuellt straffansvar: Både den som utför handlingen och den som beordrar den kan hållas ansvariga.

4.4. Internationella brottmålsdomstolen (ICC) kan ingripa om en stat saknar förmåga eller vilja att själv lagföra förbrytarna.

Humanitär rätt, även kallad krigets lagar, är en uppsättning internationella regler som syftar till att av humanitära skäl begränsa effekterna av väpnade konflikter. Den skyddar personer som inte, eller inte längre, deltar i stridigheter och begränsar de medel och metoder som får användas i krigföring.

Enligt de bifogade anteckningarna innebär den humanitära rätten bland annat:

1. 
   Skydd av personkategorier: Den identifierar olika grupper som kombattanter (de som får strida) och civila (som ska skyddas), samt särskilda grupper som sjukvårdspersonal och fältpräster som inte får anfallas.

2. Reglering av vapen: Förbud mot specifika vapen som inte kan skilja på civila och militärer, eller som orsakar överflödig skada (t.ex. kemiska vapen eller brandbomber).

3. Krav på utbildning: Stater är skyldiga att sprida kunskap om dessa lagar redan under fredstid för att säkerställa att de efterlevs i händelse av krig.

Internationella väpnade konflikter

En konflikt som uppstår mellan två eller flera stater som använder väpnad makt mot varandra. Det är i dessa konflikter som reglerna om kombattantstatus och krigsfångar är fullt tillämpliga enligt Genèvekonventionerna.

Icke internationella väpnade konflikter

• staten och organiserade väpnade grupper, eller

• organiserade väpnade grupper sinsemellan

(alltså inte mellan två eller flera stater).

Vilka regler har den humanitära rätten beroende på vilken typ av väpnad konflikt som uppstått?

Internationella väpnade konflikter

• Alla fyra Genèvekonventionerna (1949)

• Tilläggsprotokoll I (1977)

• Sedvanerätt

• Haagreglerna (krigets lagar och bruk)

• Krigsfångar (status, behandling, rättigheter)

• Civila och civil egendom

• Sårade, sjuka och skeppsbrutna

• Ockuperade områden (särskilda regler)

Icke-internationella väpnade konflikter

• Gemensam artikel 3 i Genèvekonventionerna (miniminormer)

• Tilläggsprotokoll II (om villkoren är uppfyllda)

• Sedvanerätt

Centrala skydd

• Skydd för civila

• Skydd för personer som inte deltar eller har upphört att delta i strider

• Förbud mot:

  • mord

  • tortyr

  • grym och förnedrande behandling

  • gisslantagning