K2. Mein eigener Laden

La institución y las organizaciones en la educación y la formación - Eugene Enriquez

Wat zijn de drie functies van staatsrecht? Constitueren: ambten instellen. Attribueren: bevoegdheden toekennen. Reguleren: grenzen stellen aan bevoegdheidsuitoefening. Wat is de juiste volgorde: constitueren, attribueren, reguleren? 1 constitueren, 2 attribueren, 3 reguleren. Eerst ambt, dan bevoegdheid, dan grens. Waarom moet staatsrecht bepalen welk ambt welke bevoegdheid heeft? Om machtsconcentratie en machtsmisbruik te voorkomen; zonder bevoegdheidsverdeling kan één groep wetgeven, besturen en rechtspreken. Welke drie elementen maken volgens het volkenrecht een staat? Bevolking/groep personen, grondgebied, effectief en daadwerkelijk onafhankelijk gezag. Is erkenning nodig om staatskarakter te hebben? Nee. Erkenning is declaratoir: staten spreken bereidheid uit betrekkingen aan te gaan; staatskarakter hangt af van de feitelijke criteria. Wat betekent volkenrechtelijke soevereiniteit? Zelfstandigheid en onafhankelijkheid tegenover andere staten; de staat oefent macht uit zonder inmenging en is rechtssubject in het volkenrecht. Valt het ontstaan van een staat samen met het ontstaan van een nieuwe overheid? Nee. Een staatsgreep of nieuw constitutioneel bestel betekent niet automatisch een nieuwe staat zolang bevolking, grondgebied en effectief gezag blijven. Welke drie manieren van ontstaan/tenietgaan van staten noemt de stof? Opsplitsing, samenvoeging/opgaan in één staat, en theoretisch ontstaan op voorheen staatsloos territoir met bevolking. Wie erkent staten? Andere staten. Het volkenrecht wijst geen centraal internationaal orgaan of vaste procedure aan. Welke criteria spelen bij erkenning van staten? Harde eis: feitelijke staatskenmerken. Daarnaast politieke criteria zoals democratie, minderhedenrechten, grondrechten en niet-gewelddadige grenswijziging. Wat is soevereine immuniteit? Een vreemde staat kan voor overheidshandelingen niet zomaar door de rechter van een andere staat worden beoordeeld, tenzij die staat rechtsmacht aanvaardt. Kan een ambt tot meerdere overheidsverbanden behoren? Ja. De Koning is bijvoorbeeld ambt binnen Nederland en binnen het Koninkrijk. Vertegenwoordigt een ambt publiekrechtelijk het overheidsverband? Nee, publiekrechtelijk handelt het ambt zelf. Privaatrechtelijk kan vertegenwoordiging van het overheidsverband wel spelen. Waar berust volgens Kortmann soevereiniteit in Nederland? Niet bij één orgaan, maar bij het overheidsverband: Koninkrijk voor Koninkrijksaangelegenheden en centrale verbanden van de landen voor eigen aangelegenheden. Waarom zijn klassieke grondrechten rechtsstatelijk? Zij beschermen vrijheidssferen van burgers tegen de overheid en temperen overheidsmacht. Waarom zijn sociale grondrechten volgens Kortmann een vreemd element in de rechtsstaatgedachte? Zij vragen juist overheidsinterventie, terwijl de rechtsstaat klassieke beperking/tempering van overheidsmacht benadrukt. Wanneer passen sociale grondrechten wel in de rechtsstaatgedachte? Als zij de positie van burgers tegenover de overheid versterken en bijdragen aan hun vrijheidssfeer. Wat is een organiek besluit in materiële zin? Een besluit met primaire constituerende functie: het stelt ambten in of richt staatsrechtelijke organisatie in, ongeacht vorm of grondwettelijke opdracht. Is elke wet op grondwettelijke opdracht een organiek besluit in materiële zin? Nee. Alleen als de wet een primaire constituerende functie heeft. Waarom is Kortmann terughoudend met ongeschreven staatsrecht rond regering en parlement? Het geschreven staatsrecht is een open systeem; te veel ongeschreven regels zouden het systeem dichtzetten en bestendigheid/coherentie aantasten. Wat is een convention? Een vaste praktijk of vast gedragspatroon. Welke conventions zijn positief staatsrecht volgens Kortmann? Vooral de vertrouwensregel en de regel dat een kabinet het parlement niet twee keer mag ontbinden over hetzelfde conflict. Kan jurisprudentie bron van constitutioneel recht zijn? Ja. Vooral bij normen tussen ambten en burgers, met inachtneming van het toetsingsverbod. Wat betekent het limitatieve karakter van constitueren en attribueren? Alleen ambten en bevoegdheden die tot de constitutie zijn te herleiden kunnen rechtens bestaan. Kan ongeschreven recht bevoegdheden creëren? Nee. Ongeschreven recht kan geen bevoegdheidsgrondslag zijn, maar kan wel bevoegdheidsuitoefening normeren. Wat is het legaliteitsbeginsel? Overheidsbevoegdheden en belastend overheidsoptreden moeten een wettelijke/constitutionele grondslag hebben. Kent Nederlands constitutioneel recht één specifieke legitimiteitsgrondslag? Nee. Er is geen unieke soevereiniteitsideologie; legitimiteit blijkt uit verspreide constructies zoals kiesrecht, grondrechten, rechtspraak en openbaarheid. Wat zijn drie kenmerken van Nederlandse machtenscheiding volgens Kortmann? Drie zelfstandige ambtencomplexen; scheiding is niet absoluut; checks and balances beperken macht. Wat is constitutionalisme? Organisatie van de overheid met machtenspreiding over verschillende ambten/verbanden; tegenover absolutisme. Welke drie staatsvormen worden onderscheiden? Gecentraliseerde eenheidsstaat, gedecentraliseerde eenheidsstaat, federale staat. Sluit federalisering decentralisatie uit? Nee. Deelstaten binnen een federatie kunnen zelf gedecentraliseerd zijn. Noem drie confederale EU-elementen. Verdragsgrondslag, recht van secessie/uittreding, besluitvorming met unanimiteit of gekwalificeerde meerderheid. Noem drie federale EU-elementen. Rechtspersoonlijkheid EU, supranationale/exclusieve bevoegdheden, rechterlijk toezicht/voorrang EU-recht/binding burgers. Wat is een wet in formele zin? Een besluit dat tot stand komt door regering en Staten-Generaal gezamenlijk volgens art. 81 Gw. Wat is een wet in materiële zin? Een algemene, externe regel; hoeft niet van de formele wetgever te komen. Kan de formele wetgever elke inhoud aan een wet geven? In beginsel ruim, maar begrensd door grondrechten, bevoegdheden van andere ambten en ongeschreven rechtsbeginselen. Wat is attributie? Originaire toekenning/schepping van een bevoegdheid aan een ambt. Wat is delegatie? Overdracht van een bestaande geattribueerde bevoegdheid aan een ander ambt, onder eigen verantwoordelijkheid van de delegataris. Wat is mandaat? Bevoegdheid wordt namens de mandans uitgeoefend; de mandans behoudt de bevoegdheid en verantwoordelijkheid. Wat is privatieve werking bij delegatie? De delegans kan de gedelegeerde bevoegdheid niet meer zelf uitoefenen zolang delegatie geldt. Wanneer is delegatie van regelgevende bevoegdheid grondwettelijk toegestaan? Bij formuleringen als “bij of krachtens de wet” of termen als “regels/regelen” die delegatie mogelijk maken. Is art. 81 Gw attributie of delegatie? Attributie: wetgevende bevoegdheid aan regering en Staten-Generaal gezamenlijk. Waarom is constitutioneel recht primair recht? Het regelt totstandkoming, gelding en handhaving van andere rechtsnormen en wijziging van regels over regelvorming. Heeft constitutioneel recht volgens Kortmann als zodanig een legitimerende functie? Nee, maar de inhoud kan feitelijke aanvaarding van overheidsgezag versterken. Wat is géén rechtsstaatuitvloeisel bij Kortmann: sociale bestaansvoorwaarden of geen terugwerkende kracht? Het voorzien in materiële voorwaarden voor menswaardig bestaan is bij Kortmann geen klassiek rechtsstaatuitvloeisel. Noem vier kenmerken van Nederlands constitutioneel recht. Weinig ideologisch; monarchale terminologie/ministeriële verantwoordelijkheid; open systeem; geen centrale constitutionele rechter. Waarom kan de Staatsregeling 1798 de eerste Nederlandse Grondwet worden genoemd? Omdat zij de eenheidsstaat Nederland vestigde en als basiswet van die eenheidsstaat fungeerde. Waarom kan de Grondwet 1814 de eerste Nederlandse Grondwet worden genoemd? Omdat zij de eerste Grondwet na onafhankelijkheid van Frankrijk was en hoofdlijnen nog herkenbaar zijn. Wat kenmerkt de Grondwetsherziening van 1983? Bekorting en systematisering; nieuw hoofdstuk grondrechten; sociale grondrechten; wijzigingen rechtspraak; doodstrafverbod. Is het Koninkrijk der Nederlanden volkenrechtelijk een staat? Ja, aan de volkenrechtelijke criteria kan worden voldaan, maar staatsrechtelijk is het een eigensoortige associatie/samenwerkingsverband. Wat is de basisregeling van het Koninkrijk? Het Statuut voor het Koninkrijk der Nederlanden én deels de Nederlandse Grondwet via art. 5 Statuut. Wat staat hiërarchisch hoger: Statuut of Nederlandse Grondwet? Voor zover niet Koninkrijksconstitutioneel: het Statuut staat hoger; de Grondwet moet het Statuut in acht nemen. Mag de rechter de Grondwet toetsen aan het Statuut? Volgens de Hoge Raad is toetsing van formele wet inclusief Grondwet aan het Statuut uitgesloten. Noem belangrijke Koninkrijksaangelegenheden. Defensie/onafhankelijkheid, buitenlandse betrekkingen, Nederlanderschap, ridderorden/vlag/wapen, scheepsnationaliteit/veiligheid, toelating/uitzetting Nederlanders, uitlevering, waarborging mensenrechten/rechtszekerheid/deugdelijk bestuur. Wanneer is rijksregeling vereist? Als het een Koninkrijksaangelegenheid betreft én de regeling ook in Aruba, Curaçao of Sint Maarten zal gelden. Welke technieken heeft de rechter bij verdragsrecht? Verdragsbepaling toepassen en strijdig nationaal recht buiten toepassing laten; verdragsconforme interpretatie; schadevergoeding/onrechtmatige daad bij niet-naleving. Wat betekent “een ieder verbindende bepaling”? Een verdragsbepaling die de rechter kan toepassen zonder beleidskeuzes te maken die aan wetgever of bestuur zijn voorbehouden. Wat doet de Europese Commissie globaal? Initiatief tot regelgeving, toezicht op naleving, dagelijks bestuur, bevoegdheden zoals mededinging, lidstaten voor Hof dagen. Wat doet het Europees Parlement globaal? Mede-wetgeving en controle op de Commissie. Wat doet het Hof van Justitie van de EU? Oordeelt over niet-naleving EU-recht en beantwoordt prejudiciële vragen voor uniforme toepassing. Wat is een EU-verordening? Algemene strekking, verbindend in al haar onderdelen en rechtstreeks toepasselijk in elke lidstaat. Wat is een EU-richtlijn? Verbindend voor het te bereiken resultaat; lidstaten kiezen vorm en middelen van uitvoering. Zijn aanbevelingen en adviezen verbindend? Nee, maar rechters kunnen er wel rekening mee houden bij interpretatie. Waarom reikt conformeringsplicht aan EU-recht verder dan gewoon internationaal recht? EU-recht werkt volgens Hof-jurisprudentie autonoom door; strijdig nationaal recht blijft van rechtswege buiten toepassing, ongeacht monisme/dualisme. Wat is het verschil tussen gecentraliseerde en gedecentraliseerde eenheidsstaat? In de gecentraliseerde staat liggen bevoegdheden bij centrale organen; in de gedecentraliseerde staat oefenen decentrale verbanden eigen bevoegdheden uit. Wat is autonomie bij decentrale overheden? Eigen regeling en bestuur van eigen huishouding binnen wettelijke grenzen. Wat is medebewind? Decentrale organen voeren taken uit die door hoger recht/centrale wetgever aan hen zijn opgedragen. Wat is het hoofdverschil autonomie vs medebewind voor verantwoordelijkheid? Bij autonomie meer eigen beleidsruimte; bij medebewind uitvoering van hogere regeling en vaak meer toezicht/verantwoordingsplicht. Welke vormen van bestuurlijk toezicht kent Nederland? Preventief toezicht zoals goedkeuring en repressief toezicht zoals schorsing/vernietiging. Wat is kenmerkend voor verhouding centraal-decentraal in een gedecentraliseerde eenheidsstaat? Decentrale vrijheid bestaat, maar binnen door centrale wetgever gestelde grenzen en onder mogelijk toezicht. Welke betekenissen kan “Koning” in de Grondwet hebben? De persoon van de koning, de regering/Koning als regeringsambt, of soms koninklijke macht met ministeriële verantwoordelijkheid. Wat betekent ministeriële verantwoordelijkheid voor de koning? De koning is onschendbaar; ministers zijn politiek verantwoordelijk voor koninklijk handelen en uitlatingen. Mag de koning privébelangen van het koninklijk huis politiek doordrukken? Nee. Invloed van de koning staat onder ministeriële verantwoordelijkheid; ministers moeten algemeen belang en verantwoordelijkheid bewaken. Wat gebeurt als geen troonopvolger is aan te wijzen? De Grondwet kent procedures zoals benoeming van een opvolger bij wet, afhankelijk van de situatie. Zijn reglementen van orde van Kamers staatsrechtelijk bindend? Ja, intern bindend voor de Kamerorganisatie; zij regelen procedure en orde van het parlementaire ambt. Wat is de ratio van openbaarheid van Kamervergaderingen? Democratische controle, transparantie en publieke verantwoording van volksvertegenwoordiging. Wat is quorum? Het minimumaantal leden dat aanwezig moet zijn om geldig te kunnen beraadslagen/besluiten volgens de regels. Is partijlidmaatschap vereist om een Kamerzetel te krijgen? Nee. Zetels komen juridisch toe aan gekozen personen, niet aan partijen. Waarom zijn voorkeurstemmen relevant? Zij kunnen bepalen welke kandidaten op een lijst daadwerkelijk een zetel krijgen. Is contraseign relevant voor geldigheid van besluiten van de Koning? Ja. Besluiten van de Koning vereisen ministeriële medeondertekening voor geldigheid. Is contraseign de enige basis van ministeriële verantwoordelijkheid? Nee. Politieke verantwoordelijkheid voor de koning is ruimer dan alleen medeondertekende besluiten. Welke twee parlementaire rechten liggen besloten in art. 68 Gw? Vragenrecht/inlichtingenrecht en interpellatieachtige informatiecontrole; Kamerleden kunnen inlichtingen verlangen tenzij strijdig met belang van de staat. Waarom kiest een Kamerlid bij belangrijk politiek conflict eerder interpellatie dan gewone vragen? Interpellatie leidt tot plenair debat en directe politieke confrontatie; gewone vragen zijn beperkter. Wat is het enquêterecht? Parlementair onderzoek met vergaande bevoegdheden om informatie te verkrijgen, ook van burgers/ambtenaren. Heeft het enquêterecht alleen controlefunctie? Nee. Ook waarheidsvinding, informatievergaring, agendering en soms politieke verantwoording. Wanneer vraagt de regering advies aan de Raad van State over wetsvoorstellen? In de voorbereidende fase vóór indiening bij de Tweede Kamer. Kan de regering advies van de Raad van State negeren? Ja, het advies is zwaarwegend maar niet bindend. Wie is verantwoordelijk voor een koninklijke boodschap bij wetsvoorstel? De betrokken minister(s), zichtbaar via contraseign/ministeriële verantwoordelijkheid rond het voorstel. Welke typen noodtoestand kent de Coördinatiewet uitzonderingstoestanden? Beperkte noodtoestand en algemene noodtoestand; verschil zit vooral in reikwijdte/intensiteit van noodbevoegdheden. Valt een concreet besluit van een zbo onder politieke ministeriële verantwoordelijkheid? Beperkt. Minister is meestal verantwoordelijk voor systeem/toezicht/benoeming, niet volledig voor elk zelfstandig concreet besluit. Wat zijn zelfstandige bestuursorganen? Bestuursorganen die niet hiërarchisch ondergeschikt zijn aan een minister maar publieke taken uitoefenen. Waarom bestaan zbo’s? Voor onafhankelijke, deskundige of op afstand geplaatste taakuitoefening, vaak om politieke beïnvloeding te beperken. Wat is het verschil tussen politieke en juridische verantwoordelijkheid? Politiek: verantwoording aan parlement. Juridisch: rechtmatigheid/toetsing door rechter of wettelijke aansprakelijkheid. Wat is art. 120 Gw? Toetsingsverbod: rechter treedt niet in beoordeling van grondwettigheid van wetten in formele zin en verdragen. Wat is formele toetsing? Toetsing of een wet volgens juiste procedure/vorm tot stand kwam. Wat is materiële toetsing? Toetsing van de inhoud van een wet aan hogere normen zoals Grondwet of rechtsbeginselen. Wat besliste het Harmonisatiewet-arrest in hoofdlijn? De rechter mag wetten in formele zin niet toetsen aan de Grondwet en ook niet aan fundamentele rechtsbeginselen om art. 120 Gw te omzeilen. Welke colleges behoren tot de rechterlijke macht volgens de Grondwet? In elk geval rechtbanken, gerechtshoven en Hoge Raad; sommige bestuursrechters behoren niet automatisch tot rechterlijke macht. Hoe is rechterlijke onafhankelijkheid grondwettelijk gewaarborgd? Onder meer benoeming voor het leven, ontslag/schorsing alleen in bij wet bepaalde gevallen en door rechterlijke instantie. Waarom voldeed Kroonberoep niet aan art. 6 EVRM? Omdat geschilbeslechting uiteindelijk bij bestuur/Kroon lag en dus onvoldoende onafhankelijk/onpartijdig was. Wat is de burgerlijke rechter als lacunerechter? De burgerlijke rechter biedt rechtsbescherming waar geen voldoende bestuursrechtelijke rechtsgang openstaat. Waarom is lacunerechter een elastische bevoegdheid? De rol krimpt of groeit afhankelijk van de beschikbaarheid van gespecialiseerde bestuursrechtelijke rechtsbescherming. Mag de rechter de wetgever bevelen formele wetgeving tot stand te brengen? In beginsel nee; dat raakt de staatsrechtelijke positie van de wetgever. Welke technieken heeft de Nederlandse rechter om Unierecht te effectueren? Nationaal recht buiten toepassing laten, richtlijnconforme/Unieconforme interpretatie, prejudiciële vragen stellen en effectieve rechtsbescherming bieden. Wat is constitutionele toetsing in Nederlandse verhoudingen? Beoordeling van wetgeving aan constitutionele normen; voor formele wetten aan Grondwet is dit door art. 120 Gw verboden. Uit welk gedachtegoed komen klassieke grondrechten vooral voort? Liberaal-rechtstatelijk gedachtegoed, naast historische/christelijke wortels. Waarom ontstonden klassieke grondrechten? Als bescherming tegen machtsconcentratie bij overheid/vorst en ter garantie van individuele vrijheid. Wat is het verschil klassieke en sociale grondrechten? Klassieke grondrechten zijn vaak subjectieve vrijheidsrechten tegen overheid; sociale grondrechten zijn vooral opdrachten/zorgplichten voor overheid. Waarom is klassiek vs sociaal niet altijd scherp? Klassieke rechten kunnen positieve verplichtingen vragen; sociale rechten kunnen vrijheid van burgers versterken. Welke zes typen grondrechten onderscheidt Kortmann naar functie? Basis-/bodemnormen, klassieke vrijheidsrechten, gelijkheidsnormen, politieke participatierechten, sociale grondrechten, procedurele waarborgen. Wat zijn basis- en bodemnormen? Ongeclausuleerde normen die de fysieke/psychische kern van de mens beschermen tegen aantasting. Wat zijn politieke participatierechten? Rechten die deelname aan democratische besluitvorming mogelijk maken, zoals kiesrecht. Wat is horizontale werking van grondrechten? Werking van grondrechten in verhoudingen tussen burgers/particulieren onderling, direct of indirect. Wat betekent glijdende schaal bij horizontale werking? Er zijn meerdere intensiteiten: van inspiratie/interpretatie tot directe toepassing tussen private partijen. Wat is een algemene beperking van grondrechten? Een beperking die niet specifiek op het grondrecht is gericht, maar het recht feitelijk wel raakt. Wat is een bijzondere beperking van grondrechten? Een beperking die specifiek het grondrecht beperkt en moet passen binnen de beperkingsclausule van dat grondrecht. Wie mag art. 3 Gw beperken? Alleen de formele wetgever, omdat art. 3 Gw bepaalt dat alle Nederlanders op gelijke voet in openbare dienst benoembaar zijn “volgens de wet”.

Nazi Policies: Eugenics and Social Darwinism (1933-1945)

Human Genetics: Eugenics

Een eigen zaak opstarten

Tale om min egen analyse/fortolkning

Race and Membership in American History: The Eugenics Movement

CM5 - Eugène Delacroix (1789-1863): Les passions du Romantisme

Eugenics

Lecture Review: Immunology, Eugenics, and Ecology

# SSUSH 1–19 Study Guide (Quizlet Style) ## SSUSH 1–5: Colonization, Revolution, and Constitution Southern Colonies - Established mainly to create wealth for England - Economy based on cash crops like tobacco and rice - Used enslaved labor New England Colonies - Founded mostly for religious freedom - Economy based on trade, fishing, and shipbuilding - Small farms and towns Trans-Atlantic Trade - Trade network between Europe, Africa, and the Americas - Included enslaved Africans and cash crops - Helped colonies grow wealthy Mercantilism - Economic system where colonies existed to benefit the mother country - Colonies sent raw materials to England - England sold finished goods back Intolerable Acts - Laws passed by Britain after Boston Tea Party - Punished Massachusetts - Increased colonial anger toward Britain Declaration of Independence - Written mainly by Thomas Jefferson - Declared independence from Britain - Said people can overthrow abusive governments Three-Fifths Compromise - Enslaved persons counted as 3/5 of a person for representation - Increased Southern power in Congress Shays’ Rebellion - Farmer rebellion in Massachusetts - Showed Articles of Confederation was too weak - Led to calls for stronger central government Thomas Paine / Common Sense - Argued independence was necessary - Convinced many colonists war was unavoidable Treaty of Paris (1783) - Ended Revolutionary War - Britain recognized U.S. independence - Made future U.S. expansion possible Federalists vs Anti-Federalists - Federalists wanted stronger central government - Anti-Federalists feared too much national power - Debate led to Bill of Rights Standing Army Debate - Federalists wanted army for defense - Anti-Federalists feared army could threaten liberty --- ## SSUSH 6–10: New Nation, Sectionalism, Civil War, Reconstruction Election of 1800 - Thomas Jefferson defeated John Adams - Criticism of Sedition Act hurt Federalists - Peaceful transfer of power Sedition Act - Made criticism of government illegal - Hurt Federalists politically Marbury v. Madison - Established judicial review - Supreme Court can declare laws unconstitutional Monroe Doctrine - Warned Europe to stay out of Western Hemisphere - U.S. opposed new colonization in the Americas Louisiana Purchase - Bought from France in 1803 - Doubled size of U.S. - Opened West to settlement Second Great Awakening - Religious revival movement - Inspired reform movements Reform Movements - Abolition - Women’s rights - Education reform - Temperance - Goal: improve society James K. Polk - Expanded U.S. territory - Annexed Texas - Settled Oregon boundary - Won Mexican Cession Sectionalism - Differences between North and South increased - North = industry - South = agriculture/slavery Civil War North Advantages - More railroads - More factories - Larger population Civil War South Advantages - Better military leaders - Fought defensive war Lincoln’s Second Inaugural Address - Focused on healing the nation - Called for unity after Civil War Freedmen’s Bureau - Helped formerly enslaved people - Provided food, education, and aid Reconstruction Amendments - 13th: ended slavery - 14th: citizenship and equal protection - 15th: voting rights for Black men --- ## SSUSH 11–19: Industrialization to World War II Railroad Expansion - Helped settle the West - Increased trade and movement - Led to conflict with American Indians Plains Indians - Resisted westward expansion - Forced onto reservations by U.S. government Transcontinental Railroad - Connected East and West - Built heavily by immigrants Ellis Island - Immigration station in New York - Processed many European immigrants Standard Oil / John D. Rockefeller - Used horizontal integration - Bought smaller companies - Created monopoly Labor Unions - Formed because of long hours, low wages, unsafe conditions - Fought for workers’ rights Plessy v. Ferguson - Established “separate but equal” - Allowed segregation and Jim Crow laws World War I Causes - Militarism - Alliances - Imperialism - Nationalism Unrestricted Submarine Warfare - German U-boats attacked ships - Helped cause U.S. entry into WWI Harlem Renaissance - African American cultural movement in 1920s - Literature, music, art flourished 19th Amendment - Gave women the right to vote Great Depression - Began with stock market crash in 1929 - Massive unemployment and poverty Eugene V. Debs - Criticized U.S. involvement in WWI - Punished under Espionage Act New Deal - Roosevelt’s programs to fight Depression - Relief, Recovery, Reform Second New Deal - Focused on long-term reform - Included Social Security Act Social Security Act - Helped elderly, unemployed, disabled - Long-term economic reform Dust Bowl - Caused by drought + poor farming practices - Forced migration west Manhattan Project - Secret U.S

Eugenics

ARV - tijdlijn (eigen tijd)

Day 5- Race, Eugenics, and Roe

TEMA 2: ESQUIZOFRENIA Los trastornos del espectro de la esquizofrenia y otros trastornos psicóticos son la esquizofrenia, otros trastornos psicóticos y el trastorno esquizotípico (de la personalidad). Se definen por anomalías en uno o más de los siguientes cinco dominios: delirios, alucinaciones, pensamiento (discurso) desorganizado, comportamiento motor muy desorganizado o anómalo (incluida la catatonía) y síntomas negativos (expresión emotiva disminuida, abulia, anhedonia, alogia, asocialidad). Generalidades ● La esquizofrenia es el trastorno psicótico más frecuente que afecta a 1 de cada 100 personas a lo largo de la vida. ● Se considera multicausal, con la interacción entre diversos genes y el entorno, índice de heredabilidad del 50-80 % ● Uso de sustancias psicoactivas, particularmente cannabis, incrementa el riesgo de desarrollarla. ● Usualmente, inicia en la adolescencia (usualmente antes de los 25 años) ● Involucrado diversos sistemas de neurotransmisores, mecanismos asociados a neuroinflamación, estrés oxidativo y segundos mensajeros. Historia "esquizofrenia" proviene del griego y fue acuñada en 1908 por el psiquiatra suizo Eugen Bleuler. Está formada por los términos "schizein" que significa "separar" y "phren" que se traduce como "mente" o "alma". Epidemiología ● Tiene la misma prevalencia tanto en hombres como en mujeres. ● Las personas que consumen gran cantidad de cannabis presentan riesgo 6 veces más elevado de sufrir esquizofrenia. Etiología ● Factores genéticos ● Factores biológicos: 1. DOPAMINA: plantea que este trastorno tiene su origen en una actividad dopaminérgica excesiva, la teoría se elaboró a partir de eficacia y la potencia de muchos antipsicóticos (es decir, los antagonistas del receptor de la dopamina) y las sustancias que aumentan la actividad dopaminérgica (en concreto, la cocaína y las anfetaminas) son psicomiméticas. 2. SEROTONINA: Las hipótesis actuales plantean que el exceso de serotonina es la causa de los síntomas tanto positivos como negativos de la esquizofrenia. La fuerte actividad antagonista de la serotonina de la clozapina y otros antipsicóticos de segunda generación lo confirman. 3. NORADRENALINA: La anhedonia en la esquizofrenia se podría explicar por el deterioro neuronal selectivo dentro del sistema neural de refuerzo de la noradrenalina. 4. GABA: algunos pacientes con esquizofrenia presentan una pérdida de neuronas gabaérgicas en el hipocampo y la pérdida de neuronas gabaérgicas inhibidoras podría provocar la hiperactividad de las neuronas dopaminérgicas. 5. GLUTAMATO: Las hipótesis propuestas sobre el glutamato son la hiperactividad, la hipoactividad y la neurotoxicidad que provoca. 6. ACETILCOLINA Y NICOTINA: la reducción de los receptores muscarínicos y nicotínicos en los núcleos caudado-putamen, el hipocampo y ciertas regiones de la corteza prefrontal. Estos receptores desempeñan un papel en la regulación de los sistemas neurotransmisores implicados en la cognición, que se ve afectada en la esquizofrenia. 7. NEUROPÉPTIDOS: Los neuropéptidos, como la sustancia P y la neurotensina, se localizan con los neurotransmisores catecolamina e indolamina, e influyen en la acción de estos. Tipos de Esquizofrenia 1. Tipo paranoide ● Se caracteriza por la presencia de uno o más delirios, especialmente de persecución o grandeza, y alucinaciones auditivas frecuentes. ● Se presenta en edades mas avanzadas, mantienen cierto grado de funcionamiento social ● Pueden parecer nerviosas, desconfiadas o reservadas, hostiles o agresivas. 2. Tipo desorganizado ● Manifiesta por un comportamiento regresivo, primitivo, desorganizado y desinhibido. ● Pensamiento muy alterado, escaso contacto con la realidad, aspecto descuidado, y respuestas afectivas inadecuadas. ● Antes de los 25 años de edad ● Suelen reír sin motivo aparente, sonríen de manera burlona, hacen muecas 3. Tipo catatónico ● Alteraciones motoras importantes como estupor, rigidez, negativismo, posturas extrañas, mutismo o estados de excitación ● presentan movimientos repetitivos, manierismos y flexibilidad cérea ● pueden alternar rápidamente entre agitación y parálisis ● Durante la fase de excitación catatónica, puede requerirse atención médica urgente para evitar autolesiones o daño a otros. ● Alteraciones motoras importantes como estupor, rigidez, negativismo, posturas extrañas, mutismo o estados de excitación catatónica. 4. Tipo Indiferenciado ● Útil para describir casos mixtos o atípicos. ● Paciente presenta síntomas claros de esquizofrenia, pero no encaja del todo en ninguno de los subtipos anteriores. 5. Tipo residual ● Persisten signos como retraimiento social, afecto embotado, pensamiento ilógico, comportamientos extraños y una leve desorganización del pensamiento. ● Se refiere a pacientes que han tenido episodios esquizofrénicos previos, pero que actualmente no presentan síntomas activos intensos. Otros subtipos 1. Bouffée délirante: aparición de síntomas psicóticos de menos de 3 meses. El 40% evolucionan a esquizofrenia. Se asemeja al trastorno esquizofreniforme. 2. Esquizofrenia latente: Describía casos con síntomas leves o atípicos que no cumplían los criterios actuales, hoy se diagnosticarían con trastornos límite, esquizoides o esquizotípicos. 3. Esquizofrenia Oniroide: está completamente absorto en sus alucinaciones y se desconecta del entorno. Suele incluir desorientación y perplejidad. 4. Parafrenia: sinónimo de esquizofrenia paranoide poco útil en la práctica clínica moderna. 5. Esquizofrenia Seudoneurótico: inicialmente presentan ansiedad, fobias u obsesiones, pero que luego desarrollan psicosis o trastornos del pensamiento. Ahora se le llama trastorno limite 6. Trastorno delirante simple: pérdida gradual de motivación, iniciativa e interés social, sin alucinaciones o delirios persistentes. 7. Trastorno depresivo psicótico: Ocurre cuando, tras un episodio agudo de esquizofrenia, el paciente entra en un estado depresivo. 8. Esquizofrenia de inicio temprano: Aparece durante la infancia y suele confundirse inicialmente con autismo o discapacidad intelectual. 9. Esquizofrenia de Inicio tardío: principalmente en mujeres mayores de 45 años. Sintomas paranoides, mejor pronostico Criterios diagnosticos A. Dos o más de los siguientes síntomas, cada uno debe estar presente durante una parte significativa del tiempo durante un periodo de un mes (o menos si se trató con éxito). Al menos uno debe ser del 1, 2 o 3: 1. Delirios 2. Alucinaciones 3. Discurso desorganizado (p. ej., incoherencia) 4. Comportamiento muy desorganizado o catatónico 5. Síntomas negativos (disminución de expresión emocional o abulia) B. El funcionamiento en uno o más ámbitos principales (trabajo, relaciones interpersonales, autocuidado) ha estado claramente por debajo del nivel previo desde el inicio del trastorno. En niños o adolescentes: fracaso para alcanzar el nivel esperado en relaciones interpersonales, académicas o laborales. C. Los síntomas persisten por al menos seis meses, incluyendo al menos un mes de síntomas del criterio A (fase activa). Este periodo puede incluir síntomas prodrómicos o residuales. D. Se han descartado trastornos esquizoafectivo, depresivo o bipolar con características psicóticas porque: ● No han ocurrido episodios mayores del estado de ánimo concurrentes con los síntomas de fase activa ● Si han ocurrido, han estado presentes solo por una minoría del tiempo total de la enfermedad activa y residual. E. El trastorno no es atribuible a los efectos fisiológicos de una sustancia o a otra afección médica. F. Si hay antecedentes de trastorno del espectro autista o trastorno de la comunicación en la infancia, solo se puede hacer diagnóstico adicional de esquizofrenia si hay delirios o alucinaciones notables, además de los otros síntomas requeridos, por al menos un mes. Especificar el tipo de episodio y curso (si aplica): Tipo de episodio Descripción ● Primer episodio, actualmente en episodio agudo Primera manifestación que cumple criterios sintomáticos, diagnósticos y de tiempo. ● Primer episodio, actualmente en remisión parcial Se mantiene mejoría tras episodio anterior, pero persisten algunos síntomas. ● Primer episodio, actualmente en remisión total No hay síntomas activos tras episodio anterior. ● Episodios múltiples, actualmente en episodio agudo Nuevo episodio después de un periodo mínimo de remisión. ● Episodios múltiples, actualmente en remisión parcial tras múltiples episodios previos. ● Episodios múltiples, actualmente en remisión total Remisión completa tras múltiples episodios. ● Continuo, Síntomas cumplen los criterios diagnósticos durante la mayor parte del tiempo. ● No especificado, No se especifica el patrón del curso. Especificar la gravedad actual: La gravedad debe clasificarse evaluando cuantitativamente cinco síntomas principales de psicosis: ● Ideas delirantes ● Alucinaciones ● Discurso desorganizado ● Comportamiento psicomotor anormal ● Síntomas negativos Cada síntoma debe calificarse en una escala de 0 a 4: ● 0: Ausente ● 4: Grave Cuadro clínico ● Durante la adolescencia, pueden carecer de relaciones cercanas o haber evitado las citas ● Es común que los pacientes hayan mostrado desde la infancia una personalidad esquizoide o esquizotípica ● También pueden surgir intereses inusuales por temas abstractos, religiosos o esotéricos ● Los síntomas y signos premórbidos de la esquizofrenia aparecen antes de la fase prodrómica cefalea, mialgia, fatiga, problemas digestivos ● Alteraciones motoras y cuidado personal: Rigidez, torpeza motora, ropa inadecuada, tics, ecopraxia ● Catatonia y signos asociados: Mutismo, negativismo, obediencia automatica, manerismos, aveces flexibilidad cerea ● Trastornos del pensamiento: contenido y forma ● Trastornos del proceso del pensamiento en esquizofrenia ● Fuga de Ideas ● Bloqueo del pensamiento ● Déficit de atención ● Pobreza de contenido ● Dificultad para abstraer ● Perseveración y asociaciones raras (ecolalia, fonéticas) ● Circunstancialidad ● Ideas de control o difusión del pensamiento Comorbilidad somática 1. Signos neurológicos: ● Disdiadococinesia: dificultad para hacer movimientos rápidos y alternados. ● Estereognosia alterada: dificultad para reconocer objetos solo con el tacto ● Reflejos primitivos (como el de prensión) presentes en adultos. ● Disminución de la destreza motora. 2. Exploración ocular: ● Aumento en la frecuencja del parpadeo ● Alteración del seguimiento ocular 3. Lenguaje y alteraciones cognitivas: ● dificultad para percibir la entonación y ritmo del lenguaje Solo el 10% al 20% de los pacientes que ingresan e inician tratamiento mejoran a los 5 a 10 años. Mas del 50% tienen mal pronóstico. Tratamiento Efectos secundarios: extrapiramidales (acatisia, distonías, discinesia tardía), sedación, hipotensión ortostática, hiperprolactinemia (galactorrea, amenorrea, osteoporosis,) supresión de la GnRH (disminución de líbido), sindrome metabolico. Aportes del Dr: Contacto social: aislados, poco sociales, no tienen pareja. Paciente no puede seguir con sus estudios No es curable, es una enfermedad del pensamiento. Pensamiento se estudia: Forma, contenido, control, Robo o inserción de pensamiento solo se da en esta patología Ideas comunes en esquizofrenia ● Ideas delirantes de grandeza en esquizofrenia paranoide ● Ideas de vigilancia o persecución ● Brujería ● Ideas de Contaminación de la comida o que los están envenenando Episodio psicótico agudo polimorfo con o sin síntomas de esquizofrenia: regala todo su dinero, su ropa, no duerme ● Enfermedades del pensamiento: todo lo que tenga que ver con esquizofrenia ● Enfermedades afectivas: depresión y trastorno bipolar Fumar marihuana acerca a padecer esquizofrenia, ya que estimula a la sobreproducción de dopamina, la cual es la misma causa de esquizofrenia ● Acatisia: trastorno del movimiento que se caracteriza por una sensación de inquietud interna y la necesidad incontrolable de moverse, especialmente en las extremidades inferiores. ● Discinesia tardía: movimientos motores provocado por el uso crónico de antipsicóticos, sobretodo los típicos. Normalmente son movimientos orofaciales Antipsicóticos atípicos producen resistencia a la insulina, aumento de peso. La nicotina les ayuda a calmarse. Un enfermo mental difícilmente ataca. Presentan miedo, se esconden Extrapiramidalismo tiene que ver con la vía Nigroestriada: acatasia, discinesia tardia ● Episodio psicótico agudo de 1-30 días con o sin síntomas de esquizofrenia ● Episodio psicótico mayor al mes: Episodio esquizofreniforme Criterio A: 1 mes con ideas delirantes o comportamiento psicótico, con tratamiento menor a 1 mes ● Características de psicosis: Ideas delirantes, alucinaciones auditivas, comportamiento desorganizado y lenguaje desorganizado ● Delirium: alucinaciones visuales, complicacion metabólica donde el paciente tiene trastornos de o Alucinaciones visuales o Alteraciones del estado de conciencia ● Alucinaciones auditivas completas. Voces que hablan entre sí sobre los comportamientos de la persona, son patognomónicas de esquizofrenia ● Alucinaciones auditivas incompletas son patognomónicas de los trastornos afectivos ● Catatonia: escuchan, entienden bien, pero no hay mimética ni habla. ● Catatonia agitada: Hiperactividad motora, es muy rara. ● Esquizofreniforme siempre termina en esquizofrenia ● Esquizofrenia paranoide: debuta a los 25-28 años Tratamiento 1. Antipsicóticos típicos: desde 1950 desde la clorpromazina, decanoato de flufenazina Decanoato de flufenazina: inyectable, es de depósito y se utiliza cuando el paciente es inconsistente con el medicamento. Se utiliza cada 15 días o 1 cada mes, ampolla de 25 mg. Tiene muchos efectos secundarios extrapiramidales: parkinsonismo, sialorrea, torción cervical. Se acompaña de diperideno (2mg al día) ya que hace efecto contrario en vía nigroestriada (en esta vía estan los ganglios basales) o Haloperidol: ampolla 5mg en 1ml, tambien hay en tableta 5mg. o Clorpromazina: 5 ml Dañan mucho la vía nigroestriada pero no tienen daños metabólicos como aumento de peso 2. Antispsicoticos atipicos Dañan menos la vía nigriestriada, pero si hacen que aumente de peso, resistencia a la insulina, diabetes Ningún ansiolitico o antipsicótico se retira de espontáneamente, se van rebajando manualmente En esquizofrenia puedo usar de 5-10 mg de haloperidol en las noches y decanoato de flufenazina debe estar acompañado de Aquineton (biperideno) 2mg diario ( en la mañana). Alergil no funciona 3. Benzodiacepinas: • Prozapina, olanzapina, quetiapina, risperidona: Producen sueño • Flurazidona, olanzapina, pariperidona, quetiapina, olanzapina hay en Honduras. Risperidona ya no • Hiperprolactinemia: prozapina ( Este aumenta apetito) • Para aumento de apetito: Quetiapina ( da mucho sueño), entonces olanzapina • Medicamento que bloquea potentemente al H1 es la Clozapina, por lo que da más sueño • Medicamento que daña más a 5HT2A y 5HT2C es Olanzapina, por lo que está contraindicado en pacientes obesos

Day 3- Eugenics Movement

Eigen

6150 Paul Euren Accessory Pathways

Astronomi: Vetenskapen om Universum Geocentrisk världsbild: Jorden anses vara universums centrum och allt kretsar kring jorden. Heliocentrisk världsbild: Beskriver solsystem, att solen är i centrum, planeter kretsar kring den. Explosion Teorin: Universum uppstod av en jättestor explosion för 13,7 miljarder år sedan, tor på Big Bang(den stora smällen): Explosion av rymden, då tid och rum uppstod tillsamman med den Materia ochs strålning uppstod och spreds → materian bildade grundämnen(helium och väte) samt planeter och stjärnor Solsystemet: 8 planter(4 sten och 4 gasplaneter) + deras månar, dvärg planeter, asteroider och kometer + en sol Solen antas ha ungefär 4,5 miljarder år kvar att leva Olika teorier om universums framtid: Big freeze(värmedöden): Universum fortsätter expandera, kallare och gles tills stjärnbildning upphör Big rip: Expansionen accelererar kraftigt tills stjärnor och atomer dras isär Exoplaneter: planeter som kretsar kring andr stjärnor än solen, många har upptäckts, men ej något liv Söker i behagliga zoner där temperatur ska tillåta flytande vatten --------- Himlakroppar: Naturliga föremål i rymden Ex stjärnor, planeter osv Stjärnor: Lysande klot av het gas (helium och väte) Föds i en Nebulosa som kollapsar, när gravdistion drar ihop → ökar trycket och temperaturen → start kärnfusion → väte omvandla till helium = stjärna Nebulosa(stort gasmoln): Består av materia(dam och gas) som dras ihop av gravitationskraft = stjärna De har en enorm massa Stjärnans livscykel: Föds → Stabilt tillstånd(gott om bränsle) → Slut på väte = sväller upp → Röd superjätte→ Krymper = Vit dvärg → svalnar och mörknar Stor/tunga stjärnors död kan bilda en Supernova: Stjärnas ytter sprängs och delas = stark ljusstjärna Ibland Neutronstjärna i mitten(liten kompakt himlakropp) Svarthål: En himlakropp vart stjärnor pressas samman till en punkt, med en kraftig garvidstion Inga föremål lämnar inte ens ljus (oftast först supernova sedan svart hål) + Stjärnor släpper gaser och stoft när de dör → skapar nya nebulosor (så universum kretslopp fortsätter) Temperatur på stjärnor = färg ↓ Vita stjärnor/dvärgstjärnor: Minsta och varmast(10 000 garder) Gula stjärnor: Temperatur(6000 grader) EX solen Röda stjärnor/röd jätte: Störst och har lägst temperatur (3000 grader) Jättestjärnor: Stjärnor större än solen, låg temperatur = röda stjärnor Dvärgstjärnor: Stjärnor mindre än solen, hög temperatur = vita stjärnor EX: Solen, 4,5 miljarder år gammal(solen strålar är ljus/värmeenergi från fusionen som uppnår inuti solen) Dubbelstjärnor: 2 stjärnor rör sig runt varandra / trippelstjärnor: 3 st Stjärnhopar: Många stjärnor samlade i större grupper Stjärnbilder: Människor som organisera natthimlen med igenkännbara mönster’ Astrologi: Läran att tolka himlakroppar position under mänsklig födelse, bygger på förutsättningar och gammal tro ------ Ljusår: Sträckan ljuset förd på ett år, enheten använd för att ange avstånd i rymden. Ljus från stjärnor kan ta år innan de syns på jorden EX: Polstjärnan 780 ljusår → ljus färdats i 780 år , Solen 8 ljusminuter Triangelmetoden: Använd räkan avstånd i rymden Galax: Ett enormt stjärnsystem, är universums byggstenar Finns mer än 100 miljarder galaxer Olika former: Spiral, klot eller ellipsformade Galaktiskt år: Tid de tar för solsystemet å ha ett varv runt centrumet av galaxen EX: Vintergatan, spiralformade har ca 200 miljarder stjärnor Mörk energi: Energi som drar galaxer från varandra Mörk materia: Masteri i unver som vi ej ser --------------------- Partiklar, värme och tryck: Partiklar: minsta beståndsdelarna av materia EX Atomer atomkärnor - protoner, neutroner(finns kvarkar) och elektroner( är Leptoner) Fotoner(ljuspartiklar) Elementarpartiklar: Minsta struktur(kan ej delas mer) EX: kvarkar Subatomära partiklar: Partiklar mindre än atom + de som uppbyggda andra partiklar EX: Neutron, proton 118 grundämnen(94 naturlig) -------- Materia: Allt som väger något + de innehåller atomer Massa = Vikt, hur mycket materi ett föremål innehåller Mäts i Kg, ton, hg och g Volym: Utrymmet ett tredimensionell föremål upptar beräknas 2 sät Bredd x längd x höjd Oregelbundna föremål: Vatten i mätglas + lägg ner föremålet, sedan subtrahera skillnaderna Densitet: Hur sammanpackad ett ämne är(hur tät partiklar är packade) Densitet = massa/volym (p=m/V) → kg/dm3< g/dm3 Densitet avgör flyttnings förmåga, måste ha lägre densitet än vatten ---------- Värme(värmeenergi): Total mängden energi som överförts på grund av temperaturskillnader Temperatur: mått på hur mycket atomer och molekyler rör sig Absoluta nollpunkten = -273,16 grader Celsiusskalan: oC 2 fixpunkter Vattens frys (0 grader) och kokpunkt (100 grader) Kelvinskalan: Utgår från absoluta nollpunkten(273 grader)som fixpunkt Fahrenheitskalan Värmeutvidgning: Varma ämne utvidgar sig = tar mer plats = ändrar volym EX: luftballong(Varma luft lägre densitet = flyger), Sly Bruk(varmvatten = glas och metall utvidgar sig men metall> glas) ämnen blir kallare = mindre volym och massa ändras ej = Höger densitet Gäller ej vatten → 4 grader = volymen minst, försäter till o = större volym = lägre densitet --------- Aggregationstillstånd: Olika former materia kan få beroende på tryck och temperatur + de har fasövergångar Fast from: Molekyler på bestämda platser och vibrerar EX: is Smältning ↓ Stelning/frysning ↑ Flytande from: Molekyler kan rör på sig mer fritt EX vatten Förångning/avdunstning ↓ Kondensation↑ Gasform: Molekyler rör sig fritt EX: vattenånga ------- Sublimering: Fast → gas /Disposition: Gas → fats Smältpunkt: Temperatur vart ämne fast → flytande (vatten - 100 grader) Kokpunkt: Temperatur vart ämne flytande → gas Värme sprid på 3 sätt: Ledning: Atomer vibrera och knuffar varandra så värme sprids Metaller leder värme bra EX: silver och koppar Trä, gummi,plast och luft leder värme dåligt Strömning: När gas eller vätska flyttar på sig och transportera värme med sig Ex: Kastrull → varmt vatten på botten= lägre densitet → byter plat med kallt så att de värms → sen cirkulerar Element under fönster → värmer luft(låg densitet) → stiger åt taket = kalla luft på golvet går igenom element → sen cirkulerar Strålning: Värme från solen transporteras men infraröd strålning/värmestrålning(kan genom vakuum) Svarta yto fångar bäst upp strålning från sol Solfångare(värmer vatten)och solceller(skapar elektricitet) ---------- Tryck: Hur kraft fördelar sig på en yta Mäts i (N/m2)Newton per kvadratmeter = (Pa)Pascal 1N/m2 = 1 Pa / 1 kPa = 1000 Pa Tryck = Kraft/Area → P = F/A Skapas av både fasta föremål, vätskor och gaser Liten area = Högt tryck EX: Bra knivar, yxor skär igenom material Stor area = Lågt tryck EX: Bra långfärdsskidor på sjö EX: Ligga ner på mage när man hjälper någon som hamnat i is - trycket fördel på söre area så att isen ej spricker mer. Vattentryck: Tryck i vatten, beror på vattnets tyngd + hur hög densitet(avgör tyngd EX: hög densitet = stor tyngd = högt tryck) ökar desto djupare man kommer. Manometer: Tryckmätare(mäter tryckskillnader) Arkimedes princip: Hur krafter påverka föremål i vatten, Vätskans lyftkraft är lika stor som tyngden av vattnet föremålet tränger undan Höger densitet = större lyftkraft(Ex saltvatten högre densitet än vanligt vatten = större lyftkraft) Lyftkraften större/lika med föremålets tyngdkraft = flyter Kommunicerande kärl: Vätskebehållare som sitter ihop i botten kommer alltid ha smam vattennivå Eftersom lufttrycket är lika på alla yto så tvingar gravitation de att hamna på samma nivå Ex: Läsa av nivån i tanken, utnyttjas för att få fram vatten till bostäder Vattentorn är högre än bostäder = Tryck i vattenledningar, eftersom vatten i rören strävar efter att nå samma höjd som vattnet i tornet. Lufttryck: Skapas av atmosfären(luftlager) har massa som skapar tryck mot jordyta, trycket minskar med höjden Barometer: tryckmätare(omgivningens luftryck) Normal lufttryck vid havsytan 1013 hP Flygplan: Tryckskillnad mellan vingen över och undersida(formad luft rör sig fortare på ovansidan) - snabb luft = mindre tryck översidan = Höger tryck på undersidan = vingen tycks upp, på grund av den ökade lyftkraften Övertryck: Högre tryck än lufttrycket i omgivningen Komprimerade gaser: Trycker ihop gas så de tar mindre plats + temperaturkänsliga(gaser utvidgas när de blir varmt) EX: Cykeldäck, ballonger, sprejburkar Undertryck: Lägre tryck än lufttrycket i omgivningen Vakuum: Få/inga luftmolekyler/partiklar alls(säg tyckte mind än en tusendel) = Varan lärare fraktats + dra ej fukt till sig = håller bättre och längre Sänka gasen temperatur = trycket sjunker -------- Meteorologi: Studerar väder Väder uppstå eftersom luft, mark och hav värms olika mycket Natur vill utjämna skillnader i temperatur och tryck → sätter luft i rörelse = olika väder Lufttryck: Tyngd av atmosfärens luft som trycker mor marken Högtryck: luft höger än omgivning /Lågtryck: luft lägre än omgivning Varm luft - låg densitet → stiger → lågtryck Luft kyls av atmosfären(luftlager, vart väder bildas) Kall luft - hög densitet → sjunker → högtryck Strömer mellan hög och lågtryck = vind Sjöbris: Varmare luft snabbare över land än i vatten, Varm luft stiger över land och ersätt med kall luft från vatten Moln: Fuktig luft stiger och kyls av får osynlig vattenånga högt i atmosfären som kondensera = Vattendroppar → samlas och ser ut som moln Regn: vattendroppar slås ihop - tunga - faller Kalla i moln → iskristaller slås samman med vattendroppar = regn, snö eller hagel Växthuseffekten: Solens strålar värmer jorden och jorden skickar tillbaka den som värmeenergi(infraröd strålning). En del stannar kvar i atmosfären på grund av växthusgaserna - nödvändigt för liv på jorden Orsaker till ökad växthuseffekt: Förbränning av fossila bränslen → mer växthusgaser - ökar jorden temperatur Ökad konsumtion Avskogning - minskar jorden förmåga att ta upp koldioxid Industriell processer - släpper ut växthusgaser Vad ökad växthuseffekt kan leda till: Jordens medeltemperatur stiger Häftigare väder + natruskastofer Glaciärer smälter - brist på dricksvatten Isar smälter - havsytan stiger - landområden för översvämningar ---------- Kraft och Rörelse: Likformig rörelse: Rörelse med samma hastighet och riktning, EX: Plan flyger med samma hastighet och trak sträcka. Olikformig rörelse: Rörelse där hastighet och riktning ändras konstant EX: Plans start och landning. Accelererad rörelse: Hastighet ökar konstant Retarderad rörelse: Hastigheten minskar konstant Medelhastighet: hastigheten förändras konstant, räknar man ut genomsnittsfarten. S(sträcka) = V(hastighet) x t(tid) Svt Kraft: Skapar/motverkar en rörelse - fins olika typer har angreppspunkt, storlek och riktning Mäts i N(newton) med hjälp av Dynamometer(fjäder + krok) Stor tyngd = större kraft / liten tyngd = mindre kraft Gravitationskraft(allmän): Kraft där alla materia med massa attrahera annan materia Tyngdkraft/jordensdargningskraft(spefik): Gravitationskraft som håller oss kvar på jorden. För att “sväva” måste man övervinna tyngdkraften Jordensdragninskarft: 1kg = 10N( 9,8N) Månens dragningskraft är 1/6 delas av jorden(månens mass 6 gånger mindre) Tyngd: Mått på hur mcyket gravidstionkarft påverkar ett förmål(N) Massa: Mått på hur mycket materia ett något innehåller(kg) ----------- Ex på olika sorters kraft ↓ Motkraft: Kraft som motverkar annan kraft Tyngdkraft: kraft som drar till jorden Normalkraft: Motverkar tyngdkraft Friktionskraft: Bromsande kraft, påverkas av ytan föremålet står på Dragningskraft: Motverkar frikstionskraft Nettokraft: Skillnaden mellan en kraft och en motverkande kraft --------- Friktion: Bromsande kraft, mäts i N, motverkar kraft som vill få objekt i rörelse. Uppstår: ojämna ytor greppar tag i ojämnheterna hos varandra(2 ytor kontakt med varandra) Stor friktion: Bra grepp, bromsar kraftigt(ytor greppar tag) EX: Gummi mot asfalt, bar vid klättring osv) Liten friktion: Halt underlag(ytor glider lätt) EX: skridskor på is, åka skrana, kullager(förmål 2 metallytor som rör sig med kulor mellan för mindre friktion) -------- Tyngdpunkt: Punkt vart hela objektets mass/tyngd är samlad Stödyta: Yta föremål har mot underlaget, stabilitet - (tyngdpunktens lodlinje hamnar inom stödytan) Stödyta ofta större area än vad de står på Tyngdpunkten närmare marken = större stödyta Tyngdpunkt längre från marken = mindre stödyta Lodlinje: Tänkt rätt linje som går igenom jorden medelpunkt När man välter så är lodlinjen utanför stödytan(tyngdpunktens läge ej förhållande med stödyta) Lod: Verktyg(lina med en tyngd) används i bygge se till att väggar är raka Luftmotstånd: Sort friktionskraft, föremål krokar med luftmolekyler Vakuum: Plats utan luft + luftmotstånd(tomt på atomer) Fritt fall: fall utan luftmotstånd, om kastar 2 föremål oavsett form, vikt osv = nudda marken samtidigt Galileo galilei kom på terrio - ej utsrutsing att testa Hur föremål faller: kastar en sten rakt ner samtidigt en rakt fram, vad händer? Stenarna landar samtidigt, sten som kastats rakt fram hamnar längre bort( påverkas av en oberoende kast kraft) påverkas av tyngdkraft, acceleration + luftmotstånd(vid längre sträckor) → när luftmotstånd = tyngdkraften → slutar acceleration → tills den når marken Kaströrelse: Bågformad rörelse, föremål rör sig med jämn fart fram och sen faller snabbt när tyngdkraften drar den tillbaka EX: satellit: Måste kastat i en kaströrelse med samma form som jorden bågformade yta + rätt hastighet och vinkel Satelliten faller hela tiden utan att falla ner på jorden(Jorden böjer sig undan) --------- Newtons 3 rörelselagar: Tröghetsprincipen/tröghet: Kroppen vill förbli i vila/likformig rörelse så länge motverkande krafter = 0(annars är man i balans) Accelerationslagen: Kraft = Massa(kg) x Acceleration(m/s2)( F = M x A) Lagen om reaktion och morekastion: Föremål påverka ett annat med en kraft så påverkar de andr föremål de första med lika stor men motriktad kraft -------- Centralrörelse: cirkulär rörelse där föremålet cirkulerar kring en central punkt på grund av: Centripetalkraft: Kraft som drar föremål i en cirkulär rörelse mot mitten, får föremålet att ändra riktning och följa kurvan Centerprikalkarft upphör = Centralrörelsen upphör EX: Åka pulka i centerrörelse, när man släpper, upphör centralkraft = man sängs rakt fram För stalierr och månen så är deras centrala kraft = tyngdkraft Centrifugalkraft: Fiktiv motkraft mot centripetalkraft, få dig ur centrala banan på grund av den naturliga trögheten Centrifugering: i tvättmaskiner använder centripetalkraft och tröghet Roterar 1200 varv/min där vatten och tvätt pressas mot väggar Centripetalkraft håller centralrörelse + hålen i trumman suger ut vatten på grund av tröghet ----------- Enkla maskiner: Verktyg som behöver lite kraft för stort arbete Följer Mekanikens gyllene regel: Det man vinner i kraft förlorar man i väg och tvärtom EX: Lutande planet, skruven, hjulet, hävstången osv Hävstången består av Vridningspunkt(Punkt som är stilla och skiljer härmar åt) och 2 Hävarmar(Avståndet mellan vridningspunkt och kraftens angreppspunkt) EX: Gungbräda tynger person närmare vridningspunkten + lättare person länger från vrdininpunkten = jämvikt Hävstångsprincipen: Kraften (F1) * Sträckan (hävarm 1 = L1) = Kraften (F2) * Sträckan (hävarm 2 = L2) Vänstra vridmomentet/ arbetet (Nm) = Högra vridmomentet / arbetet (Nm) Fysikaliskt arbete: När man övervinner en kraft + att föremål förflyttas Arbete(W) = Kraft(F) i Newton x Sträcka(S) i meter (Work = Force x Stretch) Mäts i enheten newton meter (Nm)(1 Nm = 1 joule) Effekt: Hur snabbt arbete utförs Effekt(W) = arbete(J)/tid(s) Mekanisk energi: Summan av rörelseenergi och lägesenergi( elektrisk energi räknas också med) Lägesenergi och elektriskt energi → rörelseenergi (och tvärtom) ------------ Ljud/Akustik och Ljus/optik: Ljus färdas snabbare än ljud Ljus: fotoner eller vågrörelse → hastighet på 300 000 km/s Synligt ljus: Ljus människor ser Osynligt ljus: Ljus människor ej upptar Ex infraröd strålning, Uv-strålning och elektromagnetisk strålning Ljuskälla: Något som sänder ut ljus Naturligt ljus/källa: EX: sol Artificiell ljus/källa: EX: lampa Vår ögon(näthinnor skickar nervsignaler → hjärnan skapar bild) upptar ljus som reflekteras på föremål från/eller ljuskällor som sänder ljus strålar Reflektion: Vågor(ljus,ljud osv) som studsar tillbaka åt fler håll Reflektionslagen: Ljus träffar reflekterande ytor har samma infallsvinkel som reflektionsvinkel(mätt mot rätvinklig, tänkt linje normalen) Plan spegel: Platt, skapar verklighetstrogna spegelbilder som är spegelvända(höger och vänster byter plats) Brännpunkt/fokus: Punkt där ljusstrålar mötes efter passerat/reflekterat genom lins/spegel, samlingspunkt där ljus reflekteras Brännvidd: avstånd mellan brännpunkt och spegel/lins Konkav spegel: Inåtbuktande (parallell) ljus strålar reflekteras åt samma punkt(brännpunkten) framför spegeln → ser ut att smalar ljus förstorad(innanför brännpunkt) rättvänd bild(långt avstånd = upp och nervänd bild(utanför brännpunkten) Används: teleskop, sminkspeglar, parabolantenner(samlar tv/radiosignaler) Konvexa spegel: Utåtbuktande (parallell) ljusstrålar reflekteras ått samm punkt(brännpunkten) bakom spegel → sprider ljus förminskar, rättvända bild Används: gatukorsningar, sidospeglar på bilar osv 💡Konvexa växer ut på mitten -------- Ljus bryts är när ljusstrålar byter riktning när de passerar gränser mellan 2 ämnen med olika densitet = hastighet måste ändras Tunn → tätt: Brytningsvinkel mindre än infallsvinkel(mot normalen) = hastigheten minskas EX: Luft → vatten/glass Tätt → tunn: Brytningsvinkel större än infallsvinkel(mot normalen) = hastigheten ökar EX: Vatten/glass → luft Totalreflektion: Ljus passerar tätt → tunt med tillräckligt stor infavvinkela = bryts ej utan reflekteras tillbaka(till de tätare ämnet) Utnyttjas i Fiberoptik(inom sjukvård och tv/data signaler) - tunna trådar av glas där ljussignaler skickas i genom - totalreflekteras hela tiden(studsar fram och tillbaka) Optisk fiber kan användas till: Fiberoptiska kablar(dataöverföring) med ljussignaler omvandlas elektriska signaler och tillbak till ljussignaler = Överför mycket/snabbt/längre Linser: Glass/plastbitar som bryter ljus Finns i glasögon, kameror, mikroskop osv Konvexa linser/samling linser: Buktar utåt och samlar ljusstrålar Positiv lins Ex +12 = 12 cm brännvidd Innanför bräningspunkt skapas förstorad skenbilder Utanför bräningspunkten skapas en oftas förminskas verklig bild Utanför alltid upp och nervänd (beroende på avstånd) Konkav linser/spridningslinser: Buktar inåt och sprider ljusstrålar Negativ lins Ex -10 = 10 cm brännvidd Förminskad och rätvinklig skenbilder Skenbild: Ser med ögon men finns ej i verklighet --------- Ögon har konvex lins och samlar ljus till bild på näthinnan Närsynthet: Bra nära/dåligt långt, bilden hamnar framför näthinnan Behöver konkav linser sprider ljusstrålar Över/långsynthet: Bra långt/dåligt kort, bilden hamnar bakom näthinnan Behöver konvexa linser samlar ljusstrålar --------- Ex: vitt ljus(solljus) passera genom ett tresidigt prisma delar sig ljuset Spektrum: Ljus delar sig i 7 färger(Rött, orange, gult, grönt, blått, indigo och violett) Färgerna samma och samma ordning Vitt ljus innehåller olika färger som bryt olika mytek(har olika våglängder) Rött längst vågläng(bryts minst) och violet kortast vågläng(bryts mest) Regnbåge= spektrum, ljus från solen träffar vattendroppen och sedan en själv Stå med ryggen mot solen Vattendroppar bryter och reflekterar ljus strålar från solen Att den är en båge som har att gör med vinklar När solljus träffar vissa ytor absorberas andra färger upp och reflekterar bara en färg. EX grönt löv, målarfärg Vit: reflekterar färg - Svart: absorberar färg ---------- Opolariserat ljus: Ljus som svänger i olika riktningar Polariserat Ljus: Svänger bar i en riktning, används i polaroidglasögon(släpper igenom polariserat ljus beroende på vilket håll de gå) Laserljus: Består av ljusvågor med samm våglängder Hålls mer energirik och fokuserad, eftersom strålarna bryt lika mycket Används för cacerbehnaldig, mäta avstånd(Skickar ut ljusstrålar som reflekterar och återvänder + så beräknas de med hjälp av ljuset hastighet) , ta bort tatueringar osv ------- Ljud(Akustik): Vibrationer som knuffar luftmolekyler skapar ljudvågor fångas upp av öronen → trumhinnor att vibrerar och så fångar hörselnerv up signal → hjärnan Sprid som Förtätningar (högre lufttryck → vågtoppar) och Förtunningar (lägre lufttryck → vågdalar) Färdas ej i vakuum Hastighet 340 m/s i luft - 1500 m/s i vatten (olika i olika material) Avstånd mellan 2 vågtoppar/vågdalar → en svängning/ljudvåg Amplitud: hur kraftig svängning(ljudvåg) är/hur stark ljudnivån är, mäts i decibel(dB) Frekvenser: antalet svängningar(ljudvågor)/ per sekund, mäts i hertz(Hz) Människor hör ljud mellan 20 → 20.000 Hz Infraljud: frekvens under 20 Hz, skapas/hörs flygplan, kraftiga vindar, djur kommunikation osv Ultraljud: frekvens över 20 000 Hz, hörs av djur såsom hundar Stämmas(strängar ställs in i förhållande till varandra) enkelt verktyg Stämgaffel: slår den frekvens 44o Hz = normal ton(ettstrukna a) Tonhöjd: mått på hur ljus eller mörk tonen är bestäms av ljudvågornas frekvens Tonens frekvens beror på strängens längd, tjocklek och hur spänd den är. Tunn, kort och hård spänd sträng = Ton med kort våglängd + hög frekvens = Höga och ljus toner(diskanttoner) Tjocka, lång och löst spänd sträng = Ton med lång våglängd + låg frekvens = Låga och mörka toner(bastoner) Resonans /medsvängning: ljudvågor sätter andra föremål i rörelse Förstärker ljud i akustiska instrument Resonlåda: förstärk ljud/gör tonen starkare, använd på instrument såsom fiol akustiska instrument(ljud naturligt) och elektriska instrument(ljud på elektrisk väg) Varför låter samma ton olika på olika instrument? Instrument ger övertoner(tillägsstoner) + grundton = instrument speciella klang Människans frekvensområde delas in i 8 oktaver 1 oktav = 8 huvudtoner/ 1 ton i 1 oktav har 2 gånger så hög frekvens som den förra Ultraljud: Högfrekventa ljudvågor som skapa rörliga bilder av kroppens inre organ Använd inom sjukvården, upptäcka njursten, se foster osv Ljudvågor reflekteras(studsar) mot ytor och återvänder = fördröjd upprepning av judet ↓ Efterklang: Ljud dröjer kvar i rum efter ljudkällan tystnat Eko: Tydligt upprättande av ljudet Ekolod: använder ultraljudsvågor för att mäta avstånd och avbildad undervattensmiljöer ---------- Ljudvågor fångas upp av ytterörat → trumhinnan vibrerar + förstärks av hörselben → hörselsnäckan omvandlas till elektriska signaler → hjärnan 2 öron för att kunna uppfatta vart ljud kommer från Höga ljudnivåer kan skada hörsel: Komma från, tåg, flygplan, högt ljud i lurar, bullriga byggplatser osv Kan leda till Tinnitus, hör besvärande, oavbrutet ljud som ej finns Skydda hörseln: Minska ljudnivån, använda hörselkåpor/skydd Ljudisolering: hindra ljud att passer luft genom att använd tunga täta material för att bryta vibrationer ---------------- Elektriska kretsar och elektromagnetism: Spänning: Skillnad i elektriska laddningar mellan 2 pooler/Driver strömmen Stor skillnad = högre spänning / liten skillnad = mindre spänning EX: Batter 2 poler minuspol(överskott) och pluspol(underskott) Enhet: V (volt) med voltmätare (vägguttag har 230V) Ström: Uppstår när elektroner rör sig för att jämna ut skillnader Går från minus → plus (Sägs gå från plus → minus) Skapa ljus Enhet: A (ampere) med amperemätare - mA(milliampere) 1A = 1000 mA Resistans: Ämnets förmågan att leda ström/ skapar elektrisk motstånd Elektroner svårt ta sig genom ledare Enhet: Ω (ohm) Liten resistans = strömmen stark(lättare för elektroner) Stor resistans=liten ström(Svårare för elektroner) Påverkas av 4 egenskaper Längd, temperatur, material och tjocklek Tunn, lång och hög temperatur = stor resistans Tjock kort och låg temperatur = liten resistans Ohms lag: Visar sambandet mellan ström, spänning och resistans. U = Spänning(V) R = Resistans(Ω) I = Ström (A) --------------- Atom: elektrisk neutral(lika många protoner som elektroner) Vissa atomer släpper ifrån/drar till sig elektroner Elektriska laddningar: Positiva laddningar(underskott av elektroner) Negativa laddningar (överskott av elektroner) Statisk elektricitet: Uppstår i naturen Obalans mellan elektriska laddningar/när de utjämnas, skapas av friktion(en sidan överskott och andra underskott av elektroner) EX: Åska(elektrisk fenomen) - elektrisk spänning, mellan moln och mark - Molnet(neder - negativt och över positivt) = Blixt(skillnad stor) - marken positiv(stor skillnad) = blixt slår ner + tar alltid kortaste vägen Skydd: Var ej högst punkt, var i bil(plåt) Åskledare: Uppfångare av metall (högsta punkt) - Nedledare av koppar nedåt - Jordledare av tjock koppar leder blixt i marken Athrerear: 2 olika laddningar dras till varandra Repellera 2 lika laddningar stöter bort varandra Stor elektrisk skillnad som jämnas ut = liten stöt -------------- Elektrisk krets: Är en sluten krets med ledre och komponenter(bater, lamap, strömbrytar osv) som låter ström flöda Ledare: Ledare ström, EX: metaller - silver, koppar och guld Varför metall? - fria valenselektroner = snabb transport och kan hålla värme bra Isolatorer: Leder EJ ström, EX: glas, plast porslin osv Kopplingsschema: Förenklad ritning av en elektrisk krets OBS: ström anges från plus till minus Resistorer: Ökar resistans = minskad ström Fast resistor: bästemd restitasn/Variabla resistor: variera resitsans Seriekoppling: Koplas i efter varnadra i en enda sluten krets En lamp/komponent går sönder/tas ut - fungerar resten ej Lampan: svagt ljus Spänning fördelas Batterier: Spänningen= summan av batteriets spänning - lampan starkt under kort tid Parallellkoppling: Allt kopplas till samm spänningskälla med egna kerstar Lampa/komponent ej fungera - fungerar resten fortfarande(egen sluten kerts till strömkällan) lampan: lyser stark under kort tid Lika stor spänning Batterier: Spänningen densamma - lampan svagt under lång tid ------------ Kortslutning: När strömmen tar fel väg(ström tar oftast den kortaste vägen) Ske avsiktligt eller oavsiktligt = kan leda till eldsvåda Säkringar(nya)/proppar(älder): Bryter ström när den blir för stark Löser ut = allt kopplat till den slocknar eller stannar Anledningar: Kortslutningen eller överbelastning(För många aprater till smma säkring) Ström farligt - leda till muskelsmärtor, andningsbesvär osv - Kroppen resistans avgör hur stark strömmen blir Skyddsjordade kablar: säkerhetsåtgärd finns i flest elektriska apparater 3 sladdar: n3 skyddsjordledare: kopplad till metallhölje och är gul grön randig = ströme ej går igenom kroppen - ström leds genom skyddsjordsledaren till jord Obs: För att de ska fungera måste både uttag och appart vara skyddsjordade Jordfelsbrytare: Bryter ström på bråkdelen av en sekund. -------- Energiprincipen:Energi kan inte skapas eller förstöras bara omvandlas Elektrisk energi - Strålningsenergi Värmeenergi - Kemisk energi Mekanisk energi(läges/rörelseenergi) - Kärnenergi Lätta att transporter energi (genom elnät) Nackdel: en del försvinner i form av värmeenergi samt elektrisk energi svår att lagra Elenergi i sverige kommer från Vatten, vind och kärnkraftverk Förnybara energikällor: Naturreser som ständigt återkommer, EX: vattenkraft, solenergi, vindkraft Solenergi, positivt direkt från sol, negativt dyrt installera/skapa solceller, sällsynta material → långa transporter Elektrisk Effekt(p): Hur snabbt energi omvandlas och arbete utförs Mäts i W(watt) 1W = 1 joule/s Effekt(W) = Energi(Joule)/tid(s) (elektrisk)Effekt(W) P = U(spänning) x I (Ström) Totala elektrisk förbrukning/energi = Effekt(kW) x Tid(h) = Kilowattimmar(kWh) ------------ Magnetism: Fysikaliskt fenomen, när materialen utövar attraktiva eller repulsiva krafter på andra material(magnetiska egenskaper) Magnet: Delas i 2 = 2 nya magneter med Nordände(röd) och - Sydände(vit) Magnetfält: Osynliga magnetiska fältlinjer som går från nordände - sydände Fältlinjer: Osynliga kraftlinjer Papper över magnet och strö järnspån = se magnetfält Tumregel: Ange fältlinjer riktning, ledaren i höger hand + tummen pekande i strömmens riktning = pekar de andra fingrarna i fältlinjernas riktning Kompass - nordsydlig riktning = jorden är en magnet Jordens magnetiska sydände ligger - ca jordens geografiska Nordpolen. Jorden magnetiska nordände ligga - ca jordens geografiska Sydpolen. Missvisning: Jordens magnetiska ändar är ej exakt Jordens geografiska nord- och sydpol. Magnetisk influens: Fenomen oladdat magnetiskt material blir tillfälligt magnetiskt i närheten av magnet - EX: järn(järnspik), nickel och kobolt --------- Norsken :Solen ger elektrisk laddade partiklar(solvind) →Fångas av jorden magnetfält → polerna → Kolliderar med atomer och molekyler i atmosfären → Kollision(atomer exalterad) - lugnar ner sig = energi i forma av ljus Förekommer ofta vid nord- och sydpolen eftersom där är magnetfältet starkast + färg = på typ av atom och kollision höjd -------- Växelström: Ström(elektroner) som byter ständigt riktning Likström: Ström(elektroner) har samm riktning konstant ---------- Elektromagnetism: Samband mellan magnetism och elektricitet, upptäckt av dansken Christian orstedt Elektromagnet: Magnetfältet skapta av ström led genom en spole med koppartråd lindad runt,+ en järnkärna kopplat till en strömkälla. (Spole är kopplad till en spänningskälla) Magnetism kan sättas på och av - (bryta strömmen) Styrkan kan regleras 1. Mängd varav koppartråd runt spole 2. Öka/minska strömstyrkan 3. Om innehåller en järnbit Spole: Elektrisk ledare koppartråd lindad runt plastbehållare/(järnkärna/järnspik stärker magnetfältet) Används till kraftfulla lyftkranar och svävande tåg --------- Elmotor: Omvandlar elektrisk energi → rörelseenergi Består av spole + spänningskälla(elektromagnet) och en permanent magnet Ström genom spole bilder magnetfältet → spole snurrar i magnet halva varav → byter strömriktning = Syd och nordände byts konstant Snabbare växling = snabbare spole snurrar Används till elvisp, borrmaskin osv -------- Induktion(induktionsström): Magnetfält ändras skapar ström Uppkommer: Spole rör sig i magnetfält/magnet rör sig i spole/När magnetfältet ändras genom att ledare skär i fältlinjer = ström Förstärks, varav på spole och hur snabbt magnetfältet ändras ------- Generator: Omvandlar rörelseenergi → elektrisk energi med hjälp av induktion Består av : Kopparspole och magnet Magnet roter nära kopparspole = magnetfältet i spole förändras → ström EX: Dynamo i cykel med lampa - Spole i ringformad magnet → trampar → spole snurrar i magnetfältet = ström till en lampa Stora generatorer i vind, vatten och kärnkraftverk → Magnet som snurrar i spole = ström till vägguttag Skillnad vad som får magnetent att snurra --------- Transformator: Höja eller sänka spänning Består av: Primärspole: Spänningskälla + spole Sekundärspole: Elektriska apart + spole Spole lindad runt järnkärna Fungerar bra med växelström leds i primärspolen - magnetfält ändrar riktning → påverkar sekundärspolen = ändrad induktionsspänning 💡 Primärspole tar emot ström → sekundärspole ger ut den med ändrar spänning Nedtransformering: Primärspolen har fler varv än sekundärspolen. Upptransformering: Sekundärspolen har fler varv än primärspolen. Vp - Primärspolens spänning Np - Primärspolens varv Vs - Sekundärspolen spänning Ns - Sekundärspole varv Används i laddare / för transportera elektrisk energi via elnät - upptransformering (till ca 400 000 V) annars tråden varma = förlorar energi - med nedtransformering när når städer ------------ Atom och kränsfysik: Elementarpartiklar: Fysikens minsta beståndsdelar(ex: elektroner, fotoner och kvarkar) Atomen: Minsta beståndsdelen, bygger upp all materia Atomos(odelbar) → Atom(består av mindre delar) Oldadda = Neutral (lika många elektroner som protoner) Består av: Atomkärna: Protoner(positiva) och Neutroner( neutrala) Runt om Elektroner(negativt) i Elektronskal: K-skal(max 2), L(max 8),M(max 8) osv Atomens massa samlad i kärnan: Neutron = protoner(massa) Proton 200 gg större massa som elektron Grundämnen: en sorts atom, ex syre, kol osv Atomnummer: Antalet protoner Matsal: Antal protoner + neutroner Positiv jon: Underskott av elektroner Negativ jon: Överskott av elektroner Isotoper: Varianter av grundämnen Samma atomnummer - olika masstal(skillnad i antalet neutroner) EX: vätte 3 st, 0 - 1 - 2 neutroner Nanoteknik: Ändra material på atomnivå - ändra materialegenskaper Elektromagnetisk strålning: Atomer skapar ljus Elektroner - hoppar mellan inre och yttre skal(instabil) - hoppar tillbaka(stabil) = frigörs överskottsenergi (i elektromagnetisk strålning) = Foton(Ljuspartikel, bär på energi saknar massa, färdas i ljuset hastighet) avges Kort hopp - mindre energi - Energi fattigt infrarött ljus, radiovågor Långa hopp - mer energi - Energi fullt blått ljus, Uv-ljus, Röntgenstrålning - ta röntgenbilder ---------- Radioaktivitet: Instabil atomkärnor som sönderfaller och avger strålning Upptäckt: 1896 Henri becquerel - uran/ Marie och peri cure - radium och polonium Radioaktiva ämnen: Skickar ut olika sorter strålning Radioaktiva strålning: Joniserande strålning som avges när radioaktiva atomkärnor sönderfaller Joniserande strålning: Energirik strålning som kan slår bort elektron = joner(farligt - ge cancer och används för cancerbehandling) Partikelstrålning: Alfastrålning: Alfapartikel(heliumkärna, 2 protoner och 2 neutroner) sänds ut = Nytt grundämne Stoppas av papper och hud Betastrålning: Betapartikel( neutron - en elektron och en proton) skickar ut elektron = nytt grundämne(som har + en proton) Stoppas av aluminiumplåt och träskiva Elektromagnetisk strålning: Gammastrålning: Energirik foton avges och kort våglängd = oförändrat atomnummer Stoppas av bly Halveringstid: Tiden de tar för hälften av atomkärnan att sönderfalla Ex: Kolistopen Kol-14 används för att se hur gammalt arkeologiska fynd är Aktivitet: mängd radioaktiv strålning - enheten Bq(becquerel) x = x sönderfall/per minut Geiger -Muller mätare: Mäter radioaktivitet Stråldos: mängd joniserande strålning, kropp tar upp per kilo - enheten Sv(sievert) eller millisievert Dosimetern: Registrerar samnalg mängstrålning en person utsätts för under en viss tid