1/30
Looks like no tags are added yet.
Name | Mastery | Learn | Test | Matching | Spaced |
---|
No study sessions yet.
De och dem
För att vet om man ska placera in de eller dem i en mening kan man tÀnka sÄhÀr: De gÄr att byta ut mot jag och dem gÄr att byta ut mot mig. Man kan Àven tÀnka pÄ engelskans they och them.
Predikat
Predikat bestÄr av en verbfras som talar om vad som hÀnder i satsen. Man kan hitta predikatet genom att frÄga: Vad hÀnder? Vad Àr det nÄgon gör? Predikatet bestÄr alltid av ett finit verb.
Predikativ
NĂ„got som beskriver subjektet.
Subjekt
Vem, vad eller vilka Àr det som gör nÄgot?
Direkt objekt
Vem eller vad Àr det som utsÀtts för handlingen?
Indirekt objektiv
à t vem? För vem görs det?
Adverbial
Beskriver omstÀndigheterna: NÀr? Hur lÀnge? Hur ofta? Var? Hur? Varför?
Satsadverbial
Statsadverbial Àndrar betydelsen i hela texten som t.ex. inte, kanske, nog, tyvÀrr.
Agent
Den som gör nÄgot med subjektet. Vem kör bilen? Vem skriver boken? osv.
Satsdragning
NÀr tvÄ fullstÀndiga meningar skrivs ihop med ett kommatecken.
Aktiv verbform
NÀr subjektet gör nÄgot.
Passiv verbform
NÀr det hÀnder nÄgot
Huvudsats och bisats
En huvudsats kan stÄ ensam, en bisats blir ofullstÀndig om den stÄr ensam.
Substantiv
Saker och konkreta föremÄl, nÄgot man kan sÀtta ett eller en framför.
Adjektiv
NÄgot som beskriver ett föremÄls eller en persons egenskaper eller tillstÄnd.
Satser och meningar
Ord och fraser som kombineras bildar satser som i sin tur bildar meningar. En mening bestĂ„r alltsĂ„ av en eller flera satser. ett exempel frĂ„n lĂ€roboken Ă€r: âKolloledarna berĂ€ttade spökhistorier pĂ„ kvĂ€llarna och alla barn tjatade om merâ.
De tvÄ satserna Àr:
âKolloledarna berĂ€ttade spökhistorier pĂ„ kvĂ€llarnaâ
âAlla barn tjatade om merâ
(Satser kan ofta bilda fullstÀndiga meningar pÄ egenhand med).
Bisats
En sats som inte kan bilda en hel mening pÄ egen hand.
Subjunktioner
Ord som inleder en bisats och gör den till en fullstÀndig mening. Exempel Àr: NÀr (tid), eftersom (orsak), om (villkor).
Konjunktioner
Ord som binder ihop ord, fraser och huvudsatser som ââŠochâŠmenâŠâ
Finita verb
NÄgot man gör. Om man kan sÀtta in ordet jag framför verbet och det lÄter korrekt Àr det finit. Detta gÄr endast för finita verb, inte infinita
Infinita verb
NÄgot man har gjort eller ska göra. Dessutom kan en sats endas innehÄlla ett finit verb, resterande Àr infinita.
BIFF-regeln
Om ordet âinteâ placeras före det finita verbet Ă€r det en bisats. Om ordet âinteâ placeras efter det finita verbet Ă€r det en huvudsats.
Vinden blÄser inte - huvudsats
Om du inte ska trÀna imorgon - bisats
Nominalfras
Orden substantiv och nominal Àr synonymer. En nominalfras Àr nÀr huvudordet i en fras Àr ett substantiv eller pronomen.
Utbyggd nominalfras
Fras bestÄende av huvudord och benÀmningar
Enkel nominalfras
En fras dÀr huvudordet stÄr utan benÀmningar.
Prepositionsfras
Inleds med en preposition som blir huvudorder och följs av bestÀmningar. En prepositionsfras Àr ofta en del av en nominalfras.
Adjektivfras
BestĂ„r ofta av ett adjektiv och eventuella bestĂ€mningar. Ăven adjektivfras Ă€r ofta en del av en nominalfras.
Verbfras
Verbfraser kan innehÄlla flera hjÀlpverb men mÄsta innehÄlla ett finit verb. Om verbfrasen innehÄller flera hjÀlpverb behöver inte alltid det infinita komma direkt efter det finita.
Sambandsord
AnvÀnds för att binda ihop olika delar av en text för att göra den mer sammanhÀngande och mer lÀttförstÄelig.
Fundament
Allt som stÄr före det finita verbet i huvudsatsen. Hur du vÀljer att starta ditt fundament pÄverkar förstÄelsen av meningen samt förstÄelsen av sammanhanget den stÄr i.
Satsschema
De visar hur satser Àr uppbyggda; Fundament - finit verb - subjekt - satsadverbial - infinit verb - komplement - övriga adverbial.