intro sociologi

Social context

social miljö som inkluderar människor .

individual perspective

typ av förklaring av mänskligt beteende som fokuserar på individuella orsaker

Sociological imagination

(sociological perspective) typ av förklaring av männskliga beteenden som fokuserar på sociala orsaker

Social phenomenon

kollektivt männskligt beteende

Proximata orsaker

faktorer som “är nära” fenomenet som ska förklaras

ultimata orsaker

faktorer som är underliggande, dolda orsaker till poximata orsaker

Micro, meso, macro nivå

micro - nivå som individer fungerar på

macro - sociala kontext som är bredare än meso nivå ex. länder, kontinenter

meso- sociala kontext på en mellannivå ex. familjer, grannskap, skolor, organisationer

socialt problem

är ett som


1. är mer än bara personliga problem för individen (påverkar flera personer)
2. är ett problem som många personer oroar sig om

Personal trouble

problem som handlar om en individs personliga liv

Social intervention

social policy som försöker reducera sociala problem

Societal relevance

sociologiska arbetets relevans för att förstå sociala problem

Normativ fråga

fråga som medför value judgements

vetenskaplig fråga

fråga som inte medför value judgments.

3 typer: deskriptiva, teoretiska och applicerbara

Deskriptiv fråga

vetenskaplig fråga med mål att beskriva ett fenomen

teoretisk fråga

vetenskaplig fråga med mål att förstå ett fenomen

Applications fråga

vetenskaplig fråga med mål att applicera vetenskaplig kunskap

Precise question

fråga som har tydlig tolkning

ill-defined question

fråga som är vag och tvetydlig

Question ingredients

delar av en fråga som kan specifieras: 1) det beteende man är intresserad av 2) sociala kontexten 3) tidsperiod 4) population

vetenskaplig relevans

sociologiska arbetets relevas för att samla sociologisk kunskap

Literature review

systematisk överblick av kända teorier och observationer, oftast inom ett specializerat vetenskapligt område

Falsk teoretisk fråga

teoretisk fråga som vill föklara något som inte existerar

Comparative-case question

fråga som inkluderar någon jämförelse av fall, t.ex. flera sociala kontext/populationer/ tider

Common sense

vardagligt tänkande, intuitioner, tro, perceptioner

Private sociologists

sättet som människor till vardags make sense av den sociala världen. Benägen att bla. använda intuitivt tänkande, implicita resonemang

Academic sociology

sättet som akademiska instutitioner beskriver och förklarar den sociala världen, systematiskt sätt att samla kunskap, utveckla sammanhängande teorier etc.

Cumulative science

att inkorporera tidifathe practice that theories and observations of earlier studies are incorporated in the work of successive studies.

Background knowledge

teorier och observationer som är bekanta innan he theories and observations that are known before the study commences.

Proposition

universalt påstående, dvs påstående om kausala relationer mellan 2+ koncept

Theory schema

typ av teoretiskt verktyg där propositioner, conditions, hypoteser och observationer skrivs ut som ett sammanhängande set av verbala påstående

Condition

antagande om specifika miljöer som relaterar propositioner till observationer och hypoteser

Deductive-nomological explanation

typ av förklating av fenomen genom att använda propositioner och conditions

Hypotes

prediktion som kan testas, baseras på teori

Modus tollens

logisk regel som anger att om det hypoteras att A leder till B, och det är observerat att B ej stämmer så kan inte A heller vara sant

teori

sammanhållande set av propositioner och antaganden om conditions som kan förklara vissa fenomen och kan generera en hypotes på andra fenomen

Empirical success

graden av empirisk bekräftelse av en teori

Information content

graden av teoretisk precision och teoretisk omfattning av
en teori.

Teoretisk precision

i vilken grad teorin utesluter möjligheter till vad som skulle kunna hända med hänsyn till ett visst fall

theoretical scope

i vilken grad teorin är tillämplig på ett större antal fall:
fenomen, populationer och miljöer.

Deeper explanation

typ av förklaring där en proposition förklaras av en annan, mer generell, proposition.

Scope condition

uppsättning conditions som en viss teori kan tillämpas på

Theoretical variable

(concept) hypotetisk abstraktion som innehåller vissa kategorier.

Typology

ett sätt att klassificera verkligheten, ofta genom att kombinera begrepp.

Theory tool

verktyg som hjälper till att systematiskt presentera en teori. Tre ofta använda teorier
verktyg är: teorischema, konceptuell modell och formell modell.

Conceptual model

typ av teoriverktyg där orsakssambanden mellan koncept visualiseras.

Direct causal relationship

ett samband mellan två variabler X och Y, så att förändringar i X har en direkt effekt på förändringar i Y.

Mediator

en variabel Z som förmedlar förhållandet mellan variablerna X och Y, så att förändringar i X påverkar förändringar i Z, vilket sedan resulterar i förändringar i Y.

Causality

idén att en oberoende variabel (X ) har en effekt på en beroende variabel (Y ).

Theoretical scope

Complete mediation

påverkan av X på Y står helt och hållet för av en tredje variabel, Z, så att det finns inget annat sätt som X påverkar Y än via Z.

Partial mediation

påverkan av X på Y förklaras delvis av en tredje variabel, Z, så att X påverkar Y via Z, men även via andra variabler.

Bidirectional relation

(feedback relation) relation mellan två variabler X och Y, så att förändringar i X resulterar i förändringar i Y, och förändringar i Y resulterar i förändringar i X.

Moderation effect

(interaction effect) förhållandet mellan X och Y är beroende på variabel Z.

Formal model

typ av teoriverktyg där teorier uttrycks med formaliserat språk

Independent variable

variabel som har effekt på en annan variabel (beroende variabel).

Dependent variable

variabel som påverkas av en annan variabel (oberoende variabel).

Measurement quality

kvaliteten på åtgärderna. Detta beror på giltigheten och
åtgärdernas tillförlitlighet.

Measurement validity

i vilken grad mått speglar det teoretiska
koncept som de är avsedda att mäta.

Empirical variable

(proxy, indikator, measure) variabel som används i empiri forskning.

Operationalization

översättning av teoretiska variabler (koncept) till empiri variabler (indikatorer).

Simple concept

teoretiskt begrepp som lätt kan mätas med empiri
variabler.

Complex concept

teoretiskt begrepp som består av olika dimensioner.

Dimension

en aspekt av teorivariabler.

Conceptualization

differentieringen av olika dimensioner av teoretiska
variabler. Relevant för komplexa koncept.

Measurement reliability

i vilken grad mätinstrumentet ger samma resultat när man upprepar observationen av samma fenomen.

Standardization

process av att göra identiska procedurer, frågor, svar kategorier och andra aspekter av mätinstrumentet.

Extern validitet

giltigheten av slutsatser om huruvida resultaten av studien
är generaliserbara utöver en specifik studie.

Population

hela uppsättningen av fall som forskaren vill dra slutsatser om

Biased sample

stickprov vars observationer i studien inte kan generaliseras till populationen

stickprov

en liten uppsättning fall en forskare väljer från populationen

Representativt stickprov

prov för vilket observationer i studien kan vara generaliserat till populationen

Probability sample

urval som tagits genom att ge individer i populationen lika möjlighet att delta i studien

Stratified sample

urval baserat på att dela in populationen i delpopulationer (strata)

Descriptive research

forskning vars mål är att komma med korrekta beskrivningar av sociala fenomen.

Explanatory research

forskning vars syfte är att noggrant testa hypoteser.

Case study research

forskning som är en fördjupad granskning av en omfattande
mängd information om väldigt få enheter eller fall.

Thick description

detaljerad beskrivning av personer, deras beteenden, motivation, sociala processer och personliga relationer inom ett väldefinierat fall.

Administrative research

forskning där forskaren använder data om människor befolkningar som tillhandahålls av officiella institutioner som regeringar, skolor eller sjukhus.

Survey research

forskning där forskaren använder frågeformulär för att
samla in data från respondenterna.

Big data research

forskning där forskaren använder (ostrukturerad) data
från Internet, digital kommunikation och digitala spår.

Experimental research

forskning där forskaren manipulerar förutsättningar för vissa forskningsdeltagare men inte andra och jämför sedan gruppsvar för att se om det gjorde någon skillnad.

Observational research

forskning där forskaren förlitar sig på icke-experimentella observationer.

WEIRD people

typiska deltagare i laboratorieexperiment inom det sociala vetenskaper är: västerländska, utbildade, industrialiserade, rika och demokratiska. På grund av deras specifika egenskaper är de inte representativa för den större befolkningen.

Replication

göra om studier om samma ämne, teori eller hypotes med hjälp av olika data, metoder eller åtgärder.

False positive

ett forskningsresultat som tyder på att hypotesen är sann,
medan hypotesen i verkligheten är falsk.

False negative

ett forskningsresultat som tyder på att hypotesen är falsk,
medan hypotesen i verkligheten är sann.

Internal validity

giltigheten av slutsatser om huruvida ett observerat samband mellan X (oberoende variabel) och Y (beroende variabel)speglar ett orsakssamband från X till Y.

Induction

slutsatser som görs från observationer av endast ett begränsat antal fall till ett mer allmänt, universellt mönster.

Perspective

visst sätt att se på saker och ting.

Sociological topic

ett specifikt ämne inom sociologi. Exempel: brott,
etnicitet, globalisering, genus.

Sociological theme

komplext koncept som hjälper till att relatera olika, specifika ämnen till varandra på ett mer abstrakt sätt. Tre huvudsociologiska teman är: kultur, sociala relationer och ojämlikhet.

kultur

sociologiskt tema om åsikter, normer och motsvarande beteende.

Opinion

kognitiva föreställningar, preferenser, attityder och värderingar.

Norm

spelregler i samhället.

Sociala relationer

sociologiskt tema på sociala nätverk och grupper.

Socialt nätverk

en uppsättning aktörer och banden mellan dem.

Grupp

(affiliation network) social kategori som människor kan ansluta sig till.

Inequality

sociologiskt tema om social stratifiering, social rörlighet och resurser.

Social stratifiering

ojämlik fördelning av värderade varor.

Social mobilitet

förflyttning av människor från en position till en annan i
stratifieringssystem.