Social context
social miljö som inkluderar människor .
individual perspective
typ av förklaring av mänskligt beteende som fokuserar på individuella orsaker
Sociological imagination
(sociological perspective) typ av förklaring av männskliga beteenden som fokuserar på sociala orsaker
Social phenomenon
kollektivt männskligt beteende
Proximata orsaker
faktorer som “är nära” fenomenet som ska förklaras
ultimata orsaker
faktorer som är underliggande, dolda orsaker till poximata orsaker
Micro, meso, macro nivå
micro - nivå som individer fungerar på
macro - sociala kontext som är bredare än meso nivå ex. länder, kontinenter
meso- sociala kontext på en mellannivå ex. familjer, grannskap, skolor, organisationer
socialt problem
är ett som
är mer än bara personliga problem för individen (påverkar flera personer)
är ett problem som många personer oroar sig om
Personal trouble
problem som handlar om en individs personliga liv
Social intervention
social policy som försöker reducera sociala problem
Societal relevance
sociologiska arbetets relevans för att förstå sociala problem
Normativ fråga
fråga som medför value judgements
vetenskaplig fråga
fråga som inte medför value judgments.
3 typer: deskriptiva, teoretiska och applicerbara
Deskriptiv fråga
vetenskaplig fråga med mål att beskriva ett fenomen
teoretisk fråga
vetenskaplig fråga med mål att förstå ett fenomen
Applications fråga
vetenskaplig fråga med mål att applicera vetenskaplig kunskap
Precise question
fråga som har tydlig tolkning
ill-defined question
fråga som är vag och tvetydlig
Question ingredients
delar av en fråga som kan specifieras: 1) det beteende man är intresserad av 2) sociala kontexten 3) tidsperiod 4) population
vetenskaplig relevans
sociologiska arbetets relevas för att samla sociologisk kunskap
Literature review
systematisk överblick av kända teorier och observationer, oftast inom ett specializerat vetenskapligt område
Falsk teoretisk fråga
teoretisk fråga som vill föklara något som inte existerar
Comparative-case question
fråga som inkluderar någon jämförelse av fall, t.ex. flera sociala kontext/populationer/ tider
Common sense
vardagligt tänkande, intuitioner, tro, perceptioner
Private sociologists
sättet som människor till vardags make sense av den sociala världen. Benägen att bla. använda intuitivt tänkande, implicita resonemang
Academic sociology
sättet som akademiska instutitioner beskriver och förklarar den sociala världen, systematiskt sätt att samla kunskap, utveckla sammanhängande teorier etc.
Cumulative science
att inkorporera tidifathe practice that theories and observations of earlier studies are incorporated in the work of successive studies.
Background knowledge
teorier och observationer som är bekanta innan he theories and observations that are known before the study commences.
Proposition
universalt påstående, dvs påstående om kausala relationer mellan 2+ koncept
Theory schema
typ av teoretiskt verktyg där propositioner, conditions, hypoteser och observationer skrivs ut som ett sammanhängande set av verbala påstående
Condition
antagande om specifika miljöer som relaterar propositioner till observationer och hypoteser
Deductive-nomological explanation
typ av förklating av fenomen genom att använda propositioner och conditions
Hypotes
prediktion som kan testas, baseras på teori
Modus tollens
logisk regel som anger att om det hypoteras att A leder till B, och det är observerat att B ej stämmer så kan inte A heller vara sant
teori
sammanhållande set av propositioner och antaganden om conditions som kan förklara vissa fenomen och kan generera en hypotes på andra fenomen
Empirical success
graden av empirisk bekräftelse av en teori
Information content
graden av teoretisk precision och teoretisk omfattning av en teori.
Teoretisk precision
i vilken grad teorin utesluter möjligheter till vad som skulle kunna hända med hänsyn till ett visst fall
theoretical scope
i vilken grad teorin är tillämplig på ett större antal fall: fenomen, populationer och miljöer.
Deeper explanation
typ av förklaring där en proposition förklaras av en annan, mer generell, proposition.
Scope condition
uppsättning conditions som en viss teori kan tillämpas på
Theoretical variable
(concept) hypotetisk abstraktion som innehåller vissa kategorier.
Typology
ett sätt att klassificera verkligheten, ofta genom att kombinera begrepp.
Theory tool
verktyg som hjälper till att systematiskt presentera en teori. Tre ofta använda teorier verktyg är: teorischema, konceptuell modell och formell modell.
Conceptual model
typ av teoriverktyg där orsakssambanden mellan koncept visualiseras.
Direct causal relationship
ett samband mellan två variabler X och Y, så att förändringar i X har en direkt effekt på förändringar i Y.
Mediator
en variabel Z som förmedlar förhållandet mellan variablerna X och Y, så att förändringar i X påverkar förändringar i Z, vilket sedan resulterar i förändringar i Y.
Causality
idén att en oberoende variabel (X ) har en effekt på en beroende variabel (Y ).
Theoretical scope
Complete mediation
påverkan av X på Y står helt och hållet för av en tredje variabel, Z, så att det finns inget annat sätt som X påverkar Y än via Z.
Partial mediation
påverkan av X på Y förklaras delvis av en tredje variabel, Z, så att X påverkar Y via Z, men även via andra variabler.
Bidirectional relation
(feedback relation) relation mellan två variabler X och Y, så att förändringar i X resulterar i förändringar i Y, och förändringar i Y resulterar i förändringar i X.
Moderation effect
(interaction effect) förhållandet mellan X och Y är beroende på variabel Z.
Formal model
typ av teoriverktyg där teorier uttrycks med formaliserat språk
Independent variable
variabel som har effekt på en annan variabel (beroende variabel).
Dependent variable
variabel som påverkas av en annan variabel (oberoende variabel).
Measurement quality
kvaliteten på åtgärderna. Detta beror på giltigheten och åtgärdernas tillförlitlighet.
Measurement validity
i vilken grad mått speglar det teoretiska koncept som de är avsedda att mäta.
Empirical variable
(proxy, indikator, measure) variabel som används i empiri forskning.
Operationalization
översättning av teoretiska variabler (koncept) till empiri variabler (indikatorer).
Simple concept
teoretiskt begrepp som lätt kan mätas med empiri variabler.
Complex concept
teoretiskt begrepp som består av olika dimensioner.
Dimension
en aspekt av teorivariabler.
Conceptualization
differentieringen av olika dimensioner av teoretiska variabler. Relevant för komplexa koncept.
Measurement reliability
i vilken grad mätinstrumentet ger samma resultat när man upprepar observationen av samma fenomen.
Standardization
process av att göra identiska procedurer, frågor, svar kategorier och andra aspekter av mätinstrumentet.
Extern validitet
giltigheten av slutsatser om huruvida resultaten av studien är generaliserbara utöver en specifik studie.
Population
hela uppsättningen av fall som forskaren vill dra slutsatser om
Biased sample
stickprov vars observationer i studien inte kan generaliseras till populationen
stickprov
en liten uppsättning fall en forskare väljer från populationen
Representativt stickprov
prov för vilket observationer i studien kan vara generaliserat till populationen
Probability sample
urval som tagits genom att ge individer i populationen lika möjlighet att delta i studien
Stratified sample
urval baserat på att dela in populationen i delpopulationer (strata)
Descriptive research
forskning vars mål är att komma med korrekta beskrivningar av sociala fenomen.
Explanatory research
forskning vars syfte är att noggrant testa hypoteser.
Case study research
forskning som är en fördjupad granskning av en omfattande mängd information om väldigt få enheter eller fall.
Thick description
detaljerad beskrivning av personer, deras beteenden, motivation, sociala processer och personliga relationer inom ett väldefinierat fall.
Administrative research
forskning där forskaren använder data om människor befolkningar som tillhandahålls av officiella institutioner som regeringar, skolor eller sjukhus.
Survey research
forskning där forskaren använder frågeformulär för att samla in data från respondenterna.
Big data research
forskning där forskaren använder (ostrukturerad) data från Internet, digital kommunikation och digitala spår.
Experimental research
forskning där forskaren manipulerar förutsättningar för vissa forskningsdeltagare men inte andra och jämför sedan gruppsvar för att se om det gjorde någon skillnad.
Observational research
forskning där forskaren förlitar sig på icke-experimentella observationer.
WEIRD people
typiska deltagare i laboratorieexperiment inom det sociala vetenskaper är: västerländska, utbildade, industrialiserade, rika och demokratiska. På grund av deras specifika egenskaper är de inte representativa för den större befolkningen.
Replication
göra om studier om samma ämne, teori eller hypotes med hjälp av olika data, metoder eller åtgärder.
False positive
ett forskningsresultat som tyder på att hypotesen är sann, medan hypotesen i verkligheten är falsk.
False negative
ett forskningsresultat som tyder på att hypotesen är falsk, medan hypotesen i verkligheten är sann.
Internal validity
giltigheten av slutsatser om huruvida ett observerat samband mellan X (oberoende variabel) och Y (beroende variabel)speglar ett orsakssamband från X till Y.
Induction
slutsatser som görs från observationer av endast ett begränsat antal fall till ett mer allmänt, universellt mönster.
Perspective
visst sätt att se på saker och ting.
Sociological topic
ett specifikt ämne inom sociologi. Exempel: brott, etnicitet, globalisering, genus.
Sociological theme
komplext koncept som hjälper till att relatera olika, specifika ämnen till varandra på ett mer abstrakt sätt. Tre huvudsociologiska teman är: kultur, sociala relationer och ojämlikhet.
kultur
sociologiskt tema om åsikter, normer och motsvarande beteende.
Opinion
kognitiva föreställningar, preferenser, attityder och värderingar.
Norm
spelregler i samhället.
Sociala relationer
sociologiskt tema på sociala nätverk och grupper.
Socialt nätverk
en uppsättning aktörer och banden mellan dem.
Grupp
(affiliation network) social kategori som människor kan ansluta sig till.
Inequality
sociologiskt tema om social stratifiering, social rörlighet och resurser.
Social stratifiering
ojämlik fördelning av värderade varor.
Social mobilitet
förflyttning av människor från en position till en annan i stratifieringssystem.