Riksdagen, parlamentarism, proportionellt/majoritetsvalsystem mm

Till samhällsprovet 5/12

Vilka två punkter sammanfattar riksdagens makt?

• Kontrollerar regeringen (endast den regering som tolereras av majoritet av ledamöter sitter kvar)

• Är en suverän lagstiftare: endast lagförslag som godkänns av vårt parlament blir lagar

Vilka är riksdagens fyra huvuduppgifter?

1. Stifta lagar

2. Utse Sveriges statsminister: talman föreslår → riksdag röstar 

3. Besluta om budgeten: finansminister presenterar budgetproposition, men riksdagen måste godkänna den 

4. Kontrollera regeringen: konstitutionsutskottet granskar regeringens arbete, och riksdag kan avsätta ministrar och/eller hela regeringen genom misstroendeförklaring. 

Hur utses Sveriges statsminister?

• Talmannen föreslår → riksdagen röstar 

• Omröstning baseras på en "negativ majoritet”: krävs majoritet nej-röster för att talmannens förslag inte ska gå igenom 

• Alltså om det står 103 ja, 173 nej och 73 nedlagda så blir person ändå vald som statsminister då det ej finns majoritet nej-röster (175)

• Krävs minst 175 nej-röster för att förslag inte ska gå igenom

Vad är en missförtroende förklaring och hur funkar den?

• Ett verktyg som riksdagen kan använda för att tvinga en minister eller hela regeringen att avgå om den saknar förtroende för dem.

• Krävs att majoritet (minst 175) riksdagsledamöter röstar för det.

Vilka är regeringens tre huvuduppgifter?

1. Kontrollerar statsförvaltningen (statliga myndigheter): ser till att lagarna verkställs/efterföljs (görs med årliga regleringsbrev samt genom förordningar, föreskrifter som anvisar hur lag ska tolkas.

2. Skriver budgetpropositioner: styr satsningar/reformer som kan göras (behöver riksdagens stöd)

3. Ansvarar för utrikespolitiken: kan skriva avtal med andra länder utan riksdagens stöd och besluta om militärt försvar vid hot av främmande makt.

(ALLA beslut är KOLLEKTIVA: dvs. fattas gemensamt av en grupp)

Vilka tre monarki typer finns det?

• Konstitutionell monarki: statschefs ämbetet ärvs, obestämd tid, men statschef har ingen formel makt. Posten är reglerad i konstitutionen: främst ceremoniell/representativ

• Absolut monarki: statschefs ämbetet ärvs, regenten har stor makt. Ofta diktatur

• Val monarki: Någon väljs till statschefs ämbetet: ofta mindre råd, ej folket. (inte demokratiskt vald som president.)

Vad är en republik?

• Länder som har folkvald statschef kallas republiker

• Där heter statschefen president

Det finns två typer av republiker, vad kallas de och hur fungerar de?

• Parlamentarisk republik: som Tyskland, har denna president lika lite makt som vår kung (endast ceremoniell)

• President styrda republiker: president har stor makt - hen är statschef och regeringschef - även om lång väg från enväldig

Vad är en enhetsstat?

• Landet styrs i huvudsak från parlamentet i huvudstaden (nationell nivå), och den makt som finns på lokal/regional nivå har delegerats av centralmakten (riksdagen)

Vad är en federal stat?

• Stora delar av lagstiftning i land sköts på delstatsnivå, i huvudsak sådant som berör aktuell delstat. 

• Lagstiftning på delstatsnivå får dock inte bryta mot federationens grundlagar. 

• Utrikes politik/försvarsfrågor - sköts på central nivå (av parlamentet)

Vad innebär parlamentarism? Alltså hur är valsystemet i parlamentariskt land?

• Folket väljer parlamentet (riksdagen)

• Parlamentet godkänner regeringen och väljer statsminister

• Statsministern väljer regering (20 ministrar)

• Regering ansvarar inför parlamentet

I en parlamentarism kan parlamentet avsätta regeringen. Regering är alltså beroende av parlamentets godkännande, måste ha stöd av majoritet av parlament för att agera

Vad innebär ett presidentstyre? Alltså hur är valsystemet i en presidentstyrd republik?

• Folket väljer parlament (röstar fram kandidat från valkrets) och president 

• President utser regering (oberoende av parlament)

• Regering behöver få lagförslag godkända av parlamentet 

Här kan parlamentet inte avsätta presidenten, men kan blockera hens politik

Vad är ett proportionellt valsystem?

• Varje parti får samma andel mandat i riksdagen som andel röster i valet.

• Om ett parti har hälften av röster → hälften av mandaten (platser i riksdag)

• Landet delas in i valkretsar som tilldelas mandat i proportion med befolkningsstorlek

• Garanterar att alla landsdelar blir rättvist representerade i parlament.

• ex. Skåne har 14 mandat att fördela till partier

Hur fungerar ett majoritetsvalsystem i enmansvalkretsar?

• Om ett land har 100 mandat i ett parlament, delas landet in i 100 valkretsar. (varje mandat knyts till en valkrets)

• I varje valkrets nominerar partier var sin kandidat. 

• Kandidat/parti med flest röster vinner 1 mandat i parlamentet. (antigen kan kandidaten behöver över 50% av röster för att få mandat som i Frankrike där en andra valomgång kan inledas med de två största partier, eller så vinner den kandidat med störst andel direkt)

Vad är konsekvenser med enmansvalkretsar i majoritetsval?

• Svårare för små partier att vinna något mandat i parlament då endast det parti/kandidat med flest andel i valkrets får ett mandat. Blir ofta de två största partier som tävlar. 

Sammanfatta skillnaderna mellan majoritetsval och proportionella val?

• I majoritetsvalsystem är det lättare att manipulera valkretsar: sätter alla som tenderar att luta mer åt vänster/höger i samma valkrets → parti får endast 1 mandat istället för 1 i flera valkretsar. Proportionellt system är det svårare/går ej, då mandat tilldelas utifrån befolkningsstorlek i valkretsar.

• Små partier får mer representation i riksdag i proportionellt, tillåter få mandat trots ej störst andel röster i valkrets → fler partier

• Mandat utdelas jämt i varje valkrets i majoritetsvalsystem

Vad blir skillnaden i parlamentet för länder med majoritetsval jämfört med proportionella val?

• I ett majoritetsvalsystem blir det färre partier som sitter i regeringen, eftersom endast det parti/kandidat med flest röster tar mandat i val krets → leder till stabilare regeringar då det är lättare att bilda majoritetsregering när det endast finns två partier (små partier finns inte)

• I ett proportionellt valsystem är det lättare för småpartier att komma in i parlamentet → fler partier behöver samarbeta → bildas ofta minoritetsregering (svagare)