1/30
Looks like no tags are added yet.
Ekologi
Vetenskapen om hur organismer samspelar med varandra och sin omgivning.
Ekosystem
Alla levande organismer och deras omgivning som stÀndigt pÄverkar varandra.
Biotisk
De levande delarna av ett ekosystem: Djur, vÀxter, bakterier med flera.
Abiotisk
De icke-levande delarna av ett ekosystem: Vindar, salthalt, temperatur med flera.
Biotop
En naturtyp med vissa typiska djur- och vÀxtsamhÀllen.
Population
Alla individer av samma art i ett ekosystem
Habitat
Den omgivning som en viss art behöver för att överleva och utvecklas.
Nisch
De utrymme dÀr en organism har de bÀsta förutsÀttningarna att överleva och utvecklas.
Opportunist
En art med förmÄga att anpassa sig till nya förhÄllanden.
Specialist
En art med högt stĂ€llda krav pĂ„ sin omgivning. Ăr vĂ€ldigt bra pĂ„ att konkurrera ut andra arter.
PionjÀr
En art som kan nyttja tillfÀlliga störningar i naturen, t.ex. en skogsbrand.
Biomassa
Den samlade massan av alla vÀxter och djur i ett ekosystem.
Fotosyntes
De gröna vÀxternas förmÄga att bygga upp sockermolekyler (glukos) av koldioxid och vatten och pÄ sÄ vis lagra solenergi som kemisk energi.
Den kemiska processen dÀr gröna vÀxter gör om koldioxid, solljus och vatten till glukos och syrgas. PÄ sÄ sÀtt lagra kemisk energi.
Nedbrytare
Bakterier, svampar, insekter, maskar och andra smÄdjur som bryter ned döda vÀxter och djur samt spillning sÄ att de enkla nÀringsÀmnena frigörs igen.
Producent
De som tillverkar nÄgot som konsumenterna livnÀr sig pÄ, t.ex. som de gröna vÀxterna i fotosyntesens.
Konsumenter
De som förbrukar de som tillverkas, t.ex. de betande djuren och rovdjuren.
NĂ€ringskedja
NÀringens vÀg frÄn vÀxt till vÀxtÀtare till rovdjur och sÄ vidare.
NÀringsvÀv
Visar flera olika nÀringskedjor i ett ekosystem samtidigt.
TrofinivÄ
Varje lÀnk i en nÀringskedja
BÀrförmÄga
Ett ekosystems förmÄga att försörja ett visst antal djur. I grund och botten Àr den alltid beroende av de gröna vÀxternas produktionsförmÄga.
Anrikning
Stabila miljögifter samlas/lagras i allt högre halter ju högre upp i nÀringskedjan vi kommer
ekosystemtjÀnster
En tjÀnst som ekosystemen tillhandahÄller utan att vi riktigt tÀnker pÄ det: Haven och sjöarna ger oss fisk, skogen ger oss virke, Äkrarna ger oss mat. Rena sjöar ger oss vatten att dricka.
Biologisk mÄngfald
MĂ€ngden av arter och livsformer som uppkommit genom evolutionen. T.ex. Ă€r de stor âââ i naturskog för det finns massor av olika arter och liten âââ i odlad skog för att det bara finns en sorts trĂ€d.
Monokultur
Stora, sammanhÀngande odlingar av bara en art.
Ekologiskt fotavtryck
Det Ă€r ett mĂ„tt för att mĂ€ta och jĂ€mföra mĂ€nniskans pĂ„verkan pĂ„ naturen. Hur mycket natur som krĂ€vs för att förse oss med mat, Osaka, klĂ€der, osv. Ju mer vi konsumerar desto större blir vĂ„rat âââââ-, ju mer miljövĂ€nligt du lever desto mer minskar du de ââââ-
VĂ€xthuseffekten
solen vĂ€rmer jorden. Koldioxiden hindrar vĂ€rmen frĂ„n att strĂ„la ut frĂ„n jorden. Vi fĂ„r en âââ-.
Populations kurvor
Det Àr nÄgot som visar hur mycket en art minskar och ökar. Om betesdjuren ökar, ökar rovdjuren för att det finns mer mat. Men om betesdjuren minskar, minskar rovdjuren ocksÄ för att det inte kommer finnas tillrÀckligt med mat.
Konkurrens
Naturens resurser rĂ€cker inte till alla för evigt. Det kan bli brist pĂ„ t.ex. utrymme, nĂ€ring, solljus, bytesdjur eller pĂ„ partner att skaffa ungar med och dĂ„ kan det bli ââ- om det. Den eller de individer som klarar ââ- bĂ€st har störst chans att överleva.Â
Toppkonsument
Det Ă€r den individ/art som Ă€r högst upp i deras nĂ€ringskedja. T.ex. Ă€r havsörnen âââ i dess nĂ€ringskedja.Â
HÄllbar utveckling
Om man tar massa resurser utan att lĂ„ta dem byggas upp igen, under en lĂ€ngre tid, kommer det inte bli en ââ-. AlltsĂ„ om man tar för mycket hela tiden kommer resurserna inte att hinna reparera sig. Men om man tar resurser och lĂ„ter dem hĂ€mta sig och byggas upp igen kommer det bli en ââ-. Om anvĂ€ndningen av resurser och Ă„terföringen balanserar varandra kommer det bli en ââ-.Â
Dynamik
Ekosystemen förĂ€ndras stĂ€ndigt, bĂ„de av biotiska- och abiotiska faktorer. I havets mörka, kalla djup sker förĂ€ndringar lĂ„ngsamt, alltsĂ„ Ă€r ââ- liten. Men uppe vid ytan vĂ€xlar vĂ€der och vind och dĂ„ förĂ€ndras ekosystemet hela tiden. ââ- Ă€r stor.Â