NO-ekologi begrepp

Ekologi

Ekologi

Vetenskapen om hur organismer samspelar med varandra och sin omgivning.

Ekosystem

Alla levande organismer och deras omgivning som ständigt påverkar varandra.

Biotisk

De levande delarna av ett ekosystem: Djur, växter, bakterier med flera.

Abiotisk

De icke-levande delarna av ett ekosystem: Vindar, salthalt, temperatur med flera.

Biotop

En naturtyp med vissa typiska djur- och växtsamhällen.

Population

Alla individer av samma art i ett ekosystem

Habitat

Den omgivning som en viss art behöver för att överleva och utvecklas.

Nisch

De utrymme där en organism har de bästa förutsättningarna att överleva och utvecklas.

Opportunist

En art med förmåga att anpassa sig till nya förhållanden.

Specialist

En art med högt ställda krav på sin omgivning. Är väldigt bra på att konkurrera ut andra arter.

Pionjär

En art som kan nyttja tillfälliga störningar i naturen, t.ex. en skogsbrand.

Biomassa

Den samlade massan av alla växter och djur i ett ekosystem.

Fotosyntes

De gröna växternas förmåga att bygga upp sockermolekyler (glukos) av koldioxid och vatten och på så vis lagra solenergi som kemisk energi.

Den kemiska processen där gröna växter gör om koldioxid, solljus och vatten till glukos och syrgas. På så sätt lagra kemisk energi.

Nedbrytare

Bakterier, svampar, insekter, maskar och andra smådjur som bryter ned döda växter och djur samt spillning så att de enkla näringsämnena frigörs igen.

Producent

De som tillverkar något som konsumenterna livnär sig på, t.ex. som de gröna växterna i fotosyntesens.

Konsumenter

De som förbrukar de som tillverkas, t.ex. de betande djuren och rovdjuren.

Näringskedja

Näringens väg från växt till växtätare till rovdjur och så vidare.

Näringsväv

Visar flera olika näringskedjor i ett ekosystem samtidigt.

Trofinivå

Varje länk i en näringskedja

Bärförmåga

Ett ekosystems förmåga att försörja ett visst antal djur. I grund och botten är den alltid beroende av de gröna växternas produktionsförmåga.

Anrikning

Stabila miljögifter samlas/lagras i allt högre halter ju högre upp i näringskedjan vi kommer

ekosystemtjänster

En tjänst som ekosystemen tillhandahåller utan att vi riktigt tänker på det: Haven och sjöarna ger oss fisk, skogen ger oss virke, åkrarna ger oss mat. Rena sjöar ger oss vatten att dricka.

Biologisk mångfald

Mängden av arter och livsformer som uppkommit genom evolutionen. T.ex. är de stor ——— i naturskog för det finns massor av olika arter och liten ——— i odlad skog för att det bara finns en sorts träd.

Monokultur

Stora, sammanhängande odlingar av bara en art.

Ekologiskt fotavtryck

Det är ett mått för att mäta och jämföra människans påverkan på naturen. Hur mycket natur som krävs för att förse oss med mat, Osaka, kläder, osv. Ju mer vi konsumerar desto större blir vårat —————-, ju mer miljövänligt du lever desto mer minskar du de ————-

Växthuseffekten

solen värmer jorden. Koldioxiden hindrar värmen från att stråla ut från jorden. Vi får en ———-.

Populations kurvor

Det är något som visar hur mycket en art minskar och ökar. Om betesdjuren ökar, ökar rovdjuren för att det finns mer mat. Men om betesdjuren minskar, minskar rovdjuren också för att det inte kommer finnas tillräckligt med mat.

Konkurrens

Naturens resurser räcker inte till alla för evigt. Det kan bli brist på t.ex. utrymme, näring, solljus, bytesdjur eller på partner att skaffa ungar med och då kan det bli ——- om det. Den eller de individer som klarar ——- bäst har störst chans att överleva. 

Toppkonsument

Det är den individ/art som är högst upp i deras näringskedja. T.ex. är havsörnen ——— i dess näringskedja. 

Hållbar utveckling

Om man tar massa resurser utan att låta dem byggas upp igen, under en längre tid, kommer det inte bli en ——-. Alltså om man tar för mycket hela tiden kommer resurserna inte att hinna reparera sig. Men om man tar resurser och låter dem hämta sig och byggas upp igen kommer det bli en ——-. Om användningen av resurser och återföringen balanserar varandra kommer det bli en ——-. 

Dynamik

Ekosystemen förändras ständigt, både av biotiska- och abiotiska faktorer. I havets mörka, kalla djup sker förändringar långsamt, alltså är ——- liten. Men uppe vid ytan växlar väder och vind och då förändras ekosystemet hela tiden. ——- är stor.