Grundläggande kemi - Atomer, bindningar och aggregationsformer

Övningskort i vokabulär baserade på anteckningar om aggregationsformer, atomstruktur, periodiska systemet och kemiska bindningar.

Aggregationsformer

De tre tillstånd som ett ämne kan befinna sig i: fast ($s$), flytande ($l$) och gas ($g$), samt när ett ämne är löst i vatten ($aq$).

Sublimering

Fasövergång där ett ämne går direkt från fast form ($s$) till gasform ($g$).

Desublimering

Fasövergång där ett ämne går direkt från gasform ($g$) till fast form ($s$), även kallat deposition.

Nukleoner

De partiklar som finns i atomkärnan, det vill säga protoner ($p^+$) och neutroner ($n$).

Atomnummer

Antalet protoner ($p^+$) i en atoms kärna, vilket bestämmer vilket grundämne det är.

Masstal

Summan av antalet neutroner och protoner ($n + p^+$) i en atomkärna.

Isotoper

Variationer av ett och samma atomslag med samma antal protoner men olika antal neutroner i kärnan.

Valenselektroner

Elektronerna ($e^-$) som finns i atomens yttersta skal.

Oktettregeln

Drivkraften för kemiska reaktioner som innebär att atomer strävar efter att få $8$ elektroner i sitt yttersta skal för att uppnå ädelgasstruktur.

Exciterad atom

En atom där en elektron tillförts energi och lyfts till en högre energinivå, och som sänder ut energi som ljus när elektronen faller tillbaka.

Grupper (periodiska systemet)

De $18$ lodräta kolumnerna i periodiska systemet, där ämnena har samma antal valenselektroner och ofta liknande egenskaper.

Perioder (periodiska systemet)

De $7$ vågräta raderna i periodiska systemet, där alla ämnen i samma rad har samma antal elektronskal.

Jon

En laddad partikel som bildas när en atom avger eller upptar elektroner ($e^-$).

Jonbindning

Attraktionskrafter mellan positiva och negativa joner som bildar en jonförening (ett salt).

Sammansatt jon

En jon som består av två eller flera atomslag med ett överskott eller underskott på elektroner, till exempel oxoniumjon ($H_3O^+$) eller sulfatjon ($SO_4^{2-}$).

Kovalent bindning

Bindning (även kallad elektronparbindning) som uppstår när atomer delar elektronpar för att uppnå ädelgasstruktur.

Elektronegativitet

Ett värde angivet på Paulings skala som mäter hur starkt en atom drar åt sig elektroner.

Dipol

En polär molekyl med ojämn laddningsfördelning som uppfyller kraven att ha polära kovalenta bindningar samt att centrum för $\backslash delta^+$ och $\backslash delta^-$ hamnar på olika platser.

Intermolekylära bindningar

Svaga bindningar mellan molekyler som bryts och bildas vid fasövergångar.

Vätebindning

En starkare variant av dipol-dipolbindning som uppstår om molekylen innehåller väte ($H$) bundet direkt till kväve ($N$), syre ($O$) eller fluor ($F$).

Van der Waals-bindning

Den svagaste typen av intermolekylär bindning som uppstår mellan opolära ämnen samt mellan ädelgasers atomer.