Begrepp (GT)

Transmissionsmekanismen

Ex. penningpolitik får effekt på ekonomin genom tre kanaler (RKV)

• räntekanalen

  • banksystemet möter förhöjd ränta hos Cb & höjer därför sina räntor gent.m. allmänheten.

    • dyrare att låna, lönsamt att spara

    • hushåll skjuter upp konsumtion till framtiden, och investeringar blir dyra att finansiera idag

      • Dvs att hushåll har lägre efterfråga, vilket dämpar inflationen genom att

        • produktionen minskar, vilket innebär att även efterfrågan på arb.kraft & kapital minskar. Löner och kostnader minskar så företagen gradvis sänker sina kostnader

• kreditkanalen

  • Påverkar priset på finansiella tillgångar, minskar när räntan höjs. Priset på fin.tillg. minskar pga negativa förhållandet mellan tillgångens pris och räntan P = C/(1+r)^n

    • priset är ett diskonterat nuvärde av framtida kassaflöden som en finansiell tillgång kan generera diskonterat med marknadsränta upphöjt med löptiden

  • Efterfrågan på reala tillgångar (infrastruktur-bostäder) minskar

    • finansiella & reala tillgångar används som säkerhet vid lån. Värdeminskningen gör banker mer restrektiva med utlåning

  • Företagens & hushållens förmögenhet har alltså påverkats negativt. Hushåll och företag minskar konsumtion & investeringar, vilket minskar efterfrågan i ekonomin. Produktion minskar, och därför också behovet av kapital och arb.kraft. Eftersom företagskostnaderna minskar så faller priserna också, och därför dämpas inflationstakte.

    • För individen är resonemanget beroende av dennes tillgångar och framtidsplaner. Ägaren av bostader känner sing fattigare, medan den som vill köpa har tillgång till billigare tillgångar.

• växelkurskanalen

  • Efterfrågekurvan: speglar utlandets efterfråga på sv. varor & tjänster, samt kapitalrörelser från utlandet till sverige.

  • Utbudskurvan: speglar sv. efterfråga på utlandets varor & tjänster, samt kapitalrörelser från sverige till utlandet.

Betalningsbalansen

Y - (C + G + I) = X - Im

Bruttonationalinkomsten = bytesbalansen, så att landets inkomster och utgifter jämnas med dess utlandshandel. Enkelt uttryckt reflekterar ekvationen att det som produceras och konsumeras inom landet ska vara minsk lika mycket som det som förbrukas från utlandet.

• positiv bytesbalans- fordringar på utlandet ökat (konsumeras mer inne än ute)

• negativ bytesbalans- utlandets fordringar i egna landet har ökat (konsumeras mer ute än inne)

Beveridgekurvan

Inflationens omfördelningseffekt

Destabiliserande politik

Inside respektive outside lag

Jämviktsarbetslöshet, sysselsättningsgrad, konjunkturarbetslöshet

Förklara begreppen arbitrage och lagen om ett pris. Hur är dem relaterade? Ge ett eget exempel för att belysa detta och förklara. Illustrera gärna

Förklara riskhanteringsstrategierna hedging, försäkring och diversifiering.
Vilka likheter & skillnader finns det mellan begreppen? Hur kan en investerare agera för att åstadkomma hedging, försäkring och diversifiering. Ge konkreta exempel.

Förklara begreppen konsumentprisindex och inflation. Hur är de relaterade till varandra?

Beskriv utförligt minst tre penningpolitiska medel som Riksbanken kan ta till för att få ner inflationstakten till målet på 2%.

Crowding out

Initial ökning i den aggregerade efterfrågan dämpas

Diskretionär politik, inside & outside lag

Politiska åtgärder som anpassas till läget utan hänsyn till eventuella tidigare utfästelser.

• kan jämföras med regelbaserad politik, som syftar på åtgärder som följer utfästelser enligt en förutbestämd beslutsregel.

• Diskretionär:

  • svårare att förusäga och ger upphov till osäkerheter när det finns

    • tidsfördröjd från störning till att åtgärden etableras (inside lag)

    • tidsfördröjd från åtgärd till fulleffekten uppnås

• Regelbaserad

  • saknar flexibilitet vid oförutsedda händelser, t.ex. oljekriser. Reglerna kan också bli mindre lämplige på lång sikt, givet att ekonomiska förhållanden förändras.

Separationsteoremet

Portföljmöjlighetskurvan

Effektiva fronten

Capital market line (CML)

Minimiriskportföljen

Förklara varför förekomsten av hög (och varierande) inflation är kostsamt för samhällsekonomin. Ge också exempel på en oönskad omfördelningseffekt som uppstår

Hur påverkas BNP av ökning i skattesatsen, transfereringar eller G?

För skattesatsen och Tr, är det endast andelen av den disponibla inkomsten som används till slutlig konsumtion som sätter igång multiplikatoreffekten.

Ökning av G däremot

Multiplikatoreffekten- Varför är ökningen av offentliga utgifter som medför större förändring i Y än genom ökning av Tr eller t?

• Multiplikatoreffelten är kedjereaktion av inkomst- och efterfrågeförändringar som en ökning i autonom efterfrågan sätter igång (som t.e.x ökning i G, I eller X).

  • Ökningen i G leder alltså till en serie av efterföljande förändringar i inkomster och konsumtion, vilket är en process som upprepas tills förändringen i Y är lika stor som deltaG/1-g

• Exempel: ökningen av G investeras i infrastruktur

  • Byggindustrin är nu i behov av flera arbetare och material för att genomföra nya projekt. Dessutom finns mer kapital för att öka produktiviteten- ex. investeringar i maskiner.

    • Detta ökar produktion, skapar jobbmöjligheter för arbetslösa och ökade inkomster för anställda. För den ökade inkomsten kommer flera att konsumera, vilket i sin tur leder till ökad produktion och efterfrågan inom ex. handel och tjänstsektorn. Därför är dem också i behov av flera arbetare, material, osv.

  Ökningen i Y ledde alltså till att disponibla inkomsten ökade, vilket i sin tur ökade konsumtionen. Dvs. Ny runda av konsumtion skapade möjligheter för inkomstökningar för andra.

  Effekten avtar gradvis och fortsätter tills förändringen i Y = (1/1-g)*deltaG. Anledningen till att effekten avtar är för att en del av disponibla inkomsten sparas eller importerar varor.

Vad är skillnaden mellan CAPM mått på risk (beta) och Markowitz’ mått på risk (standardavvikelse)? Definiera riskmåtten och förklara skillnaden