Etik- och moralfilosofi

Vad är en moralisk situation/etisk dilemma (hur kan man känna igen dem), och hur brukar vi vanligtvis lösa dem?

\
* **Vi hamnar ofta i valsituationer, varav vissa är moraliska**
* VI löser ofta dessa situationer med vad som kan kallas *moralisk intuition*
* Moraliska situationer har ofta att göra med att man har en *stark känsla av att handlingen beror på vad som är rätt/orätt* samt att även *andra människor berörs av valen*

Hur var dygdetiken relevant under medeltiden? (Två sätt)

\
* ***Medeltiden - religion***
* ***De sju kardinaldygderna***
* Aristoteles fyra dygder (bl.a. mod och måttfullhet) kallades under den kristna medeltiden för “de naturliga dygderna”
* Nu lade man till 3 st (kristendom/Gud) - tro, hopp kärlek
* ***De sju dödssynderna***
* ***Utifrån de sju dygderna skapades de sju dödssynderna/kardinalsynderna***
* Svårare synder - människan har svikit Gud i fri vilja (man kommer få den eviga dödens straff, kan enbart försonas genom biktens sakrament
* ***Bl.a. frosseri, avund, lättja***
* ***Medeltiden - riddare***
* En riddare skulle vara modig, tapper, lojal m.m.
* Höviskhet gentemot kvinnor
* Blev en idealgestalt
* Bruka svärdet både till försvar och anfall (viss balans)

Vad menar etisk egoism är det goda?

\
* En handling som ökar den egna lyckan eller njutningen är moraliskt rätt
* Man bör leva och handla på ett sätt som öka det goda för en själv. 
* Problem: hur definierar man “det goda”? Det finns olika infallsvinklar till hur man ser på detta - de flesta hävdar menar att det är lycka, njutning, glädje, framgång et.c.
* En variant av effektetiken
* Den egna lyckas ska maximeras, den egna olyckan minimeras
* Ex: det är rätt att göra x, om min egna lycka ökar/min egna olycka minskar
* Kan både vara en livsfilosofi och en politisk filosofi

\
* Du själv vet bäst


* Den enskilde vet bäst vad som leder till egen njutning eller lycka
* Ett argument för den etiska egoismen - den enskilda personen känner sig själv bäst (det är individen som vet hur det goda ska öka)

Varför är den etiska egoismen inte egoistisk, trots namnet?

\
\
* Ta hänsyn till andra människor
* Fastän handlingens syfte är att maximera den egna lyckan kan även andra gynnas. En etisk egoist måste ta hänsyn till andra, då människor är beroende av andra människor
* Att man är en etisk egoist innebär inte att man är hänsynslös och inte bryr sig om andra - eftersom den handlingen kan slå tillbaka mot sig själv (man kan bli olycklig och ensam). Att istället ha goda relationer med andra, vänskapsrelationer, kan gynna ens egna liv. Att ha fiender kan missgynna en. 
* Man måste därför tänka över vilka effekter de egna handlingarna har på andra människor. 

\
* Tänk långsiktigt
* Man måste se till de långsiktiga effekterna, kräver eftertanke och livsvisdom (vilka effekter får mina handlingar, i det långa loppet?)

Varför förespråkade Epikuros etisk egoism?

\
* **Förespråkade etisk egoism p.g.a. meningen med livet är njutning**
* Filosofins mål var att göra livet så gott som möjligt eftersom meningen med livet är att njuta (njutning = att slippa smärta och ha ett fridfullt sinne).

Hur ska man leva enligt Epikuros?

\
* **Vänner**
* Vi bör omge oss med goda vänner för att uppnå etisk egoism
* **Ej ohämmat njutande**
* Det skulle bara leda till ökad smärta i det långa loppet. Epikurismen har paradoxalt nog missförståtts som ett “hyllande” av frosseri och ohämmad njutning. Han själv levde enkelt, då han led av förstoppning och kroppsliga besvär
* **Ej offentlighet**
* Man bör undvika politik och annat i offentligen för att undvika smärta och annat ont. Är man i maktposition kan man känna rädsla för konkurrenter och för de följder som kommer av ett ex. bli avsatt. 

Har man bara **en** moralisk intuition?

\
* **Vi lever inte alltid upp till våra egna ideal**
* Inre drifter och impulser leder oss i en annan riktning än våra moraliska principer (ex. grupptryck, ilska)
* Vårt handlande kan kännas både rätt och fel på samma gång, när våra moraliska intuitioner motsäger varandra (grupptryck, känslor, moralisk övertydlig/ideologi, personlighet)

Hur påverkar nya livsvillkor vår moral?(Reflektion)

Nya livsvillkor ställer nya krav på att reflektera över moralen

* Teknisk utveckling: Hålla någon vid liv längre?

\
* En fråga som man måste besvara inom moralfilosofin gäller hur man ska förhålla sig till förändringar i samhället, inte bara värderingsmässiga sådana.
* Jag talar även om sådant som medicinska förändringar, såsom att kunna hålla någon vid liv längre än man tidigare kunnat. Detta får konsekvenser exempelvis i diskussionen om abort, eller när man diskuterar gamlas rätt i vården (om man ska tillåta dödshjälp eller inte).
* Dessutom måste man klargöra frågan om innebörden av ett värdigt liv, m.m. Och redan där måste man djupdyka i ytterligare en frågeställning. Moralen påverkas alltså av vår omgivning. 

Ibland gör vi något som vi i efterhand inser var fel. Vad brukar hända med vår etik/moral då?

* I stunden tror vi alltid att vår moral är rätt
* Tillverka en etik för att förklara sig
* Tillämpad etik för att lindra dåligt samvete

Beskriv två grundläggande frågor inom moralfilosofin!

\
* **Hur ska vi leva våra liv?**
* **Vad gör en handling moraliskt rätt?**

Vad är den semantiska betydelsen av orden etik och moral?

Betyder egentligen samma sak, *sed*

Vad är moral?

\
* ***Moral*** = vårt faktiska handlande, hur principerna tillämpas
* Ständigt jämkande p.g.a. vi lever i ett samhälle och måste förhålla oss efter andras moral
* Styr normer, regler, lagar
* Ofta individuell

Vad är etik? Vilka tre frågor bör en etisk teori besvara?

\
\
* ***Etik*** = moralens teori, hur vi tänker kring vårt handlande **(moralfilosofi)**
* Tänkande över rätt och fel

\
* Inom moralfilosofin - tre grundfrågor (bör besvaras av de etiska teorierna)
* Vad är rätt?
* Vad är gott?
* För vem?

Vilka typer av etik finns det?

\
* **Det finns olika typer av etik**
* ***Normativ etik*** **-** teorier som försöker beskriva hur man bör tänka, ex. regeletik (Vad gör en handling moraliskt riktig?)
* ***Tillämpad etik*** **-** försök att applicera etiska teorier i specifika situationer, ex. dödshjälp
* ***Metaetik*** - frågor kring huruvida det finns en etik (vad innebär gott/ont?)

Hur påverkar moralen av grupptillhörigheter?

* **Ständigt jämkande**
* Vi har alla en inre moral
* Denna måste ständigt jämkas med andras moral moral.
* Gäller främst för de grupper vi ***vill*** tillhöra (vänner, familj, sportklubb, partier),
* I större utsträckning samhället (en stor, utvidgad grupp). När vi möter människor, måste vi ständigt anpassa oss efter deras moral. Vi måste fungera med dessa (stanna för att gå över gatan) även vid avsaknad av formella band
* ***Ju större grupp, desto svagare band till varandra, desto tunnare blir moralen.*** 


* Tvingas anpassas efter grupper vi inte ens vill ingå i.
* Vi kan hamna både i **beständiga** (klasser) och i **tillfälliga** grupper (flygplan).

Hur kan man reflektera över att moral och etik egentligen inte ens existerar eller åtminstone över att de är för ombytliga? (Reflektion inom metaetik)

\
* Vilken moral ska man välja?
* Ett problem med moral och etik är att de i mångt och mycket förändras, särskilt om man inte ser till sådant som pliktetiken - men även där kan plikterna variera (exempelvis olika tolkningar av Guds ord).
* Det gör att vi måste ställa oss frågan om huruvida vi kan lita på att just “vår” moral är den rätta. Finns det överhuvudtaget en objektiv moral? Detta knyter även an till hur vi ser på människor längre tillbaka i historien. I
* grund och botten är vi människor bara skal, menar jag, som fylls med normer och värderingar. Det är inget som följer naturligt på oss, åsidosatt grundvärderingar som man med biologisk psykologi kunnat förklara (flockbeteende, modersinstinkt).
* Därtill kan man ifrågasätta om vi verkligen bör döma våra historiska “jämlikar” så hårt som vi gör idag, bara för att de hade andra värderingssystem som var accepterade vid den tiden - annars hade vi ju levt i en statisk värld, vilket inte är fallet. Man måste dock fråga sig om den etik vi menar inte existerade förr bara “förtäcktes” och egentligen existerade eller om den inte alls var på tal. 

Hur ser kulturrelativister på moral och etik? (Reflektion inom metaetik)

\
* ***Existerar moral? Kulturrelativism***
* Det finns också de som menar att det inte finns något objektivt rätt och fel. Denna uppfattning kan synas i det som kallas för kulturrelativism, uppfattningen att alla kulturer är lika bra/lika värda. Eftersom våra normer följer med oss från samhället och den kultur vi lever i, blir det praktiskt taget omöjligt att formulera och definiera universella moraliska omdömen.
* Det var emellertid enklare förr, i en värld som inte var lika globaliserad. S
* ynen på etik enligt kulturrelativismen säger alltså att den är produkten av kulturen, och att sådan argumentation dessutom växlar beroende på tid och förändringar i samhället.
* Samtidigt följer många problem på kulturrelativismen.
* Exempelvis skulle man inte få kritisera sådant som könsstympning eller kannibalism.
* Dessutom skulle det heller inte blir något kvar att tolerera, om man ska tycka att allt är lika bra. Att anse att allt är lika bra är inte nödvändigt för en tolerant person, och ingår inte i begreppet - då förlorar det sin innebörd.

På vilket sätt kan man argumentera för att det faktiskt existerar en objektiv moral, i alla fall inom ramen för den mänskliga existensen? (Reflektion)

\
* ***Johns Rawls: Överlappande konsensus***
* Ett sätt att argumentera för att vissa etiska och moraliska normer faktiskt existerar är med hjälp av John Rawls teori kring överlappande konsensus. Den säger att det finns vissa normer som accepteras oavsett religiösa och sociala gränser och dessa skulle då kunna användas som utgångspunkt för att formulera en generell och övergripande, samt universell, etik. 

Vilka tre grader av etik/moral finns i samhället? Hur stort utrymme finns det för olika uppfattningar?

1. **Normer**

* Outtalade regler. Svagaste, men påverkar ändå vår individuella moral.
* Vi har med oss normer, utifrån olika moraluppfattningar. 
* Kan skapa missförstånd/konflikter vid olika normer (olika moral)
* Ju olikare kulturer, desto större moralkonflikter  
* *Finns möjligheter till olika uppfattningar (sociala konsekvenser)*


2. **Regler**

* Skriftliga eller muntliga
* Mindre möjligheter till olika uppfattningar


3. **Lagar**

* *Knappt inga möjligheter till olika uppfattningar*
* Starkast

Hur påverkas vår egna moral av andra?

\
Vi påverkas ej bara av vår egna moraliska övertygelse, utan blir (samh) inskolade i vilka sätt/handlingar som är goda, och vilka som är onda. Präglar oss och vår syn på världen.

Vilka tre grundfrågor bör en etisk teori besvara?

\

Vad är rätt?

Vad är gott?

För vem?

Vad handlar frågan “Vad är rätt?” om?

\

\
* **Vad är rätt?**
* Varför är en handling rätt? (Ger olika etiska teorier beroende på svar)

Vad handlar frågan “Vad är gott?” om?

* **Vad är gott?**
* **Finns olika typer**
* ***Moraliskt gott*** **=** moraliskt ställningstagande (en bra människa)
* ***Icke-moraliskt gott*** **=** ej moraliskt ställningstagande (god glass)
* ***Instrumentellt gott*** **=** gott för att använda som medel (skruvmejsel)
* ***Intrinsikalt gott*** **=** gott i sig (ex. en god hälsa, njuta av den för dess egen skull)

Vad handlar frågan “För vem?” om?

* **För vem?**
* **Tre olika uppfattningar:**
* ***Etisk egoism*** **=** Ta hänsyn till ens eget bästa, ev. gruppens bästa (gruppaltruism)
* ***Etisk altruism*** **=** Ta hänsyn till allas bästa, men bortse från sig själv
* ***Etisk universalism*** = Ta hänsyn till allas bästa inklusive sig själv

När man talar om goda avsikter/konsekvenser, vilken sorts gott talar man om då?

\
* Enbart det **intrinsikalt** goda (ex. jag går till tandläkaren och det gör väldigt ont, men läkarens handling syftar till något intrinsikalt gott = handlingarna blir instrumentellt goda).

Hur kan man särskilja moraliska situationer från icke-moraliska?

\
* **När vi talar om människor = ytterligare en aspekt = den moraliska**
* “Denna människan är god” = ett moraliskt ställningstagande
* **Icke-moraliskt = moraliskt neutralt (ex. bra väder, en bra cykel)**
* Kan dock bli moraliskt, ex. om jag tar flyget när det finns lika bra tågförbindelser (= får en moralisk innebörd)

Vad är skillnaden mellan icke-moraliskt och omoralisk?

\
* Icke-moraliskt = moraliskt neutralt (ex. bra väder, en bra cykel)
* Omoralisk = icke-rätt

I vilka vardagssituationer kan människors moral skilja sig åt? Hur använder vi moral i vardagen?

\
* **Vi använder moral i vardagen - kombinerat med tillämpad etik**
* Tillämpad etik = för en specifik situation, applicerad
* Moral = det faktiska handlandet
* **Moraliska valsituationer**
* Utmärks av: stark känsla av att handlingen berör frågor om rätt/orätt, samt påverkar andra personer
* Exempelvis: abort, religion, aktiv dödshjälp, fuska på prov/uppkörning m.m., ekonomisk brottslighet, komma i tid

Hur brukar vi lösa problemet när vi måste använda moral i vardagssituationer? Handlar vi alla på samma sätt?

\
* **Vanligaste lösningen: moralisk intuition**
* Påverkas av grupptryck, personlighet, känslor, ideologi, religion…
* Vår moraliska intuition - en spontan känsla över vad som är rätt eller fel
* Kan variera, men argument för att den i grund och botten är samma finns
* **Ingen allmängiltig moralisk intuition**
* Vi kommer från olika kulturer med olika värderingssystem = olika moraluppfattningar

Analysera varför människors moraliska intuition skiljer sig åt i vardagssituationer! (Reflektion)

\
* ***Människors moral skiljer sig åt i vardagssituationer***
* Vår moraliska intuition kan man ofta mena är hyfsat lika. Samtidigt finns det stora variationer i vad som uppfattas som moraliskt rätt att göra i en viss situation av olika människor.
* Detta märks särskilt då det handlar om att välja i situationer med mer betänketid, när man inte enbart kan luta sig tillbaka på de primitiva impulserna.
* Vår moraliska intuition förklaras inte bara av vår evolution, utan påverkas också av det samhälle och den kultur vi lever i: grupptryck, känslor, personlighet, ideologi och religion är alla saker som kan påverka vår moraliska intuition.
* Exempelvis kan jag välja att göra på ett sätt om jag är ledsen och känner mig besviken, men jag hade aldrig gjort så om jag istället var “neutral” eller glad i mitt mående (ex. skrika på någon).
* Förmodligen spelar även biologiska faktorer (både gruppmässiga/allmänmänskliga och individuella) roll för hur vi agerar i olika situationer.


* Allt detta leder till att människor inte får samma moraliska intuition i olika typerna av situationer, utan den kan på avsevärda ställen skilja sig åt. Det kan i sin tur uppstå flera problem av detta. 

Vad är ett problem som kommer uppstå när människors moral skiljer sig åt i vardagssituationer? (Reflektion) Hur ska man väga olika moraliska intuitioner mot varandra?

* ***Problem 1: Vems moraliska intuition väger tyngst?***

__*Kan vara både tillförlitlig och otillförlitlig (ex. fördomar har ett syfte)*__ 

* Man kan argumentera för att våra moraliska intuitioner kan förklaras utifrån evolutionen och att de därför inte är särskilt tillförlitliga. Många av våra moraliska intuitioner kan förstås om de sätts i sitt korrekta historiska sammanhang, och då kan vi förstå sådant som fördomar. Eftersom vi förr behövde skydda vår grupp utvecklades också en misstänksamhet mot de människor som såg annorlunda ut.
* En moralisk intuition skulle på så sätt kunna innebära förtryck av en viss typ av människor - och en sådan moralisk intuition kan knappast sägas vara särskilt godtagbar, heller inte tillförlitlig.
* Samtidigt som man kan förstå anledningarna bakom reaktionen, så gör det inte den moraliskt riktig. Därför kan man dra slutsatsen att moraliska omdömen inte bör baseras på moralisk intuition. I grund och botten förklaras den slutsatsen med att den moraliska intuitioner inte är baserad på resonerande slutlening utan i högre utsträckning på emotionella reaktioner.
* Motargumentet blir här att vår evolutionen absolut har ett syfte - anledningen till att vi har en moraliskt intuition kommer ur att vi ska överleva. Det innebär att man i vissa fall också kan förklara för att vår moraliska intuition är riktig.
* Det leder dock ofrånkomligen oss fram till frågan om *vems moraliska intuition som väger tyngst?* Och då kommer man återigen till frågan om det finns någon objektiv moral, och den är inte särskilt enkel att lösa…

Vad **är** egentligen den moraliska intuitionen? Är det bara det rent känslomässiga? (Reflektion)

\
* ***Problem 2: Det rationella resonerandet eller den emotionella reaktionen?***
* Ett annat problem som uppkommer är hur vi ska väga det rationella resonerandet mot de emotionella reaktionerna.
* Även om vissa menar att det rationella resonerandet inte hör till den evolutionära förklaringen, så kan man även argumentera för det - varför skulle evolutionen inte också leda till att vi kan resonera i olika situationer, om vad som är bäst?
* Att kunna resonera skulle ju kunna innebära att vi kan skydda oss själva från att skadas, om vi väljer det mest väl underbyggda beslutet. På så sätt skapas också en konflikt här kring vad den moraliska intuitioner faktiskt innebär. Är det bara en känsla, eller kan det också ingå viss förmåga av resonerande?

Vilket stort och slutgiltigt problem kan uppstå när människor har olika moraliska intuitioner?

\
* ***Samhällskollaps - ingen enhetlig kultur leder till svagare samhällen***
* Ett problem som uppstår när människor ska samsas även fast deras moraliska intuition på grundläggande plan skiljer sig åt, är att det samhälle som framträder kommer att avsakna en enhetlig kultur och likartade värderingar.
* Det kan leda till en känsla av vilsenhet, när man inte känner att det finns en fast och stadig grund att stå på, något rätt eller fel i olika situationer. Ett konkret exempel på detta blir när olika kulturkrockar sker. Problemet sker när människorna i ett land, exempelvis, inte erkänner sig till samma grundläggande moraliska regler i samhället.
* Ett konkret exempel från svensk håll är koranbränningarna då vissa människors moraliska intuition var att kasta sten på polisen för att deras heliga bok brändes. Denna moraliska intuitionen var starkt påverkad av religion, men också kombinerad med kulturella faktorer som synen på helighet m.m.. 
* När människor känner att de delar mindre med resterande samhällsmedlemmar (som kanske inte ens upplever sig som medlemmar i samhället), kan det också leda till en minskad vilja att försvara landet man lever i, eftersom man inte upplever det tydlig vad det är man faktiskt försvarar. 
* Sådant som att komma i tid/inte kan såklart ge upphov till konflikter, men inte lika stora som värderingsmässiga grundläggande

Vad är grundantagandet inom regeletiken? Varför kallades den för för pliktetik i större utsträckning?

\
* **Utgår från att det finns moraliska regler/principer som människan måste följa**
* Förr = pliktetik p.g.a. betoning på att det var människans *plikt* att följa detta (hade mer plikter överlag, ex. kung, nation, familj)
* Livets mening = att följa de moraliska lagarna
* En handling är god då de utförs av moraliska lagar

Vad tycker regeletiker om effektetiken?

\
* **Konsekvensetiken uppmuntrar till onda handlingar bara för att de kan ha goda konsekvenser**
* Man anklagar effektetiken för att uppmuntra till onda handlingar, bara för att dessa skulle ha goda konsekvenser - man tycker effektetiken är omoralisk. Saker som effektetikern skulle kunna motivera skulle en pliktetiker tycka vara frånstötande och helt stå i strid med de moraliska lagarna. 
* \
* **Regeletiken** **varnar** för att **konsekvensetiken** leder alltid till **subjektiva bedömningar** av vad som är **rätt/fel.** 

Vilka två olika regeletiker finns det?

\
* **Skillnad mellan världslig och religiös**
* Religiös - Guds regler (konservativa religioner särskilt)
* Världslig - försök till att utforma moraliska regler utan en Gudsauktoritet (Kant)

Hur utvärderar man om en handling är rätt/fel?

\
* **Situationen utvärderas enbart utifrån om handlingen** ***i sig*** **var rätt, inte avsikter/konsekvenser**

Är regeletiken lätt att följa? Hur ser dess status ut?

\
* **Ej flexibel - lätt att följa**
* Moralen kan inte förändras
* Finns tydliga rätt och fel - ska följas även om vi inte uppskattar dem
* **Hög status? - Minskar dock**
* Anses ha format vår kultur (p.g.a religionen), ofta hög status att dö för principer m.m.
* P.g.a. religions tillbakagång = regeletiken minskar

Vilka reflektioner kan överlag göras kring regeletiken?

\
* **Reflektion**:
* Vem bestämmer reglerna, och varför är just de rätt?
* Utgår från att det finns inneboende gott/ont i olika sorters handlingar

Beskriv den religiösa regeletiken? Var återfinns den? Vad bestämmer reglerna?

\
* **Alla religioner, särskilt konservativa**
* Judendom: 613 regler
* Kristendom: 10 budord
* Islam: Sharia, sunna, salafism

\
* **Reglerna kommer från Gud, därför är de legitima**
* Eftersom Gud är allgod blir handlingarna allgoda
* **Kan vara både generella och väldigt detaljerade**
* Ett ansvar och en skyldighet för människan att följa

Är den religiösa regeletiken relevant för filosofer?

Inte så filosofiskt relevant, p.g.a reglerna är givna av Gud (finns Gud?)

\
* **Reflektion**:
* Hur vet man vad Guds bud är? (Olika tolkningar?)
* Finns Gud?

Vem är grundaren av den världsliga regeletiken? Beskriv honom kort!

\
* **Immanuel Kant**
* Tysk filosofi, 1700-talet
* Königsberg - levde tämligen isolerat (nuvarande Kaliningrad)
* Kunskapsfilosofi, moralfilosof
* **Försökte formulera en regeletik utan Gud (var dock kristen)**
* Stor förespråkare för att reglerna behövde överföras från religionen in till vardagslivet

Vad är **inte** moral, enligt Kant? Hur speglas detta av det s.k. villkorliga imperativet?

\
* Inte om att uppnå ***mål*** (ex. lycka)
* **Villkorligt** **imperativ** = kan förändras. En regel man följer bara för att uppnå ett visst mål. Gäller enbart om man vill nå vissa mål.


* Inte en fråga om ***känslor*** (att göra något p.g.a känslor leder till att handlingen blir moraliskt oriktig, p.g.a. känslor är subjektiva/individuella och förändras snabbt)
* Moralens regler är annorlunda p.g.a. de måste följas -> det kategoriska imperativet

Vilka handlingar är goda, enligt Kant? Vad är det man gör när man handlar moraliskt? Nedvärderade han helt och hållet känslorna?

\
* Det goda är ***viljan*** att utföra de rätta handlingarna (nedvärderade sålunda inte känslor helt och hållet. Man kan känna starkt för något, men ändå agera - dock inte p.g.a. känslan, utan p.g.a. att det är ens *plikt* att agera (plikten inser man pga förnuftet inte pga medlidandet). Hans etik är ***förnuftig***, eftersom man själv inser vilka handlingar som är de rätta.
* ***Man följer en princip när man handlar moraliskt***
* Inga undantag för någon (inte ens sig själv)

Vad menade Kant karaktäriserade de moraliska (samt moraliskt rätta) handlingarna?

\
* Det som karaktäriserar handlingar som har med moral att göra är **motivet** hos den som agerar. De enda handlingar som är moraliska är det som motiveras med en vilja att utföra en **plikt**. Om man utgör en handling för att tjäna pengar (konsekvensetik) så är den inte moralisk.
* \
* När man hjälper någon finns det alltid ett element av bekräftelse av sig själv. Om man gör det av en känsla så är det moraliskt neutralt. 

Hur menade Kant att man skulle upptäcka de moraliska lagarna?

\
* ***Förnuftet -*** med det praktiska förnuftet kan man upptäcka de moraliska lagarna, p.g.a. det praktiska förnuftet är ett tänkande som leder till förnuftiga handlingar. Allt förnuftigt handlande styrs av regler (ex. regler för att leva hälsosamt och hinna med bussen). 

Enligt Kant fanns det också moraliskt neutrala handlingar. Vilka är dessa och varför är de moraliskt neutrala?

\
* Moraliskt neutral
* Om handlingen motiveras av en känsla (ex. känna medlidande). Denna handling har inget med moral att göra
* Han säger inte att det är moraliskt felaktigt, bara att den inte har med moral att göra.
* En **känsla** kan **aldrig vara moraliskt rätt** - p.g.a. känslor kan alltid vara ombytliga.
* Handlingar man gör av en positiv känsla är inte moraliskt rätta, för handlingen dikteras av hur man själv råkar må för tillfället. Om man ex. donerar till välgörenhet p.g.a. en plikt - oavsett hur man mår för tillfället - så är det en moraliskt riktig handling. 

Vad är det kategoriska imperativet?

\
**Det kategoriska imperativet**

* “Gör bara på ett sätt som du själv skulle vilja se upphöjt till allmän lag”
* “Det jag gör ska också andra kunna göra/det ska jag kunna acceptera att andra gör”

\
*"Behandla människor som självändamål, inte som medel”*

* Behandla som självändamål = se dem som egna individer med egen vilja och förnuft. Betyder ung. “utnyttja inte andra människor”


* **Finns** ***flera*** ***formuleringar*** **- som en samling visdomsord**
* ***Kategoriskt imperativ = en uppmaning som gäller alltid***

**För vem** gäller Kants pliktetik?

\
* Universalistisk pga är en uppmaning till alla (även allmängiltig). Gäller dock bara för människor, pg.a Kant menade att djur saknade förnuft och styrs av instinkter

Hur ska man bära sig åt i en valsituation, enligt Kant?

\
* **I en valsituation:**
* %%*Man ska vilja att den tänkta regeln vore lag och att den ska fungera utan självmotsägelse*%%
* %%*I en valsituation - utgå från de principer som följer av det kategoriska imperativet*%%

Det finns flera moralfilosofier inom pliktetiken. Men vad kan pliktetiken kallas med ett annat namn?

\
* **Pliktetik (deontologisk etik)**

Vilka två sammankopplade typer av kritik finns gentemot den kantianska regeletiken? (Reflektion)

\
* ***Inget utrymme för undantag vilket leder till pliktkollisioner***
* Eftersom Kant är regeletiker så fokuserar hans etik bara på handlingen i sig, inte på de eventuella konsekvenserna av den.
* Det betyder också att man inte kan formulera undantag, så som “detta är rätt om…” eftersom man då hänfaller till att bedöma handlingen utifrån konsekvenserna.
* Om jag exempelvis lovar någon att träffa personen så kan jag tänka mig att jag handlar efter regeln “du ska hålla dina löften”. Men sker något då på vägen till min vän, exempelvis att jag måste hjälpa någon att hitta rätt så vill jag kanske handla enligt “du ska hjälpa dina medmänniskor”.
* Eftersom jag nu har två regler som måste uppfyllas samtidigt, men jag kan bara uppfylla en åt gången så bildas även en pliktkollision.

Vad är en stor svaghet med Kants pliktetik, som utmanar hela legitimiteten för den? (Reflektion)

\
* ***Vad händer vid mångkultur?***
* Ett annat stort problem för Kants regeletik är att vi själva förväntas ta reda på vilka regler och lagar som gäller med hjälp av förnuftet.
* Det kan låta bra, men samtidigt präglas vi alla djupt av våra livserfarenheter och vår uppfostran, varför människor som vuxit upp i två helt olika kulturer inte kommer att resonera likadant.
* Därmed kommer olika regelsystem byggas upp när olika kulturer möts, varför det kommer finnas mer än en regeletik - och om mer än en regel är giltig i ett specifikt fall, då fallerar hela idén med att det finns beständiga, moraliska regler.

Vad utgår konsekvensetiken från? Vad är en moraliskt riktig handling?

\
* **Handlingar ska bedömas utifrån dess konsekvenser**
* ***Goda konsekvenser = en moraliskt god handling***
* Innebörden av goda konsekvenser = något som leder till *ökad lycka/ökad njutning*
* Är konsekvenserna goda? (Istället för “Är handlingen rätt?”)
* ***Goda konsekvenser ska överväga nackdelarna för att handlingen ska vara OK att utföra***
* Inga regler kring huruvida handlingen i sig är bra eller dålig - enbart bedömande av utfallet

Ge ett exempel på ett område inom vilket man kan se att konsekvensetiken är stor och dominerande! Hur ser etikens ställning ut överlag?

\
* **Dominerar ex. inom medicin**
* Man måste “offra” någon för att många andra ska få det bättre
* **Vanligare bland yngre**
* Mindre upplevs känsla av plikter idag = konsekvensetiken får större utrymme på bekostnad av pliktetiken (ex. även p.g.a. individualism?)
* Den vanligaste etiken i vardagen (upplevs allmänmänsklig). Vi tänker ofta på vad saker får för konsekvenser när vi gör dem, och vi utgår vanligtvis från oss själva

Vid grov uppdelning, vilka typer av konsekvensetik finns det?

\
* **Kan vara både individuell (etisk egoism) och universell (utilitarism)**
* Finns olika typer, utformade av olika filosofer

Ge ett exempel på ett konsekvensetiskt uttalande!

\
* **Exempel: Jag vill inte stjäla denna sak, men om jag inte gör det svälter jag och min familj ihjäl**

Vilket problem finns gällande konsekvensetiken, när det kommer till *vems konsekvenser/vems lycka* det är som betyder mest? (Reflektion)

\
* ***Ur vems synvinkel beräknas konsekvenserna? Vems lycka, och vilken väger tyngst?***
* Ett stort problem inom konsekvensetiken är att det inte är tydligt ur vilken synvinkel konsekvenserna ska bedömas.
* Exempelvis kommer en viss handling för en tjuv vara moraliskt rätt, medan den som blir bestulen på sina ägodelar kommer att anse att den är moraliskt felaktig.
* Detta leder oss in på nästa problem - vems lycka/olycka som räknas, och om det finns någon lycka som väger tyngre än annan?
* Väger lyckan för att tjuven kunde äta sig mätt tyngre än olyckan för personen som blev bestulen på sina besparingar?
* Det leder ofrånkomligen fram till ett problem som gör att man kan ifrågasätta hur moraliskt tydligt konsekvensetiken är, eftersom den är så varierande. 

Varför blir konsekvensetiken svår att utföra på lång sikt, vad gäller att förutse konsekvenserna? (Reflektion)

\
* ***Komplicerat att förutse konsekvenser + när tar konsekvenserna slut?***
* Ett annat problem för konsekvensetiken handlar om hur man ska beräkna konsekvenserna. Eftersom vi omöjligen kan förutspå framtiden måste vi vara öppna för alla möjligheter.
* Det innebär att det blir väldigt svårt att förutse vilka eventuella konsekvenser en handling kan få.
* Dessutom är det främst de betydande effekterna vi ser främst, men även de mindre effekterna kan bli viktiga i det långa loppet.
* Vi kan heller inte bara se till vårt egna perspektiv utan måste förstå att våra handlingar också påverkar andra. Det innebär att det blir omöjligt att leda en sådan kalkyl till sitt slit, eftersom vi aldrig fullt ut kommer kunna leva oss in i en annan människas tankevärld (och hur den uppfattar en viss handling).
* Mycket av hur vi uppfattar handlingar har dessutom att göra med vårt subjektiva mående för just den stunden. Homo Economicus existerar alltså inte. 

Vilken egen reflektion kan du göra kring konsekvensetikens svårigheter? Hur kan denna kritik bemötas av konsekvensetiker? (Reflektion)

\
* Egen reflektion: ***När tar konsekvenserna slut?***
* Något man bör ta i beaktande, och som uppenbart komplicerar det för konsekvensetiken, är *när konsekvenserna egentligen tar slut*. Hur bedömer vi egentligen att konsekvenserna av våra handlingar slutar - de kanske fortgår för evigt?
* Ett begrepp som förklarar detta närmare återfinns inom *kaosteorin/kaosforskningen*, och kallas ***fjärilseffekten***.
* Rent teoretiskt menar man att en fjärils vingslag i Mexico skulle kunna orsaka en orkan i Sverige - de små förändringarna får i det långa loppet oöverskådliga konsekvenser.
* Det är därför omöjligt att utvärdera när konsekvenserna av ett visst handlande tar slut. Något väldigt litet, som en fjärils vingslag, kan alltså i slutändan påverka alla luftpartiklar i hela atmosfären.
* Dock skulle detta också kunna motargumenteras av konsekvensetikerna De kan mena att det talar för att våra handlingars konsekvenser har större betydelse än vad vi kan föreställa oss, varför det inte blir desto mindre viktigare att välja handlingarna varsamt.

Vilka typer av utilitarism finns det?

\
* **Finns olika typer, från olika filosofer**
* Jeremy Bentham, John Stuart Mill
* ***Handlings- och regelutilitarism***

Hur kan man enkelt uttrycka vad utilitarismen eftersträvar, i en mening? Är denna korrekt egentligen?

\
* **Enkelt uttryckt: “Största möjliga lycka för största möjliga antal”**
* **Försöka** ***maximera*** **lyckan**
* Dock lite felaktigt citat, då det antyder att två variabler existerar. Maximeringen gäller den *sammanlagda* av lycka/det goda (en variabel)
* ***Nettovinst*** Försök hitta den maximala överskottet/den maximala vinsten av lycka och välj handlingen med störst nettoeffekt
* Beräkna de *förväntade* konsekvenserna

Vad anser man att lycka är inom utilitarismen?

\
* **Lyckan**
* Lyckan anses vara ***människans*** ***självändamål***/***ultimata*** ***livsmål***
* Finns i livet olika medel för att *nå* lyckan (vara frisk, god ekonomi m.m.)
* Onda saker = smärta, olycka
* Lycka ***kan*** ***definieras*** ***olika*** **-** betyder olika saker
* Lyckan = *intrinsikalt* värde

För vem är utilitarismen riktad till? (Etisk…)

\
* **Universalistisk - se till** ***alla***, inklusive en själv
* Gruppen/massan placeras före individen, men individen har också en roll (dock bara i sammanhanget av att den tillhör en grupp).
* “Konsekvensetikens samhällsfilosofiska version"/"Konsekvensetikens kollektiva applikation”.

Varför är utilitarismen förhållandevis populär i vardagen? Inom vilket område är utilitarismen kanske mer förekommande än någon annanstans?

\
* **Populär - vardagsmoral**
* Självklart att konsekvenser spelar roll
* Man måste ibland uppstå obehag för att senare få det bättre
* Man kan inte enbart tänka på sig själv
* Bra att sträva efter välbefinnande
* **=** ***Stämmer med vår moraliska intuition***, vi känner i egen/har erfarit detta
* **Medicin**
* Utveckling av mediciner, etiska råd m.m.

Vad utgår sinnelagsetiken från? Vad avgör om en handling är god?

\
* **Det är avsikterna som avgör om handlingen är god**
* Goda avsikter = en god handling
* **Konsekvenserna har ingen betydelse**

Vad fokuserar sinnelagsetiker på, när det gäller att bedöma huruvida en handling är rätt eller fel?

\
* **Fokus på aktörens uppsåt**
* Sinnelag = vår personliga karaktär (människans inre)
* En god människa handlar rätt

Vem ska den goda tanken vara riktad åt, inom sinnelagsetiken?

\
* **Den goda tanken - mot någon annan**
* Du ska inte handla på ett sätt som gynnar dig själv (etisk egoism), utan du ska tänka på andra

Under vilka förhållanden använder vi främst sinnelagsetiken? Hur spelar sinnelagsetiken roll i vardagen?

\
* **Används främst under två förhållanden:**
* ***Rättfärdigande*** (då konsekvenserna blev annorlunda än förväntat)
* ***Avsaknas av vägledning från andra etikformer***
* Man känner varken till reglerna (plikten) eller konsekvenserna
* **I vardagen**
* *Det är lättare att förlåta någon som haft gott uppsåt*
* *I svenska domstolar*: kortare straff om gott uppsåt (och tvärtom)

Vilken uppenbar fråga kommer man behöva ställa sig, när man ska utvärdera en handling utifrån sinnelagsetiken? (Reflektion)

\
* ***Hur kan man känna till någons avsikter?***
* Att sinnelagsetiken varierar så pass mycket innebär också att när människor väl handlat fel, så är det väldigt svårt att ta reda på vilka avsikter de haft med sitt handlande.
* Och även om handlingen blev god så kan den ha utförts med dåliga avsikter
* Man kan heller aldrig 100%-igt känna till en persons avsikter
* Vi vill nästan alltid tro att våra avsikter är goda - och är de inte det i stunden, så vill vi åtminstone i efterhand förklara att våra avsikter ändå var goda, att vi hade gott uppsåt.
* Att sinnelagsetiken i så hög utsträckning blir en bortförklaringsmodell gör att den tappar i värde, enligt mig. Det är färre som tar åt sig äran av sinnelagsetiken i de fall då något lyckats, utan man hänfaller till etiken i de fall då man misslyckats. Den blir en enkel undanflykt.

\

Hur kan man kritisera sinnelagsetiken gällande vilken typ av vägledning den förser människorna med? (Reflektion)

* **Problem: ej tillräcklig vägledning**
* *Mänsklig psykologi*
* Ett mycket stort problem som sinnelagsetiken behöver tampas med, men som de inte löser, är att det inte är en “statisk” teori - den handlar om ens subjektiva uppfattningar och känslor, och kan därmed variera. Vad som vore ett bra uppsåt idag (vad jag tänkte skulle göra gott) kan vara något helt annat imorgon. 
* Eller så måste man ha varit uppvuxen i en väldigt sträng kultur, så att allas avsikter är desamma och så man kan döma på detta sätt (samtidigt måste alla också vara perfekta)

\
* *Bortser från den mänskliga faktorn*
* Det gör också att man inte alltid får bra vägledning, för man kan inte alltid vara balanserad. Ändå försöker sinnelagsetiken kräva att man ständigt ska lita på sin egen omdömesförmåga.
* Därför menar jag att sinnelagsetiken bortser från den mänskliga faktorn i för stor utsträckning, vilket leder till att den får stora brister. Man måste kunna ställa krav på människor. Att man inte kan ställa krav innebär att människan i fråga inte “behöver” tänka över andra aspekter av vad handlingen kan sluta i. 
* Samma handling kan vara ond för en person, och god för en annan. 

Vilken kritik kan man rikta mot sinnelagsetiken, vad gäller att ge bra vägledning för hela världens människor? (Reflektion)

* **Problem: Inget statiskt etiskt system**
* *Olika värderingssystem*
* Det betyder att etiken strängt influeras av ens tankar, och särskilt när man har olika värderingssystem så kan dessa kollidera.
* Exempelvis om någon menar att den begår ett terrorbrott i Guds namn menar den att det var av en god intention, men så skulle personen inte dömas i andra samhällen - då skulle man säga att det var en dålig handling.
* Våra avsikter globalt varierar för mycket - för att denna etik ska fungera måste det finnas ett gemensamt värderingssystem. 

\

Vilken etikform är mycket vanlig idag - vilka andra etikformer har fått backa?

\
* **Vanligare idag**
* Mindre pliktetik + sinnelagsetik -> ökad nivå av konsekvensetik
* Pliktetik minskar, p.g.a. nationalstatens roll ifrågasätts, Gud ifrågasätts, den traditionella familjen (och plikterna som följer därpå) har upplösts…
* Sinnelagsetik minskar p.g.a. religionens minskade roll

Vad kan vara några anledningar till att konsekvensetiken är så vanlig att använda?

* **Upplevs generellt som förståelig och underbyggd**
* Självklart att konsekvenserna är viktiga
* Varför inte maximera nyttan? (Medicin, ekonomi m.m.)
* Passar med individualismen - vi tillåts fokusera på oss själva
* Varför inte göra många (/maximal lycka) lyckliga?
* **Opartisk?**
* Upplevs opartisk/objektiv eftersom man tar hänsyn till både pos. + neg. konsekvenser
* Man kan se på situationen ur olika personers perspektiv = upplevs fånga upp och belysa fler personers åsikter (ökad förståelse/tolerans - populärt i dagens samhälle)
* Man får själv tänka ut vad som kan vara bäst (upplysningen) till skillnad från att bara skolas in i ett system
* **Ger ofta tydlig vägledning**
* Enkel att använda i konkreta situationer där man annars hade stått utan svar

\

Hur kan konsekvensetikens dominans se som en kvarleva från upplysningen? (Reflektion)

\
* ***Ett upplysningsarv?***
* I västvärlden framhåller man ofta upplysningsarvet. Här skulle jag vilja mena att konsekvensetiken har en viss roll att spela. Tiden innan upplysningen präglades av pliktetik, och människor följde godtroget Guds bud.
* Efter och under upplysningen uppmanades människor (kanske för första gången på mycket länge) att faktiskt själva reflektera över sin omgivning.
* På så sätt framstår konsekvensetiken som en intellektuell och resonerande etik som inte blint förlitar sig på vad vi blivit inskolade i ska hända.
* Dock påverkas ju ändå det som sker av vad vi är inskolade i, men det är en annan fråga.
* Att det finns kopplingar till upplysningen skulle dock kunna ses som en del i varför konsekvensetiken blivit så viktig - det är ett sätt att ta avstånd från de gamla moral- och etikreglerna, som man ansåg inskränkte på människors frihet.

Hur kan man koppla samman konsekvensetiken med dagens individualistiska samhälle? (Reflektion)

\
* ***Individualism?***
* Något som skulle kunna anses vara bidragande till konsekvensetikens popularitet är att den knyter av till den våg av individualism som har präglat det moderna samhället.
* Eftersom konsekvensetiken också utgår från vilka konsekvenser som sker för dig som enskild individ (i sin renaste form), så innebär det att en själv ställs i första rummet och att det blir ens egna behov och preferenser som blir viktiga. Man tillåts, i individualismens anda, fokusera på sig själv.
* Det upplevs också vara ett gott resonerande eftersom man både lyfter fram styrkor och svagheter - ett intellektuellt resonerande.
* Därför menar jag att konsekvensetiken har blivit ännu viktigare med individualismens framfart i bakhuvudet. Detta gäller dock enbart för konsekvensetiken och den etiska egoismen, inte för utilitarismen. 

På vilket sätt kan man argumentera för att en del i att konsekvensetiken blivit så vanlig beror på att den kopplar an till ökad tolerans för olika kulturer/människor?

\
* ***Tolerans för kulturer/människor?*** 
* Jag skulle även vilja hävda att tidens anda relativt väl fångas upp av upplysningen. Särskilt västvärlden har sedan 10-15 år tillbaka präglats av förståelse och tolerans för andra kulturer och religioner, och västvärlden ska “göra upp” med sin historia och förtryck av andra kulturer.
* En anledning till att jag ser det som att konsekvensetiken passar väl in med tidens anda beror på att vi genom konsekvensetiken också kan förstå våra handlingar utifrån andra personers ögon - vilket passar väl in med kulturutbytet.
* Eftersom pliktetiken behöver utgå från att det finns ett gemensamt värderingssystem så kommer den inte att föra med sig några stora lösningar när det gäller kulturutbyten/förståelse.
* Det kan däremot konsekvensetiken göra. På så sätt kan man mena att en ökad förståelse för vilka konsekvenser handlingar får för olika människor är en del av tidens anda av tolerans (det gynnar förståelse och tolerans) vilket i sin tur har gjort konsekvensetiken mycket vanlig att använda. Man tvingas helt enkelt se saker även ur andras perspektiv.

Var någonstans i politiken är utilitarismen som störst? Beskriv hur utilitarismen kan användas inom politiken! (Reflektion)

\
* ***Var någonstans i politiken är utilitarismen som störst?***
* Utilitarismen är svår att översätta till en konkret politisk ideologi. Detta beror på att utilitarismen som alla andra etiska teorier eftersträvar en så bra utveckling som möjligt, man har bara olika ingångar till detta.
* Utilitarismen utgår som bekant från att ett felaktigt handlande är ett sådant som inte maximerar lyckan i världen.
* Detta kan inte bara göras i en handvändning, utan man måste först ha beskaffenhet om hur världen ser ut, och hur lyckan då bör maximeras. Det leder till att utilitaristiska filosofer kan hamna i olika läger på den politiska skalan.
* Det är dock så att många utilitarister hamnar mer radikalt på den politiska skalan, exempelvis den svenske filosofen och utilitarism-förespråkaren Torbjörn Tännsjö (Vänsterpartiet). 


* ***Utilitarism kräver inte jämställdhet***
* Även om många utilitarister hamnar vänsterut, så innebär inte utilitarismen i sin grundform att jämställdhet måste uppfyllas - detta beror på att det är lycka som ska maximeras, och alla människor känner nödvändigtvis inte samma lycka.
* Att ta från de rika och ge till de fattiga kan ha ett instrumentellt värde för en utilitarist, men det har inget intrinsikalt värde. Mycket omfördelningspolitik kan motiveras med utilitarism, men det är inget givet.

Kan du ge några praktiska exempel på när utilitarismen kan användas/har använts inom politiken? (Reflektion)

\
* ***Praktiska exempel på när utilitarism har används inom politiken*** 
* Ett exempel på när Socialdemokraterna använde sig av utilitarism är då man skulle undersöka vad som krävdes för att hålla en god tandhälsa. Detta innebar att man genomförde något som kallades för Vipeholmsexperimenten, där människor som inte hade samma förutsättningar (funktionshindrade) tvingades att äta sega kolor för att se vilken påverkan socker hade på tänderna.
* Ett “fåtal” individer (i förhållande till den svenska befolkningen) råkade då illa ut, men detta kunde ändå motiveras med att det stora flertalet i slutändan gynnades. 
* Sådana typer av experiment och liknande har varit till viss del genomgående inom folkhemmet. Exempelvis IB, när man kartlade vissa personer med vänsteråsikter, ansåg man att kartläggningen skulle höja lyckan för befolkningen i stora drag.

Varför kan det antas vara svårare att motivera utilitaristiska politiska åtgärder i dagens Sverige (/väst) jämfört med dåtidens! (Reflektion)

\
* ***Idag - svårare med utilitaristiska åtgärder (MR, Individens rätt)***
* Jag tror att det är svårare att genomföra en tydlig utilitaristisk politik idag jämfört med vad det var förr. Även om konsekvensetiken är vanligare idag (och utilitarismen hör ju dit) så menar jag att det förr var tydligare att man tillhörde en grupp och även att man kände att det ibland behövdes göra uppoffringar för denna grupp.
* Idag, särskilt med tanke på vilken roll MR - som ju är väldigt individualistiskt - spelar, så menar jag att många har svårt att se att vissa skulle behöva “offras”/”lida” för att det stora flertalet skulle få skörda frukterna av detta. Samtidigt behöver utilitarism inom vissa ramar användas inom ex. medicin, men även där har vi etiska råd som ska ge vägledning. 

Hur kan konsekvensetik kombineras (eller ej) med sinnelagsetik? (2 st)

* __*Egentligen olika fokus*__
* Konsekvensetiken skulle jag inte säga kan kombineras med sinnelagsetiken i särskilt stor utsträckning. Denna slutsats gör jag eftersom man inom sinnelagsetiken är mer “i stunden” och fokuserar på motivet. Inom konsekvensetiken fokuserar man snarare på framtiden.


* __*Fokus på mål (=motiv) - sinnelag mindre utvecklad form?*__
* Till viss del kan dock etikformerna kombineras. Exempelvis kan man mena att sinnelagsetiken är en bara inte lika utvecklad form av konsekvensetiken. Bägge teorierna ser ju egentligen till målet (d.v.s. motivet), men sinnelagsetiken stannar vid tanken, medan konsekvensetiken är mer utvärderande

Hur kan konsekvensetik kombineras (eller ej) med dygdetik? (2 st)

* __*Dygder måste tränas = se till konsekvenser*__
* Konsekvensetiken kan kombineras med dygdetiken. Denna slutsats drar jag då en dygd måste tränas upp, och för att träna upp en dygd måste man se vad som blir utfallet av ett visst handlade - det är det som har lett fram till dygdetiken. 


* __*Konsekvenser för att känna till dygder + deras balans*__
* Man menar exempelvis att modet är en dygd eftersom ett liv utan mod kommer leda till olycka. Då har man räknat ut konsekvenserna av att vara feg. På så sätt passar dygdetiken och konsekvensetiken väl ihop. En person som vill handla enligt dygdetiken måste också tänka på hur ett visst handlade kommer att vara i en viss situation, för att dygden ska bli perfekt och varken underdriven eller överdriven. 

Hur kan sinnelagsetiken kombineras (eller ej) med dygdetik? (2 st)

\
**Dygdetik**

__*Nja, sinnen går emot dygder*__

* Sinnelagsetiken menar jag inte passar väl in med dygdetiken. Det beror dock på situationen. Om man ser till teorierna i dess grundformer så menar jag att ens sinnelag ofta går emot dygderna, det är ju själva anledningen till att vi måste träna upp våra dygder. Våra instinkter och instinktiva känslor blir då snarare det som lägger grunden för sinnelagsetiken. 

__*I specifika situationer?*__

* I en specifik situation kan sinnelagsetiken dock ta hjälp av dygdetiken. Om man vill att något särskilt ska ske så kanske man behöver ett verktyg för att säkerställa det, och då kan dygderna agera som sådant. Man kan också *vilja* (=motiv) bli en god och dygdig människa - detta gäller dock inte för sinnelagsetiken då de goda tankarna enbart ska vara riktade mot andra. 

Hur kan sinnelagsetiken kombineras (eller ej) med regeletik, både världslig och religiös?

**Regeletik**

__*Religiös - nej*__

* Jag skulle säga att sinnelagsetiken inte alltid går ihop med regeletiken. Detta beror på att våra avsikter ofta skiljer sig från de moraliska reglerna, särskilt inom den religiösa pliktetiken.

Sinnelagsetiken och regeletiken kan inte så väl kombineras. Detta beror på att plikterna kan gå emot vad man känner. Det gör att det skapas en slags kollision mellan etikteorierna. Samtidigt som många menar att pliktetikens regler är de rätta och att det är därför som de upplevs självklara för oss (ex. inte döda) så vittnar lika många om hur svårt det är att uppfylla plikterna, särskilt vad gäller religion där det uttrycks som att man “lockas” av Djävulen.

__*Världslig (KI) - nej (men man kan tro ja)*__

* Inom den världsliga kan man dock mena att sinnelagsetiken relativt väl gifter sig med regeletiken. Det beror på att vårt sinnelag handlar om att vi vill andra gott - och om vi följer KI så medför det att allt vi ska kunna göra måste också andra kunna få göra (= det ska gynna andra).  Ex. “Man får ljuga om det räddar någons liv” - dock funkar detta inte då det handlar om att handlingen blir villkorad, vilket pliktetiken förbjudet

Hur kan dygdetiken kombineras (eller ej) med regeletik? (3 st)

* __*Dygder kan försvinna*__
* Om alla följer regler för att uppnå dygder så kommer dygderna inte längre att existera - då blir de alldagliga. 


* __*Dygdetiken förändras, inte regeletiken*__
* Dessutom kan man mena att regeltiekn inte går att kombinera med dygdetiken då regeletiken är beständig, men dygdetiken förändras (eftersom dygderna influeras av normer/samhälle). I detta fall upplevs dygdetiken ombytlig, vilket regeletiken ju inte accepterar. 


* __*Ja - dygder kräver regler*__
* Regeletiken kan kombineras med dygdetiken om man ser till att en dygdig person också måste följa vissa regler för att nå sina dygder (detta är hur dygderna “tränas upp”). Om inte personen i fråga sätter upp vissa regler för hur den ska handla i specifika situationer kommer den att få svårt att träna på sitt beteende, eftersom man måste utsätta sig för obekvämligheter för att utvecklas. Därför kan man säga att regeletiken går att kombinera med dygdetiken, i den ordningen. 

Hur kan regeletiken kombineras (eller ej) med konsekvensetiken? (3 st)

__*I sin grundform - nej*__

* Jag anser inte att regeletiken och konsekvensetiken i särskilt stor utsträckning kan kombineras. Detta beror i grund och botten på att de bägge etiska teorierna består av två olika fokus - den ena lägger vikten på handlingen *i sig* och bortser helt från resultatet, medan den andra gör motsatsen. Därför gifter sig teorierna inte särskilt väl.

__*Konsekvensetik kan förstärka regler/plikter*__

* Kan även kombineras då reglerna kan förstärkas/respekten för reglerna om man inser att om man bryter mot dem så drabbas man av allvarliga konsekvenser. Då är man mindre benägen att bryta dem. Då har man låtit konsekvenstiken göra så man får mer respekt för reglerna (/regeletik). Dock kanske det inte handlar om respekt för reglerna utan för konsekvenserna?

__*Regelutilitarism - ja*__

* Dock menar jag att regeletiken kan kombineras med en särskild variant av utilitarism (som är en form av konsekvensetik), nämligen Mills regelutilitarism. Den säger att vissa tumregler bör finnas för att garantera att ex. oskyldiga inte far illa. Man ska då applicera utilitarismen på regelsystemet med utgångspunkten i att det generella utfallet är ett sådant som maximerar nyttan. Genom konsekvenserna får man då fram om plikten är god eller inte och om den bör fortsätta förvaltas i samhället. 

\

Vilka reflektioner kan man göra kring *när* det går att kombinera de etiska teorierna? När börjar det uppstå problem?

\
* ***Man kan kombinera så länge intressena inte strider mot varandra***
* Då kan de användas för att backa upp varandra
* ***Problemet: etiska konflikter, teorier ger olika vägledning***
* Om inte den ena teorin hjälper - ta hjälp av en annan (oftast sinnelag)

Hur kan man se att konsekvenetik och regeletik kolliderar och vinner över varandra i mer vardagliga händelser (relaterat till tre nivåer av etik/moral i samh)?

\
* ***I vardagen - regeletik eller konsekvensetik***
* Beror på utfallet (d.v.s. konsekvensetiken leder till regeletikens vinst) samt situation
* __*Lagöverträdelser -> regeletik*__
* Eftersom man kan straffas (dock kanske mer konsekvensetik?)
* __*Normer -> konsekvensetik*__
* Inte lika mycket straff. Man bryr sig om hur man uppfattas p.g.a. det handlar om grupper som man vill passa in i. 

Nämn några problem som finns med regeletiken! (Reflektion)

\
* Vem bestämmer reglerna, och varför är just de rätt?
* Utgår från att det finns inneboende gott/ont i olika sorters handlingar
* Fri vilja?
* Pliktkollisioner

Beskriv hur John Stuart Mill påverkade utilitarismen.

\
* ***John Stuart Mill***
* ***Regelutilitarism***
* Den utilitaristiska principen ska användas för att generera handlingsregler (tumregler) som om de efterlevs tillsammans leder till maximal nytta.
* Ex. aldrig döda oskyldiga, även om det krävs för att rädda andra (ex. döda en för att rädda tre - undergräver förtroende för sjukvården)

Beskriv kort lite om Jeremy Bentham och hans utveckling av utilitarismen!

* ***Jeremy Bentham***
* ***Njutning kan mätas på olika sätt***
* Hur stark den är, hur länge den varar huruvida den leder till andra njutningar eller ej
* ***Radikal för sin tid***
* Ex. ang homosexualitet och rättigheter för kvinnor och män
* Förespråkade samhällsreformer på utilitaristisk grund
* ***Handlingsutilitarism - den klassiska utilitarismen***
* I varje given situation måste man utvärdera hur man ska handla. Även den minst onda handlingen bland onda alternativ kan vara “rätt”. 
* Handlingsutilitarismen accepterar “absurda” slutsatser

\

Vilken slutsats leder utilitarismen slutgiltigheten fram till? (Reflektion)

\
* ***Den avskyvärda slutsatsen (absurda/morbida konsekvenser)***
* Något som man som utilitarist måste erkänna, och som utilitarismen faktiskt leder fram till, är den s.k. motbjudande slutsatsen.
* Det är ett tankeexperiment som utgår just från utilitarismens grundsats: att maximera lyckan för det maximala antalet.
* Den utgår från att det i en s.k. A-värld skulle kunna existera 1 miljard mycket mycket lyckliga människor - men om det så skulle finnas miljarders miljarders människor i en Ö-värld som inte alls är särskilt lyckliga, utan vars liv precis är värda att leva, så måste en utilitarist ändå erkänna att Ö-världen är det som utilitarismen säger vore det bättre alternativet.
* Utilitarismen handlar således inte om att ha en så pass stor folkmängd att man kan få så stor genomsnittlig lycka som möjligt, utan man kan ha många många personer som sammanlagt uppmäter samma lycka tillsammans.

Hur kan man kritisera utilitarismen för att den inte är tillräckligt människoanpassad? (Reflektion)

\
* ***Oberoendet bortser från människans natur***
* Ett problem som utilitarismen måste lösa är att den kan verka inhuman. Dess “oberoende” natur gör att den kan uppfattas som att den bortse från mänsklighetens natur, från hennes grundinställningar.
* Det är nämligen naturligt för oss människor att bry oss särskilt om våra vänner och vår familj, och detta vill utilitarismen att vi ska sluta upp med - den kan t.o.m. vara okej med att vi “offrar” våra familjemedlemmar för att andra, som vi inte ens känner, ska gynnas.
* Det gör att utilitarismen kan vara svår att applicera på verkliga situationer. 

Hur kan just “maximerande av **lyckan**” vara ett problem för utilitarismen? (Reflektion)

\
* ***Svåra (omöjliga kalkyler) - Vems lycka?***
* Ett problem med utilitarismen är hur man ska gå till väga när konsekvenserna av en handling ska räknas ut. Dels beror konsekvensanalysen och vilka konsekvenser man ser framför sig på att individen som utför de har en egen kontext och det är genom den linsen som den förstår världen genom.
* Det gör att konsekvenserna aldrig kommer bli helt objektiva, även om det är vad utilitarismen gör anspråk på att vilja vara.
* Dessutom kommer det också vara svårt att värdera olika konsekvenser mot varandra. Hur ska man mäta lyckan? Något som verkar som lycka för en person, kan vara annorlunda för en annan. Så då hamnar man även i konflikt gällande vems lycka det är som egentligen gäller. 

På vilket sätt kolliderar utilitarismen med väst syn på människovärdesprincipen inom sjukvården och den acceptans som nu finns för MR? (Reflektion)

\
* ***Människovärdesprincipen och MR i kollision med utilitarismen***
* Ett dilemma som finns för den svenska sjukvården gäller hur förhållandet mellan utilitarismen och människovärdesprincipen ska se ut. Inom den svenska sjukvården betonas inte bara människovärdesprincipen - att alla är lika värda och har lika rätt till vård - starkt, liksom man betonar behovs- och solidaritetsprincipen.
* Det innebär att sjukvården ska tänka extra på de särskilt svagaste och ge de med svårast sjukdomar vård först.
* Samtidigt är utvecklingen av sjukvården inte byggd på dessa principer, utan medicinska framsteg har i mycket hög grad skett just eftersom man haft en utilitaristisk grundinställning och värderat konsekvenserna av handlingen utifrån vad som är bäst för gruppen. 
* Anledningen till att dessa principer kolliderar beror alltså på att utilitarismen kritiserar människovärdesprincipen. En utilitarist skulle exempelvis mena att det vore bättre att låta unga/barn, få vård framför en gamling, även om de är mindre sjuka än den gamla. 

Beskriv hur utilitarismen kan användas i politiken och varför man inte kan dra alla utilitarister över samma kam.

\
* **Man handlar fel om man inte handlar så att man maximerar lycka i världen**
* Ändamålet helgar medlen (alltför tillåtande)
* Bör inte moraliska förbud upprätthållas?
* **Kan inte översättas i politik - man måste veta hur världen är beskaffad för att veta hur man maximerar lyckan**
* De flesta är politiskt radikala oftast vänsterut
* Man kan handla i olika politiska läger
* Lyckan idag eller i framtiden? (ex. Rösträtt för kvinnor)

Hur kräver utilitarismen jämlikhet, men inte jämställdhet?

\
* **Kräver inte jämställdhet - dock jämlikhet**
* Dock ofta en åtgärd för att maximera lyckan/nyttan (avtagande marginalnytta)
* Jämlikhet så till vida att ingen är mer värd än någon annan

Vad vill dygdetiken att människorna ska sträva efter? Varför är det en svår balansgång att nå dygderna?

\
* **Människan ska eftersträva att realisera dygder**
* Leder till att man ständigt arbetar med sig själv (i förbättringssyfte) (-> psykologi). Bli bättre som människa.
* Dock nästan omöjligt att uppnå i praktiken
* **Balans i dygderna**
* Inte utplåna oss själva (då har dygden, ex. osjälviskhet, överdrivits). Finna balans mellan extremer.
* Dock en svår balans - p.g.a. dygder *utses av oss tillsammans (en del av vår normkultur)*
* *Underdrift* (feg) - *dygd* (modig) - *överdrift* (dumdristig)

Vad menar dygdetiken att moral handlar om? Vad frågar man sig i olika situationer? Finns det rätt och fel?

\
* **Moral = att utveckla vissa egenskaper**
* Ej störst fokus på vad som är goda/onda handlingar, snarare om karaktärsdrag och hur man bör vara
* ***Motivering***: En god människa gör goda handlingar
* istället för att goda handlingar gör ngn till en god människa
* Talar sällan om ***rätt och fel*** (finns dock ett rätt sätt att leva på)
* Hur hade en dygdig (=god) människa handlat i denna situation?

Varför menar dygdetiken att människor ska sträva efter att bli lyckliga? Vilken är kopplingen mellan lycka och dygder? Hur ska man leva för det?

\
* **En god människa gör goda handlingar**
* När vi är bra människor gör vi goda handlingar
* Människor måste bli *lyckliga* eftersom en lycklig människa också är en god människa. Man kan omöjligen vara lycklig utan dygderna (ex. vara feg, snål, ohjälpsam)
* **Ett rätt sätt att** ***leva*** **på**
* Genom det når man tillfredsställelse/lycka - för att nå dit krävs dygder
* Talar sällan om rätt och fel
* Dygder: ***Måste tränas upp*** - Går emot våra instinkter 
* Varför mod är en dygd - Även om det är naturligt att känna rädsla blir livet sämre om man går runt och är rädd, varför man bör träna upp sitt mot för att inte bli handlingsförlamad i vissa situationer \n Man måste alltså kämpa mot sina instinkter - när vi övervinner dem så blir vi perfekta