svenska grammatik i åk 2 i gymnasiet

detta är för dem som studerar svenska 2 i gymnasiet

predikat

Svarar på frågan vad händer?

Pontus spelar.

Malin dansar medan Robin sover.

subjekt

Svarar på frågan vem, vad eller vilka + P?

Pontus spelar.

Malin dansar medan Robin sover.

direkt objekt

Svarar på frågan vad/vem/vilka + p + s?

Anna lagade bilen.

Han har skrivit en bok.

indirekt objekt

Svarar på frågan för vem, åt vem/vilka till vad/vem + p + s + do?

Tomten gav barnen paket.

Killen hämtade en penna åt tjejen.

adverbial

Säger något om predikatet

Berättar när, var, hur och varför något sker.

Prepositionsfraserna är ofta dessa ord!

Är en satsdel, ska ej förväxlas med namnet på ordklassen

rumsadverbial

Svarar på frågan var, vart, varifrån?

Mopeden står i garaget.

tidsadverbial

Svarar på frågan: när, hur ofta, hur länge?

Han arbetar på natten.

sättsadverbial

Svarar på frågan: hur?

Mia springer snabbt.

orsaksadverbial

Svarar på frågan varför?

Jag hoppade av lycka.

Erik fick cd-skivor i julklapp.

adverb

Är en ordklass, ej en satsdel. Är ord som beskriver en handling eller ett tillstånd (ett verb eller adjektiv).

Jämför med adjektiv som beskriver en person eller sak (substantiv eller pronomen)

konjunktioner

och

eller

utan

men

för

ty

samt

fast

både - och

varken - eller

antingen - eller

dels - dels

såväl - som

binder samman/inleder huvudsatser.

subjunktioner

så/så att

att/för att

medan

då

fastän

därför att

om

ifall

under det att

när

innan

eftersom

emedan

sedan

som/såsom

binder samman huvudsatser och bisatser.

En bisats inleds med en subjunktion.

särskrivningar

Endast substantiv+substantiv ska särskrivas.

-ibland faller en bokstav bort (a); kakburk, svensklärare, åskväder

-Ibland tillkommer ett (foge-)s, o eller u; gatukök, kyrkogård, flaggstångsknopp

Ibland även prefix+morfem+suffix.

-tex supertrevliga, hyperventilera, missundsam, ovan, assnygg, ickereligiös

infinitiv

att

presens

nu

preteritum

igår

perfekt

har

pluskvamperfekt

hade

futurum

ska

futurum preteriti

skulle

fraser

en samling ord som innehåller ett substantiv, adjektiv eller verb som huvudord + eventuella beskrivande ord: mitt gamla pojkrum, den vackra dagen, på perrongen, mycket högt, hade läst

nominalfraser

(substantiv eller pronomen som huvudord, den enda vi behöver kunna) Är en grupp ord där ett substantiv eller pronomen är huvudord och resten är bestämningar, frasen räcker bara fram till ett verb. Så i meningen...

Tåget kom in på den slitna perrongen.

...är tåget nominalfras och huvudord i meningen, eftersom att ordet kom är ett verb.

satslära

kunskap om hur orden fungerar i en sats och hur de skall ordnas för att bilda en begriplig kommunikation.

finit verb

presens, preteritum

infinit verb

infinitiv, futurum

Form och funktion

Form→ hur ord ser ut/böjs

Funktion→ hur orden fungerar tillsammans eller kommunicerar med varandra i ett sammanhang/sats/mening

huvudsats

Kan stå för sig själv. Är en sats som ensam kan utgöra en mening. En sats som inte självständigt kan utgöra en mening kallas i stället för bisats. Man kan prova om en sats är en huvudsats eller bisats genom att sätta in ett satsadverbial, såsom inte, i satsen. Om det kommer efter predikatet (p) är det en huvudsats.

bisats

Kan inte stå ensam. Inleds med en subjunktion.

BIFF-regeln

I Bisats kommer "Inte" Före Finit verb.

satsradning

Är ett vanligt fenomen i

svenska skriftspråket.

Är när man endast sätter kommatecken mellan två eller flera huvudsatser (d.v.s. radar satser).

Det korrekta är att antingen sätta punkt eller en konjunktion emellan, som samordnar huvudsatserna.

fonem

ljud (språkets minsta betydelseskiljande enhet)

morfem

ord i grundform:

utan böjning, prefix eller suffix (språkets minsta betydelsebärande enhet)

som exempel består ordet "skogsbrand" av två morfem, men det är bara ett lexem

lexem

ord, som kan vara böjda och sammansatta, men som skiljs åt av mellanslag och skiljetecken (kan delas in i ordklasser)

sats

en mening eller en del av en mening som minst måste innehålla ett verb, strukturen kan delas upp i olika så kallade satsdelar (satslära)

som du lärt dig tidigare brukar man skilja på huvudsats och bisats

en korrekt mening måste alltid innehålla minst en huvudsats