Introduktion - Internationell politik

Gustavsson & Tallberg kap 1 & 2, Edenborg kap 1

Vad innebär internationella relationer (Tallberg)?

Handlar om “gränsöverskridande kontakter mellan stater, organisationer och andra typer av aktörer”, s. 33

Vad innebär det att studera IR utifrån ett särskilt teoretiskt perspektiv, enligt Tallberg?

Ett teoretiskt perspektiv kan beskrivas i termer av ett “analytiskt sorteringsinstrument” - man bestämmer sig på förhand för att vissa aspekter är viktigare att studera än andra, samt att vissa tillvägagångssätt är bättre än andra att göra detta på. När man väljer ett teoretiskt perspektiv innebär det också att man (vanligtvis) får med sig vissa grundantaganden om verklighetens natur (ontologi) och hur man kan få kunskap om verkligheten (epistemologi). Innefattar föredragna metoder och teoretiska föreställningar om ex. orsaker, samband, lämpliga studieobjekt (s. 34-35)

“Alla intressanta påståenden om IR måste bedömas i ljuset av de perspektiv som har använts för att formulera dem” (s. 35)

Vad är en viktig skillnad mellan den akademiska IR-forsningen, och annan framställning av IR? (Tallberg)

I det akademiska studiet av IR krävs en medvetenhet om perspektivval och en transparens i redovisningen av detta. s. 34-35

När uppkom studiet av IR, och vad är (har varit, spec.) ett dominerande drag i studiet av IR? (Tallberg)?

• Det vetenskapliga studiet av IR uppkom på 1900-talet. Först då blev forskningen om ämnet organiserad på riktigt. (s. 36)

• Centralt drag är dominansens an anglosaxiska forskare (s. 37)

Hur kan man beskriva utvecklingen av studiet av IR?

Utvecklingen av studiet av internationella relationer beskrivs genom fyra efterföljande debatter (s. 36-

Vad handlade den första debatten om?

• 1) Idealister vs. realister (ca. 1920-50)

  • Idealistisk forskning - vägar till fred och harmoni mellan stater, optimism, del i dagens liberalism, normativ syn på akademins roll.

  • Idealism i krig efter ww2 - stark motreaktion (realism)

  • Realistisk forskning - internationell politik en ständig maktkamp mellan stater - man ser världen så som den är beskaffad

  • (Ska man undersöka världen så som man önskar den såg ut, eller som den faktiskt ser ut?)

  • Realisterna “vann” - det realistiska perspektivet dominerade

Vad handlade den andra debatten om?

• 2) Traditionalister vs. behavoirister (1950-60) 

  • Vilka metoder är bäst för att undersöka IR?

  • Historiska/berättande metoder, eller tydligare (natur)vetenskapliga metoder (kvantiatativitet, deduktiva studier, spelteori…)

  • Utgång: “oavgjord”

Vad handlade den tredje debatten om?

• 3) Alternativa perspektiv mot varandra: realism, liberalism & marxism (1970-80) (s. 38-39)

  • Realismen hade underminerats som teori pga olika förändringar i omvärlden. gav upphov till en debatt mellan tre konkurrerande perspektiv

    • Liberalism - världen präglas av större ömsesidigt beroende mellan stater. Transnationella aktörer har stort inflytande och stater kan inte längre betraktas som de enda aktörerna.  Stater försöker samarbeta alltmer

    • Marxism - staternas ekonomiska beroendeförhållanden är ojämlika och det gynnar staterna/eliterna i centrumet, men missgynnar stater/folk i periferin. Ekonomiskt centrum/periferi. 

    • Realism - omformuleras för att vara tillämpbar under förändrade förhållanden

    • Utgång: ingen seger för något perspektiv, snarare en teoretisk pluralism med olika konkurrerande vetenskapliga perspektiv på verkligheten

Vad handlade den fjärde debatten om?

• 4) Positivism vs postpositivism (1980-talet→), eller rationalism vs. reflektivism

  • Ett antal alternativa teorier har vuxit fram, ex. feminism, postmodernism, kritisk teori, normativ teori, dessa är skeptiska till de etablerade perspektiven (liberalism, realism, marxism)

  • Dimension 1: Debatt mellan olika verklighetsuppfattningar - positivism och postpositivism

    • Etablerade perspektiv - verkligheten uppfattas som objektivt observerbar (positivism)

    • Nya teorier: postpositivistisk verklighetsuppfattning - verkligheten är subjektiv och omöjlig att skilja från betraktaren

  • Dimension 2: Syn på staters intressen (rationalism, reflektivism)

    • Kan även beskrivas som en debatt mellan rationalism och reflektivism (rationalism - stater som rationella aktörer, internationell politik blir till en strategisk interaktion) (reflektivism -  staters intressen och identiteter formas genom sociala processer och är föränderliga)

    • man förutsätter att stater har vissa intressen, vs. man ifrågasätter att stater har särskilda intressen (typ)

Den fjärde debatten delade upp flera ofta mycket olika perspektiv i olika grupperingar. Men denna tudelning har delvis luckrats upp - hur och varför? (Tallberg s. 40)

Framväxten av konstruktivismen

• Konstruktivism - en vetenskaplig mellanposition. Kritiserar rationalister för att förbise sociala strukturer, men menar fortfarande att det finns en observerbar verklighet. (s. 40). 

• intar en mellanposition, just eftersom man både kritiserar rationalister för att förbise vikten av de sociala strukturerna, men även skiljer sig åt från reflektivisterna genom att anse att det visst finns en observerbar och materiell verklighet (även om man anser att denna materiella verklighet måste förstås ihop med den imateriella)

Hur kan man förstå konstruktivismens “mellanposition” ? (s. 39-40 tallberg)

Vad innebär det att studera global politik utifrån ett feministiskt perspektiv?

Feministiskt perspektiv - ställa frågor om kön och makt. Utifrån dessa frågeställningar och perspektiv kan man få viktig information om globala problem

(Definition av) Feministiska studier av internationell politik: “hur internationella frågor och fenomen präglas av idéer, praktiker och strukturer som hänger ihop med kön. En viktig insikt är att även många företeelser som brukar beskrivas i könsneutrala termer genomsyras av könade maktordningar. På så sätt ökar feministiska analyser förståelsen av hur hierarkier och ojämlikhet upprätthålls och i förlängningen också kan utmanas”. (s. 11)

Vad utmärker ett feministiskt perspektiv på global politik?

• Vad innebär ett feministiskt perspektiv på global politik? (s. 13-14)

  • Gemensamt: Samhället genomsyras av en maktordning baserad på kön

    • Maktkritik

      • Samhället genomsyras av en könad maktordning. Maktordningar relaterar också till sexualitet, ras, kön, klass, geografisk hemvist. Skapar olika livsvillkor och en global ojämlikhet.

  • Olika feministiska inriktningar

    • Hur man kan förstå kön och genus

      • Finns en mängd olika förståelse

    • Intersektionealitet

      • Hur olika maktordningar samverkar

    • “Könsneutrala” ordningar är könade

    • Bred syn på politik

      • Saknas enighet kring förståelsen av global politik. Kännetecknas dock av en bred syn på politik

Beskriv kortfattat utvecklingen av feministiska studier av internationella relationer och vad som kännetecknar det!

• Feministiska internationella relationer (s. 12)

  • Ett forskningsfält med rötterna i kalla kriget och militariseringen - dess könade konsekvenser. Idag mer mång- och tvärvetenskapligt. Feministisk analys av globala politiska, ekonomiska och sociala förhållanden som kan beröra stater, organisationer, samhällskontexter, kulturella intryck, individer.

Vad kännetecknar en feministisk förståelse av det globala? Beskriv tre aspekter av global politik som framhålls i feministisk forskning!

1. Världen är ojämlik. Denna ojämlikhet har uppstått i samband med globala maktordningar (patriarkat, rasism, sexualitet, kapitalism, kolonialism, förtryck). 

2. Kroppen i centrum. “Ojämlikheter verkar på och genom människors kroppar och i föreställningar och identiteter kopplade till kroppar”. En global kropPSpolitik. Kroppar kategoriseras och detta är ett sätt att organisera det globala, påverkar människors livsvillkor. 

3. Det personliga är internationellt. Global politik utspelas i människors vardag, i mellanmänskliga relationer och kollektiv handling. Här skiljer sig fem-forskningen från den traditionella IR-forskningen! (Ex. hur säkerhet definieras (statlig vs. mänsklig))

Vad innebär en transnationell förståelse av global politik?

Problematiserar de geografiska indelningarna i världen

Krävs pga “individer och grupper är sammanlänkade och ömsesidigt beroende av varandra bortom och över nationsgränser. Om man förstår global politik transnationellt skapas ett problematiserande förhållningssätt till geografiska indelningar. Centrum-periferi (man vill komma runt att vissa platser betraktas som perifera medan ex. europa är ett “centrum”. “Det globala finns i det lokala” uppmärsammas s- 15

Beskriv tre förklaringsmodeller till kalla krigets slut!

1. Den kompromisslösa amerikanska politiken under Reagan ledde till Sovjets fall. Den sovjetiska rustningen kunde inte hålla samma takt som den amerikanska.

2. Interna ekonomiska och politiska faktorer i Sovjet, ex. Gorbatjovs glasnost och perestrojka, föranledde att imperiet upplöste sig självt

3. Kalla kriget slutade pga en kombination av interna och externa orsaker

s. 54

Beskriv 4 internationella konsekvenser av kalla kriget slut (konsekvenser i den internationella politiken)!

1. Den bipolära strukturen upplöstes - Nato hamnade i identitetskris, det fanns större förutsättningar för en ny slags regionalism och regionala integrationsprocesser där även icke-statliga aktörer kunde delta (ex. EU)

2. Staterna som tidigare varit kommunistiska/satellitregimer ställdes inför en rad utmaningar - en frigörelserprocess, skedde både fredligt och våldsamt. man tvingades omdefiniera sina nationella intressen.

3. Socialism och planhushållning framhölls inte längre som ett ideologiskt och ekonomiskt alternativ till demokrati och kapitalism - Fukuyama, demokratiseringsvågor, nyliberalism

4. Internationella organisationers styrning och “verkande” förändrades - ex.. FN hade nu större möjligheter att agera (SR)

s. 55-56