Grammatik svenska

0.0(0)
studied byStudied by 0 people
0.0(0)
full-widthCall with Kai
learnLearn
examPractice Test
spaced repetitionSpaced Repetition
heart puzzleMatch
flashcardsFlashcards
GameKnowt Play
Card Sorting

1/92

encourage image

There's no tags or description

Looks like no tags are added yet.

Study Analytics
Name
Mastery
Learn
Test
Matching
Spaced
Call with Kai

No study sessions yet.

93 Terms

1
New cards

Vad är den minsta betydelseskiljande enheten i ett språk?

Ett fonem

2
New cards

Vad händer med ett ords betydelse om man byter ut, tar bort eller lägger till ett fonem?

Ett fonem bär inte i sig  någon betydelse, men om man byter ut ett fonem mot ett annat kan ordets betydelse ändras. Tak och sak skiljer sig bara i det första ljudet – /t/ respektive /s/. Dessa två ljud är olika fonem i svenskan.

3
New cards

Fonem som representeras av mer än en bokstav

  • I skrift kan ett fonem motsvaras av en bokstav eller flera bokstäver tillsammans.  

  • T ex Fonemet  ("sj-ljudet") = sj (sjö), sk (sked), stj (stjärna), sch (schack), ch (champinjon)

  • Fonemet  (ng-ljudet)= ng (sång), n före k, g (tanka, finger)

  • Fonemet ("tj-ljudet")= tj (tjej), kj (kjol), k framför ljusa vokaler (kyl), ch (chips).

4
New cards

Vilka två ljud består bokstaven 'x' av?

Ljuden 'k' och 's'.

5
New cards

Vad är den minsta betydelsebärande enheten i ett språk?

Ett morfem

6
New cards

Vilka fyra huvudkategorier av morfem finns det?

Prefix, rotmorfem, avledningssuffix och böjningssuffix.

7
New cards

Vad är ett rotmorfem?

Ett morfem som bär på ordets grundläggande, utpekande betydelse.

Exempel: blomm i blommorna

8
New cards

Vad är ett prefix och vad gör det med ett ord?

Ett prefix inleder ett ord och modifierar hela ordets betydelse.

Exempel: miss i misslyckas

9
New cards

Ge ett exempel på ett prefix som betyder 'inte'.

o- (ofärgad), in- (ineffektiv), il- (illegal), ir- (irrelevant).

10
New cards

Vad är ett suffix?

Ett morfem som avslutar ett ord

11
New cards

Vad är skillnaden mellan ett avledningssuffix och ett böjningssuffix?

Ett avledningssuffix bildar nya ord (ofta ny ordklass), medan ett böjningssuffix endast böjer ordet grammatiskt inom samma ordklass.

Exempel avledingsuffix= barn-barnslig

Böjningsuffix = barn-barnet

12
New cards

Ge ett exempel på ett avledningssuffix som bildar ett verb av ett substantiv.

Suffixet '-a', som i 'färg' -> 'färga'.

13
New cards

Ge ett exempel på ett böjningssuffix som böjer ett substantiv i bestämd form.

Suffixet '-en' eller '-et', som i 'hund' -> 'hunden' eller 'hus' -> 'huset'

14
New cards

Vad kallas det 's' som ibland används för att foga samman två rotmorfem i ett sammansatt ord?

Ett foge-s (t.ex. i blåbärspaj).

15
New cards

Vilka nio ordklasser brukar man tala om i svenskan?

Substantiv, verb, adjektiv, pronomen, adverb, prepositioner, konjunktioner, interjektioner och räkneord.

16
New cards

Definiera ordklassen substantiv.

Ord för personer, platser, saker och abstrakta begrepp.

17
New cards

Vilka är de tre huvudkategorierna av substantiv?

Konkreta substantiv, abstrakta substantiv och egennamn.

18
New cards

Vad kännetecknar ett konkret substantiv?

Det är något man kan uppleva med sina sinnen, som 'bok', 'katt' eller 'solros'.

19
New cards

Vad kännetecknar ett abstrakt substantiv?

Det är något som existerar i tanken, som 'glädje', 'sorg' eller 'kultur'.

20
New cards

Vad kännetecknar ett egennamn?

Det är namn på personer och platser och inleds alltid med stor bokstav, som 'Sandra' eller 'Lund'.

21
New cards

Vad bestämmer ett substantivs genus (utrum/neutrum) i svenskan?

Vilka artiklar som används (en/ett) och vilka ändelser ordet får vid böjning.

Utrum= en ord

neutrum= ett ord

22
New cards

Vad är numerus när man talar om substantiv?

Det anger om substantivet står i singular (ental) eller plural (flertal).

23
New cards

Vad är skillnaden mellan obestämd och bestämd form av ett substantiv?

Obestämd form används för något generellt ('en penna'), medan bestämd form används för något specifikt ('pennan').

24
New cards

Hur bildas genitiv av ett substantiv och vad visar det?

Man lägger till ett '-s' i slutet av substantivet för att visa ägande (t.ex. 'Sandras bok').

25
New cards

Definiera ordklassen pronomen.

Ord som används istället för substantiv.

26
New cards

Vad är ett korrelat?

Det ord eller de ord som ett pronomen hänvisar tillbaka till.

Lisa tappade sin telefon, men hon hittade den igen.

Lisa=korelat

Hon=pronomen

27
New cards

När används reflexiva pronomen?

De används för att visa att den som utförde handlingen också blev utsatt för den (t.ex. 'Katten tvättar sig').

28
New cards

När används 'sin/sitt/sina'?

Orden sin, sitt och sina är reflexiva possessiva pronomen — det betyder att de syftar tillbaka på subjektet i samma mening.
De visar alltså att något tillhör den som gör något i satsen.

Exempel: Lisa älskar sin katt.

29
New cards

Vad är skillnaden i betydelse mellan 'Hon gratulerade hennes man' och 'Hon gratulerade sin man'?

I den första meningen gratulerade hon någon annans man, i den andra gratulerade hon sin egen man.

30
New cards

Vad är interrogativa pronomen?

Frågande pronomen som används när substantivet är okänt, t.ex. 'vem', 'vad', 'vilka'.

31
New cards

Vad är relativa pronomen?

Pronomen som syftar tillbaka på ett ord eller en hel sats, t.ex. 'som', 'vars', 'vilket'.

32
New cards

Definiera ordklassen adjektiv.

Ord som beskriver substantiv och pronomen.

33
New cards

Vad kallas det när man gradvis förändrar ett adjektiv för att jämföra (t.ex. glad, gladare, gladast)?

Komparation.

34
New cards

Vilka är de tre komparationsgraderna för adjektiv?

Positiv, komparativ och superlativ.

35
New cards

Hur kompareras oftast långa adjektiv, som 'godhjärtad'?

Med 'mer' och 'mest' (mer godhjärtad, mest godhjärtad).

36
New cards

Ge exempel på ett adjektiv som inte kan kompareras.

Död, gravid, blind eller fyrkantig.

37
New cards

Definiera ordklassen verb.

Ord som beskriver handlingar och tillstånd.

38
New cards

Vad kallas verbets grundform, som man kan sätta 'att' framför?

Infinitiv.

39
New cards

Vilket tempus används för nutid?

Presens (t.ex. 'simmar')

40
New cards

Vilket tempus är en form av dåtid som ofta beskriver en avslutad handling i förfluten tid?

Preteritum (t.ex. 'simmade').

41
New cards

Vilket tempus bildas med 'har' och beskriver något som hänt i dåtid men har relevans för nuet?

Perfekt (t.ex. 'har simmat').

42
New cards

Vilket tempus bildas med 'hade' och beskriver något som hände före en annan händelse i dåtiden?

Pluskvamperfekt (t.ex. 'hade simmat').

43
New cards

Vilket tempus används för att beskriva framtid?

Futurum (t.ex. 'ska simma').

44
New cards

Vad är skillnaden mellan ett huvudverb och ett hjälpverb?

Huvudverbet bär betydelsen i en verbfras, medan hjälpverbet hjälper till att bilda tempus.

Exempel: Jag ska äta pizza. ska = hjälpverb, äta = huvudverb

45
New cards

Vad är ett finit verb?

Ett finit verb är ett verb böjt i presens (nutid) eller preteritum (dåtid). Det fungerar som satsens predikat och kan stå ensamt för att göra en mening fullständig, till exempel Jag springer eller Hon skrev.

Detta skiljer det från infinitiva verb som springa eller skriva, vilka inte kan stå själva utan måste kombineras med ett finit verb, som i Hon vill springa. Det finita verbet är alltså satsens kärna och anger både handling och tid.

46
New cards

Hur många finita verb kan finnas i en enskild sats?

Bara ett.

47
New cards

Om en verbfras består av flera verb (t.ex. 'har ätit'), vilket av verben är finit?

Det första verbet ('har').

48
New cards

Vad är skillnaden mellan aktiv och passiv form av ett verb?

I aktiv form ligger fokus på den som gör något, alltså den som utför handlingen (agenten). Exempel: Katten jagar råttan. Här är det tydligt att katten gör något.

I passiv form flyttas fokus till den som blir utsatt för handlingen (patienten). Exempel: Råttan jagas av katten eller Råttan jagas. Här är det råttan som står i centrum, medan den som utför handlingen blir mindre viktig eller ibland utelämnas helt.

49
New cards

Gör om meningen 'Forskarna ska mäta värdena' till passiv form.

Värdena ska mätas (av forskarna).

50
New cards

Definiera ordklassen adverb.

Ord som beskriver verb, adjektiv, andra adverb eller hela satser. Adverb är ord som beskriver hur, när, var eller i vilken grad något händer. Här är några exempel:

  • Tid: snart, alltid, aldrig, igår, ofta

  • Plats: här, där, hemma, utomhus

  • Sätt: snabbt, långsamt, gärna, tydligt

  • Grad: mycket, lite, helt, nästan, ganska

51
New cards

Vilken fråga svarar tidsadverb på?

När? (t.ex. nu, snart, aldrig).

52
New cards

Vilken fråga svarar rumsadverb på?

Var? Vart? Varifrån? (t.ex. här, där, inne).

53
New cards

Vilken funktion har ett satsadverb?

Det påverkar och säger något om en hel sats (t.ex. inte, kanske, tyvärr).

54
New cards

Definiera ordklassen prepositioner.

Ord som beskriver hur olika föremål, platser och personer förhåller sig till varandra (t.ex. på, i, under).

55
New cards

Definiera ordklassen konjunktioner.

Ord som binder samman ord, fraser och satser (t.ex. och, men, eller).

56
New cards

Definiera ordklassen interjektioner.

Oböjliga utropsord av olika slag (t.ex. Hej!, Aj!, Usch!).

57
New cards

Definiera ordklassen räkneord.

Ord som anger antal eller ordningsföljd (t.ex. tre, femte).

58
New cards

Vad är en fras?

En fras är en grupp av ord som hör ihop och fungerar som en enhet i en sats. Alla fraser har ett huvudord (t.ex. ett substantiv eller ett verb), och det ordet bestämmer vilken typ av fras det är.

59
New cards

Vilka fem typer av fraser finns det?

Nominalfras, verbfras, adjektivfras, adverbfras och prepositionsfras.

60
New cards

Vilken typ av ord är alltid huvudord i en nominalfras?

Ett substantiv eller ett pronomen.

Exempel: (substantivfras): den röda bilen, min vän

61
New cards

Vad kallas de ord i en nominalfras som hjälper till att definiera och beskriva huvudordet?

Attribut

  • den röda bilen (adjektivattribut)

  • Peters cykel (genitivattribut)

  • staden vid havet (prepositionsattribut)

62
New cards

Verbfras

Det betyder att orden i verbfrasen inte alltid står bredvid varandra. Till exempel i meningen Han har inte kommit hör har och kommit ihop och bildar verbfrasen, men ordet inte står emellan. Det kan hända eftersom hjälpverb (har, ska, vill) och huvudverb (kommit, gå, läsa) tillsammans uttrycker handlingen, även om de står på olika ställen i satsen.

63
New cards

Huvudsats

Ett exempel på en huvudsats är:
Jag går till skolan.

Den kan stå ensam och bildar en fullständig mening — den uttrycker en komplett tanke och har både subjekt (jag) och predikat (går).

64
New cards

Vad kännetecknar en bisats?

Den kan inte stå ensam, utan måste vara en del av en mening med en huvudsats, och den inleds av en bisatsinledare.

Exempel: Jag stannar hemma eftersom det regnar.

  • Huvudsats: Jag stannar hemma

  • Bisats: eftersom det regnar

  • Bisatsinledare: eftersom

65
New cards

Ge exempel på en bisatsinledare.

att, som, eftersom, om, när, trots att.

66
New cards

Vad händer med ordföljden i en huvudsats om den inleds med något annat än subjektet?

Subjektet och det finita verbet byter plats (omvänd ordföljd).’

  • Standardordföljd: Jag läser boken. (subjekt först)

  • Annat led först: Idag läser jag boken. (adverbial först)

67
New cards

Vilka två satsdelar måste alltid finnas i en fullständig mening?

Subjekt och predikat.

68
New cards

Med vilken fråga hittar man predikatet i en sats?

Vad händer?

Hunden springer i parken.

  • Predikat: springer (vad hunden gör)

69
New cards

Med vilken fråga hittar man subjektet i en sats?

Vem/vad + predikat?

Hunden springer i parken.

  • Subjekt: Hunden (vem/vad gör något)

70
New cards

Med vilken fråga hittar man det direkta objektet i en sats?

Vem/vad + predikat + subjekt

Jag gav läraren blomman.

  • Subjekt: Jag

  • Predikat: gav

  • Indirekt objekt: läraren (vem något ges till)

  • Direkt objekt: blomman (vad som ges)

71
New cards

Med vilken fråga hittar man det indirekta objektet i en sats?

Åt/till/för vem/vad + predikat + subjekt?

Jag gav läraren blomman.

  • Subjekt: Jag

  • Predikat: gav

  • Indirekt objekt: läraren (vem något ges till)

  • Direkt objekt: blomman (vad som ges)

72
New cards

Vad är ett predikativ (predikatsfyllnad)?

Predikatet är verbet eller verbkedjan i en sats som berättar vad subjektet gör eller vilket tillstånd det har.

Predikatsfyllnaden (eller predikativet) kommer efter vissa verb, som vara, bli, heta, verka, kallas, och beskriver eller identifierar subjektet eller objektet, vilket kompletterar verbets betydelse.

Exempel: I meningen Lisa är trött är är predikatet och trött predikatsfyllnaden.

73
New cards

Vad är skillnaden mellan ett direkt objekt och ett predikativ?

  • Direkt objekt = det som påverkas av handlingen

  • Predikativ = det som beskriver eller identifierar efter vissa verb

  • De kallade henne smart.

    • Predikat: kallade

    • Direkt objekt: henne (vem de kallade)

    • Predikativ: smart (vad de kallade henne, alltså hur hon är eller beskrivs)

74
New cards

Vad är ett adverbial

Ett adverbial är ett ord eller en fras som berättar mer om verbet – till exempel när, var, hur eller varför något händer.

Adverbial kan alltså beskriva tid, plats, sätt, orsak, villkor eller mål.

Exempel:

  • Hon springer snabbt → sättsadverbial (hur)

  • Han bor i Stockholm → platsadverbial (var)

  • Vi ses imorgon → tidsadverbial (när)

  • Jag stannar hemma för att jag är sjuk → orsaksadverbial (varför)

75
New cards

I vilken typ av sats förekommer satsdelen agent?

En agent anger vem som utför handlingen i en passiv sats – alltså när subjektet inte gör något, utan något görs med det.

Exempel: Boken skrevs av Astrid Lindgren.

  • Passiv sats: skrevs (inte “Astrid Lindgren skrev boken”)

  • Agent: av Astrid Lindgren (hon gjorde handlingen)

76
New cards

Hur känner man igen en agent i en passiv sats?

Den inleds alltid med prepositionen 'av'.

77
New cards

Vad blir subjektet från en aktiv sats ('Shakespeare skrev Hamlet') när satsen görs om till passiv form?

Det blir agent ('Hamlet skrevs av Shakespeare').

78
New cards

Vad är fundamentet i ett satsschema?

Fundamentet = meningsbörjan i huvudsatsen.

  • Jag läser en bok. - fundament: Jag

  • Idag läser jag en bok. - fundament: Idag

79
New cards

Nominalfras

En nominalfras är en fras som byggs kring ett substantiv eller pronomen.
Exempel: den röda bilen, min katt, hon

80
New cards

Prepositionsfras

En prepositionsfras börjar med en preposition (som på, i, under, till) och följs av ett objekt.
Exempel: på bordet, i skolan, under sängen

81
New cards

Adverbfras

En adverbfras byggs kring ett adverb och beskriver ofta hur, var, när eller varför något händer.
Exempel: mycket snabbt, alldeles här, ganska ofta.

82
New cards

Hel bisats

En bisats är en sats som inte kan stå ensam utan hör ihop med en huvudsats. Den inleds ofta med ord som att, eftersom, när, om.
Exempel: …eftersom det regnar, …att hon är glad, …när jag kommer hem

83
New cards

Ge exempel på vad som kan stå på fundamentplatsen i en huvudsats.

En nominalfras, en prepositionsfras, en adverbfras eller en hel bisats.

84
New cards

Attsats

En att-sats är en bisats som börjar med ordet att.

Den fungerar ofta som objekt eller subjekt i en mening och berättar vad någon säger, tycker, tror eller tänker.

🔹 Exempel:

  • Jag tror att det blir sol imorgon. → att-sats = att det blir sol imorgon

  • Det är viktigt att du kommer i tid. → att-sats = att du kommer i tid

85
New cards

Vad innebär grammatisk symmetri i en uppräkning?

Att de delar som räknas upp har samma grammatiska form (t.ex. två nominalfraser eller två att-satser).

86
New cards

Är meningen 'SA23 var kända för att sälja många kakor och sin förkärlek till grammatik' symmetrisk? Varför/varför inte?

Nej, den är osymmetrisk eftersom den listar en att-sats och en nominalfras.

87
New cards

Vad är referentiell textbindning?

Att flera ord i en text syftar på samma sak och bildar en ledfamilj för att skapa sammanhang.

Exempel:

Lisa gick till affären. Hon köpte mjölk.

Här syftar hon tillbaka på Lisa — det är referentiell textbindning.

88
New cards

Vad är tematisk textbindning?

Att man presenterar ny information (rema) tillsammans med redan känd information (tema) för att underlätta förståelsen.

Solen sken över staden. Värmen fick många att gå ut. Människorna satt på uteserveringar och njöt.

89
New cards

Vad är logisk textbindning?

Att man med hjälp av sambandsord (konjunktioner, adverb etc.) visar hur olika delar av informationen hänger ihop logiskt.

Det regnade hela dagen. Därför stannade vi inne.
Jag gillar glass. Men jag tycker inte om chokladsmak.

90
New cards

När används kolon i en text?

Före direkt anföring, förklaringar eller uppräkningar.

91
New cards

När används semikolon i en text?

Som ett mellanting mellan punkt och komma, när två huvudsatser har ett starkt innehållsmässigt samband.

92
New cards

Vad är ett syftningsfel?

Ett fel som uppstår när ett pronomen, en fras eller en bisats syftar på fel del av meningen, vilket skapar otydighet.

93
New cards

Hur kan man korrigera syftningsfelet i meningen 'Idag ska de diskutera arbetslösheten i riksdagen'?

Genom att omformulera, t.ex. 'Idag ska riksdagen diskutera arbetslösheten' eller 'Idag ska arbetslösheten diskuteras i riksdagen'.