Bindväv och brosk

Bindväv

Vävnad som består av celler och extracellulär matrix (ECM).

Extracelulär matrix (ECM)

Består av fibrer och grundsubstans.

Grundsubstans

Den icke-fibrösa delen av ECM.

Kollagena fibrer

Ger vävnaden hög draghållfasthet.

Elastiska fibrer

Ger vävnaden elasticitet och förmåga att återta sin form.

Retikulära fibrer

Tunna nätverk av fibrer som ger stöd åt celler och vävnader.

Proteoglykaner

ECM-molekyler uppbyggda av kärnprotein och GAG-kedjor.

GAG

Glykosaminoglykaner, långa kolhydratkedjor i ECM.

Multiadhesiva glykoproteiner

Binder samman celler och ECM.

Fibronectin

Exempel på multiadhesivt glykoprotein.

Laminin

Exempel på multiadhesivt glykoprotein.

Lucker bindväv

Relativt få fibrer och mycket grundsubstans.

Stram bindväv

Relativt mycket fibrer och mindre grundsubstans.

Oregelbunden stram bindväv

Kollagenfibrerna löper i flera riktningar.

Organiserad stram bindväv

Kollagenfibrerna löper parallellt.

Elastisk bindväv

Bindväv rik på elastiska fibrer.

Retikulär bindväv

Bindväv rik på retikulära fibrer.

Mesenkymal bindväv

Omogen bindväv som ger upphov till andra bindvävstyper.

Gelatinös bindväv

Bindväv med mycket grundsubstans och få fibrer.

Fibroblast

Bindvävens viktigaste cell, producerar fibrer och grundsubstans.

Plasmacell

Bildar antikroppar.

Makrofag

Fagocyterar mikroorganismer och cellrester.

Mastcell

Frisätter bland annat histamin vid inflammation.

Inflammation

Utspelar sig främst i lucker bindväv.

Kollagen typ I

Vanligaste kollagentypen, dominerar i vanlig bindväv.

Kollagen typ II

Dominerande kollagen i brosk.

Kollagen typ III

Dominerande kollagen i retikulära fibrer.

Kollagen typ IV

Dominerande kollagen i basalmembran.

Prokollagen

Intracellulärt förstadium till kollagen.

Kollagen

Moget extracellulärt protein som bygger kollagenfibrer.

Vit adipocyt

Fettcell med en stor fettdroppe.

Vit fettväv

Energilagring, isolering, stötdämpning och skydd.

Brun adipocyt

Fettcell med flera små fettdroppar.

Brun fettväv

Specialiserad för värmeproduktion.

Triglycerid

Fettformen som lagras i adipocyter.

Brosk

Avaskulär stödjevävnad.

Avaskulär

Saknar blodkärl.

Hyalint brosk

Vanligaste brosktypen med jämn matrix och kollagen typ II.

Elastiskt brosk

Brosk med elastiska fibrer som ger hög böjlighet.

Fibröst brosk

Brosk rikt på kollagena fibrer med hög draghållfasthet.

Trådbrosk

Annan benämning för fibröst brosk.

Kondroblast

Omogen broskcell som producerar broskmatrix.

Kondrocyt

Mogen broskcell som ligger i lakuner och underhåller broskmatrix.

Lakun

Hålrum i broskmatrix där kondrocyter finns.

Perikondrium

Bindvävshinna som omger de flesta brosktyper och bidrar till näringsförsörjning och tillväxt.

Appositionell tillväxt

Brosk växer genom nybildning av brosk från perikondriet på ytan.

Interstitiell tillväxt

Brosk växer genom delning av kondrocyter inne i brosket.

Diffusion

Näringsämnen transporteras genom broskets grundsubstans till kondrocyterna.

Broskets läkningsförmåga

Dålig eftersom brosk saknar blodkärl.

Ledbrosk

Hyalint brosk som täcker ledytor.

Ledbroskets läkningsförmåga

Extra dålig eftersom det saknar både blodkärl och perikondrium.