Economics: Unemployment, Inflation, Exchange Rates & Policy

Jämviktsarbetslöshet (NAIRU)

Den arbetslöshet som råder när ekonomin är i medelfristig jämvikt. Består av friktions-, struktur- och klassisk arbetslöshet.

Konjunkturarbetslöshet

Avvikelser från NAIRU, beror på lågkonjunktur (efterfrågan).

Friktionsarbetslöshet

Sök- och matchningsproblem, alltid lite tid att hitta jobb.

Strukturarbetslöshet

Fel kompetens eller fel region.

Klassisk arbetslöshet

Löner över jämviktsnivå → arbetsutbud > efterfrågan.

Beveridgekurvan

Samband mellan vakanser och arbetslöshet. Skift höger = sämre matchning.

Hysteresis

Tillfälligt hög arbetslöshet blir permanent (förlorat humankapital, insider-outsider).

Inflation

Prisnivån stiger.

Deflation

Prisnivån sjunker.

Desinflation

Inflationstakten minskar.

Stagflation

Hög arbetslöshet + inflation.

Hyperinflation

>50 % per månad. Explosiv prisökningstakt där pengars köpkraft kollapsar mycket snabbt

Phillipskurvan (kort sikt)

Negativt samband arbetslöshet-inflation.

Phillipskurvan (lång sikt)

Vertikal vid NAIRU.

Förväntningsutvidgad Phillipskurva

Inflationsförväntningar skiftar kurvan.

Adaptiva förväntningar

Bakåtblickande (inflation t-1).

Rationella förväntningar

Framåtblickande, all info används.

Nominell växelkurs (E)

Pris på utländsk valuta i SEK.

Real växelkurs (q)

q = E (P / P) → relativpris mellan länders varor.

Köpkraftsjusterad växelkurs (PPP)

Varukorg lika mycket värd i olika länder.

Appreciering

Kronan stärks, E ↓.

Depreciering

Kronan försvagas, E ↑.

Ränteparitet (UIP)

i = i* + (Ee - E)/E + RP. Om svensk ränta ↑ → kapital inflödar → kronan stärks.

Trilemmat

Kan inte ha både fast växelkurs, fri kapitalrörlighet och självständig penningpolitik.

Diskretionär politik

Anpassas efter situationen → flexibel men risk för tidsinkonsistens.

Regelstyrd politik

Fasta regler → trovärdighet, men mindre flexibilitet.

Stabiliseringspolitik

Finans- och penningpolitik för att jämna ut konjunkturer.

Expansiv penningpolitik

Ränta ↓, M ↑, kronan ↓, NX ↑, Y ↑.

Kontraktiv penningpolitik

Ränta ↑, M ↓, kronan ↑, NX ↓, Y ↓.

Expansiv finanspolitik

G ↑ eller T ↓ → Y ↑.

Crowding-out

Finanspolitik tränger undan investeringar (sluten ekonomi).

Mundell-Fleming

Fast växelkurs → finanspolitik effektiv, penningpolitik ineffektiv. Rörlig växelkurs → penningpolitik effektiv, finanspolitik ineffektiv.

BNP (Y)

Y = C + I + G + NX.

BNI

BNP + primära inkomster från utlandet.

NNP

BNP - kapitalförslitning.

Disponibel nationalinkomst (DNI)

BNI + transfereringar från utlandet.

Bytesbalans

= Finansiellt sparande (nationens inkomster - utgifter).

Privat sparande

Disponibel inkomst - konsumtion - skatt.

Offentligt sparande

Skatter - G - transfereringar.

Finanskris

Kreditexpansion → bubblor → bust.

Statsskuldkris

Låg tillit → hög ränta → skulden växer.

Valutakris

Fast växelkurs → marknaden tror på devalvering → spekulation.

1990-talskrisen

Fast kurs, hög skuldsättning, förtroendekollaps.

Coronakrisen

Både AD-chock (efterfrågan) och SAS-chock (utbud).

Fast växelkurs

+ stabilitet, trovärdighet, handel. - ingen egen penningpolitik, risk vid asymmetriska chocker.

Rörlig växelkurs

+ självständig politik, automatisk anpassning. - volatilitet, osäkerhet.

EMU

+ mer handel, lägre transaktionskostnader. - ingen egen penningpolitik, svårare vid asymmetriska chocker.

Optimalt valutaområde

Kräver rörliga löner/priser, hög rörlighet, likartad ekonomi.