ADHD, Autism, IF

gamla tentor

var ligger övre IQ gränsen för lindrig intellektuell funktionsnedsättning (ID)?

70

kommit flera ggr som tentafråga

a) Nedsatt funktion i vardagen

b) 70

c) Downs syndrom

d) Autism och ADHD. Både autism och ADHD är likt IF utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar, och inom denna grupp av tillstånd är det vanligt med en stor samsjuklighet, och överlapp med symtom för olika diagnoser och därmed så kan det vara relevant att i samband med diagnostik även testa intelligenskvoten

Vilket av följande påståenden stämmer inte? (IK = intelligenskvot). Intelektuell funktionsnedsättning (ID)

A. Nedsättning i begåvningsnivå och adaptiv förmåga måste debutera före 18 års ålder för att diagnosen ID ska kunna ställas

B. Begåvningsnivå mellan 70 och 85 kallas för marginell utvecklingsstörning eller svagbegåvning

C. Måttlig ID (IK mellan 40-54) är oftast förknippat med ett medfött genetiskt syndrom eller traumatisk hjärnskada

D. Majoriteten av dem som har en IK under 70 är diagnostiserade med ID

E. IK kan predicera hur pass väl en person kommer att klara en högre skolutbildning

rätt svar: D

Varför är D fel?

• Falskt: Faktum är att många personer med en IK under 70 inte får diagnosen intellektuell funktionsnedsättning (ID).

• För att ställa diagnosen ID krävs både låg begåvning (IQ < 70) och nedsatt adaptiv förmåga (t.ex. svårigheter att klara vardagliga uppgifter, socialt samspel, kommunikation).

• En del personer med låg IK har god funktion i vardagen, och därmed uppfyller de inte kriterierna för ID.

Ange tre krav för att diagnosen intellektuell funktionsnedsättning ska kunna ställas (2p)

1. begåvningsnivå under 70

2. uppstått före 18 års ålder

3. att den adaptiva förmågan är bristfällig

Vilket personlighetssyndrom liknar i sin symtomyttring mest autismspektrumtillstånd? (1p)

Shizoid

Vilken läkemedelsbehandling rekommenderas i första hand till patienter med autism där symtombilden domineras av svårigheter med sociala interaktioner?

Det finns ingen läkemedelsbehandling som i första hand rekommenderas mot kärnsymtomen vid autism, såsom svårigheter med social interaktion och kommunikation. Istället är beteendestöd, pedagogiska insatser och psykologiska interventioner förstahandsvalen.

Vid autism finns det tre så kallade A-symtom (varaktiga brister i social kommunikation och interaktion) och fyra B-symtom (begränsade, repetitiva mönster i beteende, intresse eller aktiviteter)

a) Ange 2 A symtom och 2 B-symtom (2p)

b) en patofysiologisk teori för schizofreni och autism berör synaptic pruning. Vad innebär pruning och hur ser mönstret ut vid autism respektive shizofeni? (3p)

✅ A-symtom (brister i social kommunikation och interaktion – alla 3 krävs för diagnos):

Här är två exempel:

1. Bristande ömsesidighet i socialt samspel
   – t.ex. svårt att föra samtal, dela känslor eller reagera på sociala signaler.

2. Begränsad icke-verbal kommunikation
   – t.ex. bristande ögonkontakt, kroppsspråk, mimik.

(Det tredje A-symtomet är svårigheter att utveckla, upprätthålla och förstå relationer)

---

✅ B-symtom (begränsade, repetitiva beteenden – minst 2 krävs):

Här är två exempel:

1. Upprepade motoriska rörelser eller talmönster
   – t.ex. handflaxande, ekolali (upprepar ord), snurrande.

2. Tvångsmässigt fasthållande vid rutiner eller ritualer
   – t.ex. extremt motstånd mot förändringar, samma väg till skolan varje dag.

(Andra B-symtom: fixering vid specialintressen, sensorisk över- eller underkänslighet)

---

b) Synaptic pruning – och hur det skiljer sig vid autism och schizofreni🧠 Vad är synaptic pruning?

Synaptisk pruning (”beskärning”) är en normal utvecklingsprocess där hjärnan under barndomen och tonåren:

• Eliminerar svaga eller oanvända synapser

• Effektiviserar hjärnans nätverk och funktion

Under människans första levnadsår sker en stor tillväxt av neuronala kopplingar/synapser som genererar en överkapacitet (samtidigt ökad kramprisk). Varefter kommer de synapser som inte används att tillbakabildas medan de synapser som aktiveras bibehålls. Detta liknas vid en beskräning av synapsträdet = synaptic pruning

---

🔍 Skillnader vid autism och schizofreni:

Diagnos	Pruningmönster	Effekt i hjärnan
Autism	För lite pruning (hypopruning)	För många synapser → "överkoppling", minskad signalprecision
Schizofreni	För mycket pruning (hyperpruning)	För få synapser → sämre kommunikation, kognitiva störningar

---

💡 Tolkning:

• Vid autism: Hjärnan rensar inte bort tillräckligt många kopplingar → sensorisk överbelastning, rigiditet, detaljer istället för helhet.

• Vid schizofreni: För många kopplingar försvinner → påverkar tankar, perception, kognition → t.ex. hallucinationer, desorganiserat tänkande.

---

A. Vid både ADHD och ASD är bristande uppmärksamhet ett vanligt förekommande symtom

B. Vid både ADHD och ASD är impulsivitet ett vanligt förekommande symtom

C. Vid både ADHD och ASD är exekutiva svårigheter vanligt förekommande

D. Vid både ADHD och ASD är motorisk klumpighet vanligt (dvs sämre än genomsnittlig förmåga i uppgifter där balans, koordination och smidighet testas)

E. Vid både ADHD och ASD är risken för depression och självmord kraftigt förhöjd

B

Autism och ADHD är två så kallade neuropsykiatriska störningar. Beskriv kort fem olika avgränsade symtom/beteenden som skiljer dessa diagnosgrupper åt i majoriteten av fallen (2p)

Ange fem skilda biologiska orsaksfaktorer som med dagens kunskap sannolikt har bidragit till betydande del till uppkomsten av autism hos ett barn. “Ärftlighet” eller “gener” är inte godkända svar (2p)

1. Att mamman har infektion såsom röda hund (rubella)

2. att pappan är äldre

3. att barnet föds prematurt

4. exponering för läkemedel, exempelvis valproat som är ett antiepileptikum

5. dyreglerat immunsvar hos individen med autism

Vilket av nedanstående exempel är INTE ett typiskt tecken på autism (1p)?

A. Att ha svårt att läsa och förstå texter

B. Att tolka bokstavligt

C. Att ha svårt att läsa av andras mimik

D. At ha påtagligt ensidiga intressen

E. Att ha svårigheter med förändring av vardagsrutiner

A

Vid utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar som autism och ADHD är det vanligt med motoriska svårigheter som kallas Developmental Coordination Disorder (DCD).

Vilka TVÅ av följande beskrivningar är INTE tecken på DCD? (1 poäng)

A. Spastisk förlamning i ena halvan av kroppen
B. Ofrivilliga ljud och rörelser
C. Hypotoni, minskad muskelspänning
D. Fumlig finmotorik
E. Grovmotorisk klumpighet

A, B

Vilka två personlighetssyndrom ligger differentialdiagnostiskt närmast ADHD? I svaret ska det förutom en motivering också ingå en redogörelse av de karaktäristiska symtomen för de två angivna personlighetssyndromen (4p)

Antisocial personlighetssyndrom och borderline

EIPS (KISS)

K- Kronisk tomhetskänsla

I- Instabilitet. Kan förekomma instabilitet när det kommer till identitet - personen ändrar snabbt klädstil, hårfärg, smink , men även personens åsikter kan förändras snabbt. Instabiliteten kan även visa sig när det kommer till känslor och därför kan individen snabbt svänga mellan starka känslor inom kort tid. Det kan svänga flera ggr inom en och samma dag och kan ex vara stor glädje och eufori som går över i tung sorg. Instabiliteten kan också yttras vad gäller individens åsikter om andra. Ena stunden kan individen tycka att en viss person är den bästa som finns och nästa stund kan åsikten ha skiftat helt till att hata personen. Dessutom ser man instabilitet vad gäller impulskontroll, personen kan få omåttlig impulsivitet som kan gälla pengar, sex, relationer, droger, vilda bilfärder mm.

S- Separationsrädsla- kraftig rädsla att bli lämnad, personen gör allt för att hålla kvar den även om individen behöver göra saker hon inte tkr om

S- självskadebeteende/suicidtankar. Kan handla om att vilja få uppmärksamhet, t.ex för att andra inte ska lämna en. Kan även syfta till att avleda från ångest. Sker också snabbt pga bristande impulskontroll.

Anledningen till att detta syndrom är differentialdiagnostiskt till ADHD beror på flera överlappande symtom. T.ex ser man vid båda impulsivitet som kan gälla bland annat pengar, droger, sex, osv. Man ser även affektlabilitet (vid ADHD föreligger generellt ett hett temprament men även en generell affektlabilitet).

Nedstämdhet/sänkt grundstämning är inte ett symtom vid ADHD men däremot är depression en relativt vanlig samsjuka med ADHD.

den andra är antisocial. SKOIARE

S- Skojare, lurar andra för personligt nöje eller vinning.

K- Kriminalitet

O- Oansvarig, svårigheter att behålla jobb , betalar ej räkningar, inte för att dom inte kan men de gör de inte bara för att, de bryr sig inte

I- Impulsivitet

A- agressivitet

R- Riskutsättande, utsätter både sig sj och andra

E- Empatilös, saknar förmåga till ånger och skuldkänslor och kan därför bortförklara saker eller skylla händelser på andra

Här finns impulsivitet , hett temprament. För ADHD finns ouppmärksamhet vilket kan göra att de glömmer bort o betala räkningar eller tappar bort saker vilket kan misstas för att vara oansvarsfull vid antisocial personlighet. Kriminalitet och riskutsättande beteende (missbruksaspekten) är inte något som är karaktäristiskt för ADHD men däremot ökar ADHD risken för bland annat kriminalitet, missbruk osv.

Att diffa mellan ADHD och borderline är ibland kliniskt utmanande. Vilka TVÅ av följande symtom kan ofta ses vid båda tillstånden?

A. Ökad impulsivitet

B. Affektlabilitet

C. Separationsrädsla

D. Ökad suicidalitet

E. kronisk tomhetskänsla

A. B

Affektlabilitet - känslor kan svänga snabbt

Intuniv (Guanfacin) är ett lm som kan användas vid behandling av ADHD som framförallt utövar sin effekt på en monoaminerg receptor. På vilken receptor och med vilken direkt effekt utövar intuniv sin verkan i första hand? (1p)

Frågan är en kryssfråga där därr svar är “Agonism på alfa-2-receptor”

den binder alfa2 receptorn postsynaptiskt i prefrontalkortex

💊 Guanfacin och dess effekt på dopamin & noradrenalin

Guanfacin påverkar inte direkt nivåerna av dopamin eller noradrenalin i hjärnan (som centralstimulerande läkemedel gör). Men det har indirekt verkan via sin effekt på alfa-2A-adrenerga receptorer i prefrontala cortex (PFC):

---

🧠 Noradrenalin (NA):

• Guanfacin imiterar effekten av noradrenalin genom att binda till postsynaptiska alfa-2A-receptorer.

• Denna bindning förstärker den "normala" noradrenalin-signaleringen i PFC, vilket förbättrar:

  • Uppmärksamhet

  • Arbetsminne

  • Impulskontroll

📌 Viktigt:

Guanfacin ökar inte nivåerna av noradrenalin – det förstärker effekten där NA normalt verkar.

---

🧠 Dopamin (DA):

• Guanfacin har ingen direkt effekt på dopaminfrisättning.

• Men eftersom dopamin och noradrenalin samverkar i PFC, kan förbättrad NA-signalering indirekt stödja dopaminfunktion i reglering av exekutiva funktioner.

ADHD lm förbättrar den kognitiva kontrollen av beteendet via olika verkningsmekanismer. Vilka är de två signalsubstanssystemen som ADHD lm påverkar? (1p)

DOpamin och noradrenalin

Nämn två klasser av lm som används vid behandling av ADHD, ange verkningsmekanismen för läkemedlen (2p)

Centralstimulantia:

Exempelvis metylfenidat (narkotikaklassat). Det verkar genom att blockera återupptagsproteiner för dopamin (DAT) och noradrenalin (NET), vilket leder till ökade nivåer i synapsklyftan. Det förbättrar uppmärksamhet, impulskontroll och aktivitetsnivå vid ADHD.

Alfa-2-agonist:

Guanfacin är en selektiv alfa-2A-adrenerg receptoragonist. Det binder postsynaptiskt i prefrontala cortex, där det förstärker noradrenerg signalering som förbättrar exekutiva funktioner vid ADHD.
Det kan också binda presynaptiskt (och i hjärnstammen), vilket i vissa fall bidrar till biverkningar som trötthet, yrsel eller sänkt blodtryck.

Nämn de två kärnsymtomen vid ADHD och föreslå två läkemedelsklasser för behandling (2p)

🔹 Två kärnsymtom vid ADHD:

1. Uppmärksamhetsproblem (ex: lättdistraherad, svårt att hålla fokus)

2. Impulsivitet/hyperaktivitet (ex: svårighet att vänta, pratar mycket, rastlöshet)

OBS: ADHD kan dominera av det ena eller båda symtomen – t.ex. "huvudsakligen ouppmärksam form".

---

💊 Två läkemedelsklasser för behandling:

1. Centralstimulantia
   – Exempel: metylfenidat (Concerta, Ritalin), lisdexamfetamin (Elvanse)
   – Verkar genom att öka dopamin och noradrenalin i synapsklyftan.

2. Icke-stimulerande medel
   – Exempel: guanfacin (Intuniv), atomoxetin (Strattera)
   – Guanfacin är en alfa-2A-agonist, atomoxetin är en noradrenalinåterupptagshämmare (NRI).

Beskriv verkningsmekanism för amfetamin (elevans)?

💊 Amfetamins verkningsmekanism (t.ex. i Elvanse eller dexamfetamin)

Amfetamin verkar genom att öka frisättningen av dopamin (DA) och noradrenalin (NA) i hjärnan, särskilt i prefrontala cortex och striatum.

---

🧠 Så här fungerar det steg för steg:

1. Tas upp i nervcellen via transportörer
   Amfetamin tas upp via dopamintransportören (DAT) och noradrenalintransportören (NET).

2. Tränger in i vesiklar via VMAT-2
   Inne i nervcellen går amfetamin in i vesiklarna där dopamin/NA lagras – via vesikulära monoamintransportören (VMAT-2).

3. Trycker ut signalsubstanser i cytoplasman
   Amfetamin tränger undan DA och NA från vesiklarna → ökad koncentration i cytoplasman.

4. Vänder på transportörer → frisättning i synapsklyftan
   Amfetamin får DAT och NET att arbeta "baklänges", vilket pumpar ut dopamin och noradrenalin i synapsklyftan – även utan normal nervsignalering.

---

🎯 Effekten:

• Ökad dopamin → förbättrad motivation, belöningskänslighet, uppmärksamhet

• Ökad noradrenalin → förbättrad vakenhet, impulskontroll, arbetsminne