EU:s organisation och funktion

Vad för något kan kallas för EU:s “grundlagar”? Vad styr dessa grundlagar, och vad består de av? Hur används dem?

**Fördragen = EU:s grundlagar (ungefär)**

* Man kan också kalla fördragen för “spelregler”. Dessa fördrag har medlemmarna accepterat och sa därför följa.
* De styr bl.a*. hur medlemmarna och institutionerna ska förhålla sig till varandra*.
* Fyllda av juridik - fördragsartiklar, paragrafer och domstolsbeslut. 
* Ett EU-fördrag är ett ***bindande avtal*** mellan EU-länderna. Fördraget anger ***EU:s mål***, vilka ***regler*** som gäller för ***EU-institutionerna***, hur ***beslut*** ska fattas samt ***förhållandet*** mellan EU och medlemsländerna.

\

Vilka slags fördrag är de viktigaste inom EU, och varför? Hur fungerar de rent “styrningsmässigt”? Ge ett exempel på ett sådant viktigt fördrag”

* **Viktigast: EU-fördraget (Maastrichtfördraget/Unionsfördraget)**
* Idén att införa grundlagar röstades ju ned. Därav styr dessa fördrag ist. EU
* Maastrichtfördraget = ett exempel på ett grundfördrag. Det **viktigaste**. Skulle ersätta tidigare fördrag då det skapades, ex. Romfördraget skulle inte gälla mer. Ett grundfördrag!


* Man kan dock lägga till information, som inte går emot fördraget 
* De s.k. grundfördragen är de viktigaste då de utgör ***basen*** för hela samarbetet.
* De ger dock inte 100% konkreta regler om vad som gäller, utan ger bestämmelser kring hur man ska agera när en fråga kommer upp. De är därför mer “***handböcker***” än detaljerade regelverk. 

\

Varför ändras EU:s fördrag allt eftersom?

Fördragen ändras för att EU ska bli effektivare och öppnare, för att förbereda inför anslutningen av nya medlemsländer och för att införa nya samarbetsområden, som den gemensamma valutan.

\

I EU finns även s.k. tillägsfördrag. Vad är det, och ge ett exempel på ett sådant!

\
* **Tilläggsfördrag t.e.x Lissabonfördraget (2007)**
* Man gör vissa mindre ändringar, olika regleringar. Det finns många fler än bara detta. Nya sådana fördrag måste godkännas av alla länder. Alla har gått med på att följa fördraget, följa ordningen
* Kallas även “ändringsfördrag” - här finns ändringar som medlemmar enats om för att i sin tur kunna ändra något i de tre grundfördragen. Här finns ex. Lissabon- och Amsterdamfördraget.

Vilket var syftet med Lissabonfördraget? Likheter med “konstitutionen”? Vilka var de största förändringarna?

**Syfte**: Att göra EU mer demokratiskt, effektivare och bättre på att handskas med globala problem som klimatfrågan. EU ska tala med en röst.

**De största förändringarna**: Mer makt till Europaparlamentet, enklare omröstningsregler i rådet, medborgarinitiativet, en permanent ordförande i Europeiska rådet, en ny utrikesrepresentant och en ny utrikestjänst.

* __Fördraget om upprättandet av en konstitution för Europa__ (2004) har många likheter med Lissabonfördraget. Det undertecknades men ratificerades aldrig.

Vilket var syftet och de största förändringarna med Maastrichtfördraget?

Vad kallas fördragen ibland med ett annat ord?

* Primärrätt - då de utgör den konstitutionella grunden för unionen

Vad kallas EU:s löpande lagstiftning med ett annat juridiskt ord?

Sekundärrätt (direktiv, förordningar, beslut) - måste baseras på artiklar i grundfördragen

Varför finns ingen grundlag i EU?

\
* **Varför inte en grundlag?**
* En grundlag är mycket svårare att ändra, men dessa är inte svåra att ända på samma sätt - man kan bara komma med ett nytt fördrag, det finns ingen inneboende mekanism som gör att man inte kan ändra på fördragen. På det sättet lösare byggt, varför det inte kan kallas för grundlagar.
* ***Kan ändras lätt genom nya fördrag***
* Märk striden unionister federalister

Kortfattat, hur är makten uppdelad i EU?

\
Typer av funktioner i länder: verkställande, dömande, lagstiftande (Montesquieu). Begreppen måste dock breddas, då Eu ju inte fungerar som ett vanligt land. Dessa finns även inom EU.

* ***Lagstiftande - ministerrådet och Europaparlamentet***
* ***Styrande - EU-kommissionen och Europeiska rådet***
* ***Dömande (kontrollmakten) - EU-kommissionen, Europaparlamentet och revisionsrätten, EU-domstolen***

\

Vad är institutionernas uppgift i EU, kortfattat förklarat?

\
Förklarat i en mening så är det institutionernas jobb att se till att EU:s mål uppnås och att medlemmarnas intressen tillvaratas

Beskriv den lagstiftande makten i EU, kortfattat!

\
***Lagstiftande - ministerrådet och Europaparlamentet***

* Finns två lagstiftande instanser, och lagförslag måste godkännas av båda dessa instanser. För att en lag ska antas behöver både ministerrådet och Europaparlamentet godkänna det. Lagförslagen får man från EU.kommissionen. 

\

Beskriv den styrande makten i EU, kortfattat!

\
***Styrande - EU-kommissionen och Europeiska rådet***

* Man använder inte ordet verkställande, då detta är lite mer komplicerat än ett “vanligt” land. 

Beskriv den dömande makten i EU, mycket kortfattat!

\
***Dömande (kontrollmakten) - EU-kommissionen, Europaparlamentet och revisionsrätten, EU-domstolen***

Hur kan man rent visuellt beskriva maktfördelningen i EU?

Trialog i “maktens triangel”

Det tredelade ansvaret:

* Ansvaret för att fatta gemensamma beslut ligger på tre institutioner: Ministerrådet, EU-parlamentet och EU-kommissionen. 

\

Beskriv Ministerrådet. Vad heter det med ett annat namn?

\
**Lagstiftande - Ministerrådet (eg. Europeiska unionens råd, Council of the European Union)**

* I allmänhet även kallat “rådet”, av insatta


* “Nationernas röst”

Vilka uppgifter har ministerrådet?

\
* **Lagstiftande**
* Har relativt sett fått se sin roll något förminskad, då de förut var de enda som lagstiftade. Nu delar de denna roll med Europaparlamentet. Det är dock fortfarande högsta beslutande instans. 
* Ministerrådets stora uppgifter: **stifta lagar,** ingå **internationella avtal,** godkänna **budgeten,** få medlemsländerna **dra åt samma håll** samt arbeta med **säkerhetspolitiken.** 

Hur ser representationen ut i Ministerrådet?

\
* **Olika ministrar, olika för olika frågor**
* Man representerar sitt land
* **Totalt finns 10 olika råd,**
* **bl.a. Allmänna rådet** (allmänna och övergripande EU-frågor) och **Ekofin (**ekonomiska och finansiella rådet - ekonomi- och finansministrar). Beroende på roll och tyngd träffas man olika ofta. 
* Ministrarna har ett tydligt mandat att fatta beslut i sin regerings namn, de måste kunna **svara inför parlamentet och medborgarna.** 
* Medlemsländerna skickar ansvarig minister på området, via ministrarna kan man som nation försöka påverka beslut. De förhandlar sinsemellan, och alla ministrar representerar självständiga stater.
* **Ministerrådet** är där alla ministrar träffas. (ex. finansministrar/de med det ansvarsområde åker dit och talar med andra ministrar med samma område när en viss fråga blivit aktuell). Varje land representeras av en minister för det aktuella området.

Enligt vilka principer fattas beslut inom ministerrådet? Varför är principen utformad på detta sätt?

\
* **Beslut: oftast kvalificerad majoritet**
* %%Beroende på hur känslig frågan är gäller ibland *enhällighet* *, kvalificerad majoritet* (vanligast) eller *enkel majoritet*%% 


* Ibland krävs absolut/enkel majoritet, men oftast s.k. kvalificerad majoritet. Råder dock "diplomat-kultur"/"konsensuskultur" i rådet, man vill att alla länder ska acceptera besluten så mycket att de röstar ja (då blir det mycket bättre förutsättningar för att besluten kommer förverkligas). 
* I stor utsträckning kollar man med alla länder vad de ska rösta på, man går oftast inte till omröstning om man inte vet att förslaget kommer gå igenom. Man vill ha enhällighet i så hög grad som möjligt.
* Ja, nej, avstå.
* ***55% av länderna representerar 65% av befolkningen i EU***
* 15 av 27 länder, varje land representerar av en procentantal. Anledning till att ett antal länder, och inte bara % måste finnas med är eftersom de mindre länderna inte ständigt ska bli överkörda. 
* Kan dock blev så att en koalition av småländer kan stoppa de stora länderna (ex. en majoritet småländer röstar emot, samtidigt som en majoritet av befolkningen är för)
* Minst 4 länder måste vara emot ett förslag för att principen om att majoriteten % av befolkningen ska vara mot ska gå igenom och “trumfa” det låga antalet länder som röstar emot.

När var det som man kom fram till att enhällighet inte behövdes i ministerrådet (även om man vill ha det)?

\

\
* **“Dubbelmajoritet”**
* Denna viktiga förändring kom man fram till på 1980-talet, och kallas Enhetsakten. Man kom då fram till att det inte skulle krävas enhällighet i ministerrådet, utan enbart kvalificerad majoritet, d.v.s 55% av medlemmarna röstar för, befolkningen minst 65%.

Hur förbereds förslagen som fattas i minsterrådet?

\
* ***Lång förberedelsetid***
* Lång tid av förhandlingar och diskussioner, där ministrarna inte varit inblandade personligen. Tjänstemännen och Corepers handlar om förberedelser för ministerrådet.
* Man måste revidera bilden av att det är ministrar som flyger in och gör punktinsatser.

Vem leder ministerrådets möten?

\
* Mötena leds av det land som innehar posten som ordförande. Ordförande sätter även dagordningen och tar initiativ till omröstning i olika frågor. 

Vilka ligger bakom förberedelserna till ministerrådet? (Kortfattat)

\
* __***Tjänstemän - dels rådets egna, dels från medlemsländer***__
* __***bl.a. Coreper (EU-ambassadörerna)***__ 

Beskriv EU:s tjänstemäns roll för ministerrådet!

\
* __***Tjänstemän - dels rådets egna, dels från medlemsländer***__
* “Rådets förberedande organ”
* Arbetsgrupper med tjänstemän som bearbetar förslag. De är väldigt olika och kan arbeta på olika sätt. 
* Abetar med att ta fram underlag, i olika arbetsgrupper.
* Finns över 150 ytterst specialiserade arbetsgrupper och kommittéer

Beskriv Coreper/EU-ambassadörernas roll gällande förberedelser till ministerrådet!

* ***bl.a. Coreper (EU-ambassadörerna)*** 
* “Ständiga representanters kommitté”
* Ungefär som att EU är ett land har alla länder en “ambassad”, när de träffas kallas de “Coreper”. Inte på ministernivå - det är inte här besluten fattas, utan det är här de förbereds.
* Coreper = rådet, det viktigaste förberedande organet - där sitter EU-ambassadörerna. Organisationen “Coreper” kom fram för att effektivisera processen, och fungerar som en “undergrupp” till ministerrådet. Coreper består i första hand inte av sakkunniga, utan av jurister. 27 EU-ambassadörer, en från varje land.
* Kallas Coreper då EU-ambassadörerna förbereder lagstiftningsförslag- Bor i Bryssel. Får breda riktlinjer, men detaljerna måste göras på plats. 
* ***Coreper (+ tjänstemän) arbetar med att ta fram underlag, i olika arbetsgrupper.*** En av Sveriges största “ambassader” är vår representation till EU i Bryssel. Chefen för dessa är EU-ambassadören

Varför är det så långa förberedelser inför ministerrådets möten?

Många frågor är alltså redan färdigbehandlade då de når ministerrådet, i syfte att effektivisera processen.

Hur fattas beslut i ministerrådet, utifrån 5 steg?

Hur beslut fattas i ministerrådet, kortfattat:

\

1. **Kommissionen** presenterar sitt lagförslag till **ministerrådet** och **EU**-**parlamentet**
2. Förslaget skickas till rätt **arbetsgrupp** av Rådskansliet som samordnar de olika rådens arbete.
3. Arbetsgruppen (bestående av tjänstemän) behandlar förslaget. När det är färdigt skickas det vidare till **Coreper**.
4. Där behandlas förslaget än mer. Förhandlingar sker. Om det är tillräckligt bra skickas det uppåt till **ministrarna**, om det behöver omarbetas skickas det tillbaka till **arbetsgruppen**.
5. Det formella beslutet tas i Ministerrådet. Ministerrådet kan också skicka förslaget uppåt (Europeiska rådet) om man inte kan ta beslut eller tillbaka till Coreper.

Beskriv Europaparlamentet. Vilka sitter här och varför?

\
* Fler politiker här, rent till antalet. Politiskt valda personer (finns ju dock även tjänstemän, liksom i RD)
* Den enda folkvalda institutionen i EU. Folkvalda för att skapa en naturlig koppling mellan medborgare och beslutsfattare, en slags demokratisk närhet. Man vill också kunna legitimera besluten som fattas. 

Vilka uppgifter har Europaparlamentet? Ge exempel!

\
* **Lagstiftande och kontrollerande**
* **Exempel på kontrollerande:**
* Kan fälla kommissionen (om majoriteten av parlamentet röstar för det) och tvinga den att avgå, men också ställa kritiska frågor till kommissionärerna och kommissionen om deras arbete.  Ska kontrollera och granska kommissionen och de andra institutionerna i EU.
* Kontrollerar även EU:s budget - använder man pengarna rätt? Det är ministerrådet som beslutar om budgeten och kommissionen som delar ut budgetposterna. Man har ett utskott där man ska undersöka så att detta går till på rätt sätt. 
* ***“Ordinarie förfarandet”***
* Man stiftar lagar tillsammans med ministerrådet, processen kallas för “ordinarie förfarandet”. Man bedriver arbetet parallellt med ministerrådet, som två spår som löper bredvid varandra. En långsam men grundlig process. 

\

Vilken är den största skillnaden mellan Europaparlamentet och de nationella parlamenten?

\
* Med tiden har EU-parlamentet fått mer och mer makt. Största skillnaden mellan EU-parlamentet och andra nationella parlament är att EU-parlamentet saknas initiativrätt. En partigrupp i EU kan heller inte utesluta någon, utan det bestäms på hemmaplan i partierna. 

Har Europaparlamentet någonsin utnyttjat sin kraft att kunna fälla kommissionen? Vad kallas denna makt?

\
* Man kan också avsätta kommissionen genom ett s.k. **misstroendevotum**. (Parlamentet är ju de som godkänner kommissionen, därför kan de också tvinga den att avgå). Man riktar inget misstroende mot en enskild kommissionör, utan mot **hela Kommissionen.** Kommissionen har aldrig behövt avgå p.g.a. detta med avgitt 1999 p.g.a. anklagelser om korruption. 

Hur många ledamöter sitter i Europaparlamentet och hur länge? Talmannen?

\
* **705 ledamöter - sitter på 5 år**
* Det blev färre ledamöter i och med Brexit. Nästa val = 2024. 
* Valet av parlamentariker fördelas proportionellt i alla medlemsländer. 
* Talmannen sitter 2.5 år

\

Hur fördelas antalet platser i Europaparlamentet?

\
* **Antalet platser beroende av landet storlek (befolkningsmässigt)**
* De små länderna är dock gynnade, inte riktigt proportionerligt. 
* ***t.ex Sverige 21 platser***

Hur organiserar sig politikerna i EU då de väl kommit dit? Ge exempel!

\
* ***7 partigrupper (+1 med grupplösa) - “Ideologiska paraplyorganisationer”, “paneuropeiska grupper”***
* Olika partigrupper: (några exempel, finns fler)
* EPP - M och KD (Högergruppen)
* S&D - Socialdemokraterna(Socialdemokratiska gruppen
* Renew - Centern, Liberalerna
* Gröna gruppen (EFA) - Miljöpartiet
* ECR - Sverigedemokraterna (EU-kritiska Högergruppen)
* Man röstar enligt sin partigrupp, partipiskan viner i partigruppen - du förväntas rösta så som din grupp. Man håller alltså inte med “sitt land”, utan man ingår i grupper med likasinnade.
* Det finns även de som är grupplösa, de har ofta väldigt extrema åsikter. 
* De största partigrupperna har en lång historia och har i princip varit oförändrade sedan parlamentet fick sin nuvarande form

Vid sidan av partigrupperna, hur ser organisationen ut i parlamentet?

* ***Utskott, delegationer m.m.***
* Väldigt likt den svenska RD
* Vilket beslut partigruppen ska fatta sker i utskotten, alltså viktigt vilket utskott man hamnar i. Parlamentarikerna arbetar i partigrupper, men även i utskott.

Vilka typer av utskott finns i parlamentet, och hur många? Vad sker i dessa grupper?

\
* **Det finns 22** ***ständiga utskott***.
* I dessa debatteras och voteras det om lagförslag från EU-kommissionen. Dessa voteringar ger en tydlig indikation på hur det kommer se ut när hela parlamentet röstar i frågan (p.g.a. partipiskan). Dock är partipiskan generellt svagare i utskotten. 
* Utskotten skickar sitt betänkande till partigrupperna för granskning. Det finns en ansvariga parlamentariker som skriver ett första förslag till betänkande, denna kallas **rapportör**. Den sköter förhandlingar med kommission och ministerråd. Då kan den få synpunkter, och man kan revidera betänkandet. Rapportören blir sedan förslagets ansikte utåt. 
* Även tillfälliga utskott kan formas, om det är ett särskilt läge (ekonomisk kris). Finns även *särskilda* *utskott* som ex. behandlar terrorism,

Vad är delegationerna i Europaparlamentet till för?

\
* Delegationer kan åka runt och “kolla läget”, inhämta information m.m. Delegationerna är till för att hantera de omfattande **kontakter** man har med omvärlden, det finns ett 40-tal sådana. I de ingår bl.a. ledamöter som ska se till hur EU-projekt och liknande fortlöper. 

Var någonstans håller Europaparlamentet hus? Vilken symbolisk betydelse/praktisk betydelse finns för platsen/platserna?

\
* ***Både i Bryssel och Strasbourg***
* Ständigt resande, har ofta ifrågasatta, särskilt nu iom miljöaspekten. 35 mil mellan städerna. Det är även en stor ekonomisk kostnad med pendlandet.
* Det är i **Strasbourg** som **lagarna** formellt sett stiftas, åker dit ca 1 vecka i månaden.
* Strasbourg har en viktig symbolisk betydelse för EU och staden har varit både fransk och tysk. Idag symboliserar den fred och samarbete mellan Europas stormakter.
* Man “kan” dock inte ändra till enbart Bryssel, pg.a. Frankrike skulle aldrig gå med på det (förlora både anseende och pengar)

Vilken är EU-kommissionens uppgift? Vad för något har de som inte andra institutioner (ex. parlamentet) inom EU har?

\
* **Uppgift: ge lagförslag**
* Ska verka **för hela EU** och har ensamrätt att ge lagförslag. De för dock en dialog (“trialog”) eftersom lagarna måste godkännas. Processen till att lägga fram lagförslag är lång, kan ta flera år (oftast upp till 2 år)
* De ska även arbeta för att genomföra de fastslagna besluten, samt hålla koll på att medlemsländerna följer EU:s lagstiftning. 
* Har **initiativrätt** - enbart Kommissionen har det! Dock förekommer aktiv lobbying både från intressegrupper och Europeiska rådet. Parlamentet kan även påverka genom att ta fram ett betänkande (underlag till förslag). 

Vilken uppgift har EU-kommissionen, vid sidan om att lägga fram lagförslag?

\
* **Verkställande**
* Ska se till att lagarna som stiftas verkställs. Omfattande arbete (hela Europa!). 
* Ska genomföra EU:s politik - följer principer att parlamentet ger “regeringen” i uppgift att driva igenom besluten som fattas av “folkets representanter”

Hur ser kommissionen efter att EU:s lagar efterlevs?

* **Kontrollera EU-länderna**
* Om EU-länderna inte sköter sig och gör så som kommissionen säger kan EU-kommissionen straffa olydiga stater (handlar främst om ekonomi). Handlar främst om att länderna får betala böter, eller om att dra in bidrag. Man måste inte alltid betala på direkten, utan kan också få “chanser” att göra bättre/rätt för sig. Kan handla om rena teknikaliteter.
* Se till att medlemsländerna följer fördragen. Även om det bara är en liten myndighet i ett land som agerat fel hamnar hela landet inför **EU-domstolen**.  Oftast blir påföljden vite. Man får i vanliga fall två chanser att bättra sig. 

\
* Kan frånta ett medlemsland dess rösträtt.

Hur många kommissionärer består kommissionen av? Varifrån kommer de och hur väljs de?

\
* **27 kommissionärer**
* En från varje land
* Kan både ses som demokratiskt och odemokratiskt (en per land). Kan byta områden. Varje kommissionär arbetar med olika områden. Om EU skulle vara en federation skulle dessa kunna ses som EU:s “regering”. 
* Kommissionen utses via nomineringar. Varje medlemsland nominerar en representant (kommissionär) och ordförande väljs av Europeiska rådet. Valet ska färgas av den partigrupp som är störst i Europaparlamentet (ska ge en demokratisk förankring). 

Vem är idag ordföranden för EU-kommissionen?

\
* **Ordförande: Ursula von der Leyen**
* Hon har valts av Europeiska rådet (regerings- och statschefer). Anledningen till att hon kan vara KD/M beror på att det är den största partigruppen i parlamentet. 

Vad är det för löfte en kommissionär måste avlägga?

\
* Läsa en ed 
* Man säger ex. att man ska arbeta självständigt (inte för sitt eget land utan enbart för EU).Man får inte arbeta för att gynna det egna landet, utan man måste arbeta för unionens bästa. De ska inte se till höger/vänster-frågor, statlig påverkan, olika värderingsfrågor utan enbart se till vad som gynnar EU mest. Eden svärs in vid EU-domstolen.
* Vissa menar dock att denna eden innebär ett demokratiskt problem då man “avsvär sig att lyssna på sina medlemmar”. 

Hur många tjänstemän finns det runt omkring kommissionen?

\
* **30 000 tjänstemän**
* Stora mängder - men ska också styra en hel kontinent! 
* Sköter allt runt omkring, jobbar åt kommissionärerna.

Hur fördelas varje kommissionärs arbete?

\
* Kommissionen ska representera hela EU - arbetsuppgifterna är många. De fördelas efter sakområde, kallas “portfölj”. Varje kommissionär har alltså sin egen portfölj, och vissa är mer prestigefyllda än andra. Exempel på tunga portföljer är *jordbruk, ekonomi* och *handel.* Den kommissionär som får något av dessa områden kan påverka mycket. Uppdelningen av portföljer/kommissionärerna måste godkännas av EU-parlamentet. 

Hur förbereds lagförslagen i kommissionen?

\
* Omfattande process att ta fram lagförslag. Förslaget förbereds i ett generaldirektorat, en slags tjänstemannaavdelning (den som är bäst lämpad). När ett slutgiltigt utkast är klart hamnar det hos kommissionärerna som fattar det formella beslutet oftast via enhällig omröstning. 

Vilken är kommissionens huvudbyggnad, i Bryssel? Hur många byggnader finns totalt?

**Berlaymont**

* Kommissionens byggnad, stjärnformad. 
* Huvudbyggnaden, totalt sett har Kommissionen över 70 byggnader de huserar inom. En anledning till att så många hus behövs är p.g.a den stor förvaltningen kring kommissionen, tjänstemannakommissionen

Vad är Europeiska rådet? När kom det till och när blev det en institution? Finns det en tänkbar förklaring till varför?

\
Ett senare påfund, först 1974 blev det ett officiellt råd. Sedan Lissabonfördraget kom till är man numera en institution. Regeringscheferna hade dock träffats även innan -74, men mer informellt. Förmodligen växte behovet av ett formellt råd allt eftersom fler länder gick med i samarbetet. 

Vad är kortfattat europeiska rådets uppgifter? Finns det någon kritik mot hur arbetet utförs?

\
* **Riktlinjer och samordning**
* Ej juridiskt (politiskt)
* Ett lite svårgripbart uppdrag - inriktningen i största allmänhet. Har ingen formell plats i lagstiftningsprocessen (förutom att välja EU-kommissionens ordförande) men en stor reell makt.
* Oenighet och konsensus
* Alla beslut måste fattas enhälligt och alla länder har vetomakt. Detta för att besluten ska bli väl underbyggda (Dock mest stora och rika länder som påverkar, p.g.a. bättre förhandlingsposition). 
* Man försöker hålla en tydlig fasad utåt, men oenigheter kan ändå blottläggas. När man har kommit överens om något ska det dock råda en tydlig konsensus. Kritik finns mot att folket inte får insyn i förhandlingarna, utan enbart i resultatet. 
* Europeiska rådet är **samordnande** för hela EU, fungerar både som ett **kompromissorgan** samt som EU:s **front**. 

Vilka personer ingår i Europeiska rådet? När träffas dem och vad kallas dessa möten? Var äger de rum?

\
* **Stats- och regeringschefer (träffas under “EU-toppmöten”)**
* Dock är det inte alltför ofta som man fattar praktiska beslut under EU-toppmötena. Förr (när EU-mötena “åkte runt” (idag är alla i Bryssel) så var det ofta demonstrationer som omgärdade dem). 
* Sker fyra ggr per år i Bryssel. Det är nu man stakar ut riktlinjerna. Man formulerar mål som man uppmanar kommissionen att formulera lagförslag utifrån. Man har inte initiativrätt, men man har alltså tydliga uppmaningar. 

Ungefär hur lång tid tar det att planera ett möte i Europeiska rådet?

\
* Ungefär 1 års förberedelsetid inför varje möte, varje möte har också sitt egna tema. Man vet alltså om de övergripande temat för mötet, men det finns ett visst spelutrymme ändå. Förslagen förbereds av **rådskansliet** och av s.k. **sherpor** (=”vägvisare”). 

Vilken typ av makt har Europeiska rådet?

\
* **Inte lagstiftande, stor reell makt**
* Ord, riktlinjer och tankar kring det man är överens om väger ganska tungt. Är ju chefer över ministerrådet, så där finns ett stort inflytande.
* Man kan säga att Europeiska rådet leder EU och ser till att det navigerar åt rätt håll.

Vem är idag ordförande för Europeiska rådet? Vilka typer av personer “brukar” kunna på ordförandeposten?

\
* **Ordförande: Charles Michel**
* Alltid en före detta premiärminister. Ofta små länder (inte så viktiga länder) eftersom man inte vill låta ett stort land få så pass “mycket makt”. Denne ska leda mötena och vara den sammanhållande kraften. Man turas om att vara ordförande. 
* Även ordföranden för EU-kommissionen ingår dock i rådet. 

Vilka kontrollfunktioner finns inom EU?

\
Både EU-parlamentet och EU-kommissionen + revisionsrätten har en kontrollmakt. 

\

Hur kan de nationella parlamenten utöva kontroll gentemot EU-kommissionen.

\
Nationella parlament: Kan göra en s.k. subsidiaritetskontroll (=närhet), om tillräckligt många nationella parlament går emot kommissionens förslag måste den ompröva sitt beslut (man måste dock inte *ändra* beslutet). 

Hur kontrollerar Revisionsrätten EU-samarbetet?

\
* **Kontrollerar senaste året**
* ***Gick pengarna till rätt saker?***
* Inte i sakfrågan, utan följde det “lagarna”/vart de faktiskt skulle. Kontrollerar hur EU har använt sin budget. 
* Varje år presenteras en årsredovisning - har pengarna gått till rätt saker, och till vilket ändamål? Det är dock värt att notera att det inte är *EU* som har gjort fel, utan *medlemsländerna*, som inte följt budgetanvisningen.

Vad handlar revision om? Varför är revision inom EU viktigt?

\
* Revision handlar om att *granska in- och utflöde av pengar*. I och med att EU är en stor organisation med massor av pengar finns det mycket att granska - särskilt när det kommer till länder med korruptionsproblem (ex. Bulgarien och Rumänien)

Nämn något positivt i EU:s utveckling som gynnat revisionsrätten!

Att EU:s olika områden kontrolleras av olika organ samt att offentlighetsprincipen har ökat inom EU är positivt för Revisionsrätten.

Var huserar revisionsrätten och vilka sitter där? Hur länge sitter de där?

\
* **Luxemburg**
* **En revisor från varje medlemsland**
* Länderna utgör ju basen för EU-samarbetet, varför detta mönster är återkommande. 
* Finns även en ordförande. 
* Sitter på en 6-årsperiod. Utses av ministerrådet i samråd med Europaparlamentet. 

Vad står ECB för? När bildades det och vad är det/består det av?

\
* **Europeiska centralbanken**
* Sköter eurosamarbetet
* Bildades 1999, då Euro-samarbetet inleddes. Har flera uppgifter, men kan liknas vid en centralbank. Över tid har betydelsen vuxit, bl.a. iom en globaliserad ekonomi och ett ökat antal medlemmar.
* **Euroländerna (20 st) - riksbanker**
*  Varje lands riksbank är representerade (som är med i eurosamarbetet). 

Var håller ECB hus? Vilka styr ECB och vad bestämmer de om? Vem är ordförande?

\
* **Frankfurt**
* ***Direktionen*****, sex ledamöter**
* Bestämmer reporäntan
* Träffas varannann vecka, fokus på att hantera styrräntan. Högsta beslutande organ. 
* ***Ordförande: Christine Lagarde***

Inom vilket område arbetar ECB? Vad vill ECB uppnå?

\
* **Penningpolitik**
* ***T.ex. styrräntan***
* Svårt uppdrag, då det inte bara handlar om att bestämma räntan i ett särskilt land, utan nu i hela EU!
* Viktig princip: man är politiskt oberoende. Man vill se över penningmängden och skapa en låg inflation, men även ha prisstabilitet inom eurosamarbetet. 
* Varje land har makten över sin finanspolitik, men man lämnar ifrån sig makten över penningpolitiken. Det har varit svårt för ECB, eftersom man bara har ett verktyg att jobba med. 

Vilka krav har ECB på ländernas finanspolitik för att penningpolitiken ska kunna bli så bra som möjligt?

\
* **Krav**
* ***Bl.a. låg inflation och låg statsskuld***
* Krav som ställs på ländernas penningpolitik - de ska inte gå i allt för olika takt. 
* Det är Centralbanken som ställer dessa krav på länderna. Länderna måste hålla sin "disciplin" för att ECB ska kunna sätta en bra ränta.

Vad sköter EU-domstolen? Vilka typer av konflikter hamnar här?

\
* **Uttolkaren av EU:s lagar**
* Här reds meningsskiljaktigheter och tvister ut. Den högsta och därmed sista instansen. 
* **Konflikter mellan länder eller mellan ett land och EU**
* Vem kan ställas inför EU-domstolen? -> Länder, eller hela EU
* Kan ibland dock även handling om tvister mellan EU:s egna institutioner. Domstolen blir den definitiva och sista uttolkaren av lagarna. Många tvistefrågor löser sig dock i ett tidigare skede. 

Vilka personer sitter i EU-domstolen? Hur ska de arbeta?

\
* **Luxemburg, en domare från varje land**
* Domarna är utsedda av sina regeringar och de ska arbeta för unionens bästa, inför för sitt egna land. Den svenska domaren får exempelvis inte behandla fall som rör svenska intressen.

Vilken lägre instans finns inom EU-domstolen, dit företag eller individer får vända sig?

* ***Tribunalen - lägre instans***
* ***Företag eller individer***
* Du som individ kan få klargörande i tvister gällande ditt företag eller en tvist mellan ditt och andra företag. Många tvister om konkurrens, inre marknad m.m.
* Består av två domare från varje medlemsland. Hit vänder sig de privatpersoner eller företag som är i tvist med EU eller ett annat medlemsland. 

\

Nämn två exempel på en övrig institution som finns inom EU!

\
**Övriga institutioner**

* ***Bl.a. EU:s utrikestjänst (EEAS)***
* När EU gör uttalanden om andra länder, “utrikesministerliknande” roll. 
* Här finns sakkunniga, diplomater, förhandlare m.m. Leds av “EU:s utrikeschef”. Den är kommissionens ansikte utåt i utrikesfrågor och även för medlemsländerna i utrikes- och försvarsfrågor. Formar dock inte ut den nationella utrikespolitiken, utan är mer ett sammanfogande forum, ett komplement. 


* *OLAF - Antikorruptionsbyrå*
* Undersöker om det förekommer korruption och verkar självständigt. Man ska se till att inget fiffel sker med budgeten.

Kan du ge ett exempel på en byrå som finns inom EU-samarbetet?

\
* **Byråer**
* ***Bl.a. Europol - europeiska polisen***
* Kan liknas vid myndigheter, fristående EU-myndigheter som ofta är decentraliserade. Deras uppgift är bl.a. att avlasta institutionernas arbete. Här hittar man “specialitéerna” inom olika områden som medicin och försvar. 

Vilken budget hade EU 2023? Hur stod denna i relation till Sveriges och Tyskland och vilka reflektioner kan göras utifrån det?

#### ***EU:s budget (2023): 183 miljarder euro***

* Mycket pengar kan tyckas, men hur mycket i relation till Sveriges budget då?
* ***(Sveriges budget 2023: 105 miljarder euro)*** (exklusive kommuner)
* ***(Tysklands budget 2023: 445 miljarder euro)***
* Ändå ganska låg budget med tanke på att Tyskland är mycket större än Sverige. En av anledningarna till detta: Tyskland är en federation (varje “delstat” har sin egen budget). Detta är den federala budgeten, varje delstat har sin egna budget
* Om EU skulle ses som ett land innebär det att de har en väldigt låg budget

Vilka inkomster har EU som gör att pengar pumpas in i samarbetet?

\
* Finns flera olika, men denna är den största.
* ***BNI-avgiften utgör ca 70% av EU:s budget*** 
* BNI = Bruttonationalinkomst
* ***Även tullar, moms m.m.***
* Tullar uppenbar koppling till EU:s yttre gränser. EU vill gärna ha sina egna skatter, eftersom det nu är EU-länderna som ger EU pengar så innebär det att EU:s medlemsländer får lite makt. EU skulle gärna se att varje land skulle ge ex. 1% direkt till EU (då skulle de kunna skapa en egen budget baserat på vad de själva får till). 

Vilka tre stora delar går EU:s utgifter till?

\
\
\
* ***Naturresurser och miljö (till stor del jordbruksstöd), ca 33%***


* ***Regionalstöd + social sammanhållning*** *(=pengar till fattigare delar av Europa,* ***till stor del stöd till regioner, ofta fattiga), ca 33%***
* ***Forskning, administration, gränsförvaltning m.m.***

Två tredjedelar av EU:s utgifter gå åt till något särskild? Vad?

\
* ***Regionalstöd + social sammanhållning*** *(=pengar till fattigare delar av Europa,* ***till stor del stöd till regioner, ofta fattiga), ca 33%***
* Finns en omfördelningstanke i EU - de rika länderna ska ge till de fattiga (ex. Sverige går aldrig + på EU rent budgetmässigt. Vi betalar mycket p.g.a. vi är ett rikt land och vi saknar riktigt fattiga regioner). Alltså utjämningstanke, även om det inte bör ses som ett bistånd. 
* Social sammanhållning = en tanke om att hela EU ska hänga ihop, inte fraktioneras upp utan alla i EU ska vara “solidariska” med varandra
* ***Naturresurser och miljö (till stor del jordbruksstöd), ca 33%***
* Stödet till jordbruket har sjunkit väldigt - tidigare har uppemot 80% av budgeten gått till jordbruket, men numera enbart ⅓ ca
* Ex. Frankrike, Polen (om Ukraina kommer med skulle de exempelvis på en väldig massa jordbruksstöd förmodligen p.g.a. deras stora produktion)

Vad går EU:s budget till (relativt stor del) utöver de två tredjedelarna med regionalstöd + soc. sammanhållning samt naturresurser och miljö?

\
* ***Forskning, administration, gränsförvaltning m.m.***
*  Finns en mängd saker av olika slag utöver detta som bekostas av EU. Gällande gränsförvaltning påverkas ex. Italien, Spanien, Grekland m.m
* Ex. migration och satsningar på säkerhet/försvar har ökat på senare år (anslagen budgetmässigt)

Ge några exempel på andra områden som EU verkar inom och som de därför spenderar en del pengar på!

\
* ***Ex. på andra områden där EU verkar:***
* ***Brottsbekämpning***
* ***Asylpolitik***
* Ex. Europol
* ***Konsumentskydd***
* Man ska veta vad man betalar för, hälsoskadliga ämnen ska inte finnas i produkter m.m. (EU-standard…) . Ex. “gratis” att surfa inom EU.
* ***Konkurrensfrågor***
* Motverka monopol m.m. Det ska råda konkurrens på marknaden.
* ***Fiskekvoter***
* Handlar både om fiskerätter och miljö (inte fiska ut olika arter m.m.)

På vilka tre nivåer kan beslut inom EU fattas på/EU-frågor?

\
* ***Vissa frågor bestäms* __*endast på EU-nivå*__**
* ***Vissa frågor både på EU-nivå och nationell nivå***
* ***Andra frågor bestämd endast på nationell nivå***

Ge exempel på frågor som enbart bestäms på EU-nivå!

\
* ***Vissa frågor bestäms* __*endast på EU-nivå*__**
* D.v.s. i dessa frågor får varje land inte ha en egen politik
* ***T.ex konkurrensfrågor***
* Ex. debatt Sverige/Finland ang miljöfrågor (skog och kalhyggen). Man får ex inte ge bättre villkor till sitt egna lands företag

Ge exempel på frågor som både bestäms på EU-nivå och på nationell nivå!

\
* ***Vissa frågor* __*både på EU-nivå och nationell nivå*__**
* ***T.ex. asylpolitiken***
* D.v.s. frågor där parlamentet har en uppfattning, men där man även lyssnar till de nationella parlamenten

Ge exempel på frågor som enbart bestäms på nationell nivå!

\
* ***Andra frågor bestämd* __*endast på nationell nivå*__**
* ***T.ex skatter och utbildningssystem***
* Vi bestämmer själva hur högt skattetrycket ska vara, hur utbildningssystemet ska utformas m.m. Dock anpassar man sig ofta efter en standard, ex. ang. utbildning. 

Vad måste uppfyllas för att gå med i EU? Finns utrymme för förhandling?

\
* ***Uppfyller Köpenhamnskriterierna (1993):***
* Ingen förhandling kring detta, de *ska* vara uppfyllda. Det enda som kan förhandlas är sådant som ansökningstid och omställningar, men inte kriterierna i sig. 

Vilka tre områden handlar Köpenhamnskriterierna om?

\

1. **Politik** (ska vara demokratiskt, demokratiska välfungerande system, lite korruption, självständiga domstolar m.m.)

* Landet ska vara en stabil demokratisk rättsstat som respekterar MR och ger skydd till minoriteter. Man ska ha väletablerade institutioner som demokratisk skyddsmur.


2. **Ekonomi (**balans i ekonomin, inte enorma skulder, ingen stor svart marknad m.m. Behöver inte vara ett *rikt* land, men ekonomin och den fria marknaden måste fungera).

* Landet ska ha en fungerande marknadsekonomi. Till detta skall man ha förmåga att kunna hantera konkurrens från andra EU-länder.


3. **Administration** (staten måste vara välfungerande hela vägen in i mål, myndigheterna ska vara stabila och väletablerade, ex. för att de EU-bidrag som landet får måste kanaliseras på rätt sätt)

* Landet ska kunna hantera EU:s lagar och regler.

Vad blir den “sista instansen” för ett land att bli medlem i EU, även om den uppfyller Köpenhamnskriterierna?

\
* ***EU och EU-länderna godkänner att landet blir medlem***
* **Enhälligt** beslut (alla måste säga ja). Ex. Grekland har satt käpparna i hjulet för Nordmakedonien att bli kandidat, Grekland och Cypern kommer knappast tillåta Turkiet. 
* Det räcker inte med att uppfylla kraven, utan man måste godkännas också. 
* Det är Kommissionen som ger förslag och ministerrådet som godkänner om ett land ska få inleda förhandlingar om medborgarskap. När beslutet ska fattas är EU-parlamentet en sista instans, de har även vetorätt. Om landet får ja måste de nationella parlamenten godkänna landet.
* Man måste för att få gå med acceptera EU-lagstiftningen: ***Acquis Communautaire*** (unionens regelverk)

Vilka två perspektiv kan man ha på EU:s utvidgning?

**Två perspektiv på varför EU-samarbetet har utvidgats:**

\
* **Intergovernmentalismen***:* Betonar medlemsländernas regeringar som en viktig kraft, de inser vinsten av att samarbeta och ha enhetliga lagar (fördrag(
* **Neofunktionalism**: Betonar att företag och EU:s överstatliga institutioner driver på utvidgningen, man vill underlätta handel.

Nämn kort tre skäl för EU:s utvidgning!

Ekonomiska, säkerhetspolitiska, integrationsmässiga

Beskriv ekonomiska skäl till att EU utvidgas!

\
* **Ekonomiska skäl:** Större beroende av samarbete i en global konkurrenssituation. EU blir en ekonomisk maktfaktor som ingen kan bortse ifrån.

Beskriv säkerhetspolitiska skäl till att EU utvidgas!

\
* **Säkerhetspolitiska skäl**: Gemensamma institutioner = lättare att utbyta information och hindra organiserad brottslighet och terrorism i Europa. EU har dock ingen egen armé, och har haft svårt att skydda sin gräns. Gällde hur viktigt det är har de politiska ambitionerna varierat. 

Beskriv integrationsmässiga skäl till att EU utvidgas!

\
* **Integrationsskäl**: Tanken om ett enat Europa, skapandet av en europeisk identitet. Den nationella identiteten är dock dominerande inom samarbetet men man har som mål att fler i Central- och Östeuropa ska känna sig som européer.