Etik & moral

Pliktetik, konsekvensetik, sinnelagsetik & dygdetik

Etik

Teorierna bakom vad som är gott handlande - det vi tänker.

Moral

Våra handlingar i praktiken - det vi gör.

Etikens 4 huvudformer

(1) Pliktetik (2) Konsekvensetik (3) Sinnelagsetik (4) Dygdetik

Vi använder en kombination av dessa olika sätten att resonera & tänka etisk. Kännedom om de olika modellerna hjälper oss att ta ställning & göra medvetna val.

Pliktetik

Handlar om att regler & plikter hjälper människor leva moraliskt rätt. Till exempel: att inte döda, stjäla, ljuga & vara otrogen. Regler kan dock krocka.

Immanuel Kant - Plikt & förnuft

Förnuftet & plikter ska gå före känslor. Känslor ska inte styra handlandet.

Morallagen

Absolut befallande normer. Vissa handlingar är alltid principiellt rätt eller fel.

Kategoriska imperativet

Plikter, befallning eller uppmaningar som är absoluta, utan villkor eller undantag. Allmänlagsprincipen: “Handla alltid så att din handling kan upphöjas till en allmän lag.” Humanitetsprincipen: “Handla så att du aldrig behandlar någon människa bara som ett medel utan alltid som ett mål.” (Utnyttja aldrig andra personer)

Prima facie-plikter

Plikter som gäller vid ett första ögonkast (t.ex. att inte ljuga eller att rädda liv). Moraliska förpliktelser som kan åsidosättas om de krockar med en viktigare plikt.

Faktiska plikter

Den plikt som väger tyngst i den specifika situationen & som faktiskt bestämmer hur vi bör handla (t.ex. att skydda liv blir en faktisk plikt som går före plikten att tala sanning).

Konsekvensetik

Konsekvenserna av en handling avgör om handlingen är rätt eller fel. Handlar om att försöka förutse konsekvenser som till exempel lycka, kärlek, frihet, rättvisa. Kan vara rätt att stjäla om konsekvenserna är goda. Dock svårt att veta vad konsekvenserna blir. Konsekvenserna för mig eller hela världen? Nu eller på lång sikt? Egoism - Gruppegoism - Altruism - Univeralism.

Utilitarism

Största möjliga lycka för det största möjliga antal människor. Bentham: Klassisk - formulerade principen om att maximera lycka & minimera smärta genom en moralisk kalkyl (beräkna handling är rätt / fel → väga positiva & negativa konsekvenser). Stuart Mill: Vidareutvecklade teoin - betonade kvaliteten på lycke & skilde mellan högre / intellektuella & lägre njutningar. Singer: Teorin bör även innefatta djur.

Intellektuella njutningar vs. lägre njutningar

Sinnelagsetiken

Tanken & avsikten som räknas - avgör om handlingen är rätt eller fel. Exempel: stjäla medicin för att rädda döende släkting, men råkar stjäla fel medicin → släktingen avlider. Goda avsikter leder inte alltid till goda handlingar. Om man vill gott, har man då inget moraliskt ansvar för handlingen?

Dygdetik

Aristoteles. Dygder hjälper oss leva ett gott moraliskt liv. Vi lär oss dygderna under livets gång från förebilder som t.ex. föräldrar, syskon, vänner & grannar. När vi finner njutning i att göra gott har blivit goda människor. Öva upp dygder i livet tills goda handlingar känns helt naturliga & uppenbara. Vi följer vår sanna mänskliga natur när vi handlar helhjärtat. Det ska inte finns konflikt mellan plikt & begär, utan de ska fungera tillsammans. Handlar om att hitta en gyllene medelväg mellan brist & överskott i karaktärsdrag. Exempel: Snål - Givmild - Slösaktig

Exempel på dygder

Mod, ärlighet, hjälpsamhet, uthållighet, klokhet & rättvisa

Autonomiprincipen

Individers rätt till självbestämmande & frihet att fatta sina egna beslut, agera enligt sina egna önskemål, så länge det inte skadar andra. Patienter ska ha rätt att ge sitt informerade samtycke till medicinska behandlingar & ingrepp.

Godhetsprincipen

Handlar om att inte orsaka skada & bidrag till välbefinnande

Patientlagen

1 § Självbestämmande

Patientens självbestämmande & integritet ska respekteras.

2 § Krav på samtycke

Hälso- & sjukvård får inte ges utan patientens samtycke om inte annat följer av denna eller någon annan lag (t.ex. medvetenlös, livsfara, smitta / isolering, barn, psykisk ohälsa). Innan samtycke inhämtas ska patienten få information enligt 3 kap.

Patienten får när som helst ta tillbaka sitt samtycke.

Rättviseprincipen

Att fördela resurser, möjligheter & bördor på ett rättvist sätt i samhället.

Tillämpning: Principen tillämpas främst vid fördelning av ekonomiska resurser & tillgång till opartiska rättsprocesser.

Detta utgör grunden för att garantera individens skydd mot statliga övergrepp & säkerställa en jämlik spelplan för alla medborgare.

Rätt till advokat

I Sverige är rätten till ett juridiskt biträde bärande för att säkerställa en rättvis rättsprocess:

• Offentlig försvarare: Vid misstanke om allvarligare brott har du rätt till en advokat som betalas av staten.

• Fri rättegångshjälp: Garanterar att även resurssvaga individer kan ta tillvara sina juridiska rättigheter.

Rättegångsbalken

Misstänkt som är anhållen eller häktad ska alltid erbjudas offentlig försvarare vid första förhöret.

Okunnighetens slöja - John Rawls 

Att utforma ett rättvist samhälle genom att placera beslutsfattare bakom en hypotetisk slöja av okunnighet.

Hur det fungerar

Ingen vet sin framtida sociala status, klass, kön, etnicitet, hälsa eller intelligens. Detta tvingar fram opartiska beslut eftersom ingen vill riskera att missgynnas.

John Rawls filosofi

Rättvisa definieras som skälighet & opartiskhet.

Rättviseprinciperna

Enligt Rawls skulle förnuftiga människor bakom slöjan enas om två grundläggande principer - frihetsprincipen & differensprincipen.

Frihetsprincipen

Alla ska garanteras grundläggande fri- & rättigheter, såsom yttrandefrihet & personlig säkerhet.

Differensprincipen

Skillnader i makt & resurser är godtagbara endast om de leder till största möjliga fördel för de sämst ställda.

Människovärdesprincipen

Varje individ har ett inneboende & okränkbart värde, oavsett kön, etnicitet, religion eller andra egenskaper. Principens innebördDetta värde tillkommer alla människor enbart i kraft av att de är människor & kan aldrig tas ifrån dem.

Principen utgör grunden för vårt gemensamma rättssamhälle:

• Rättigheter: Grund för mänskliga rättigheter, t.ex. FN:s deklaration.

• Skyddsbehov: Understryker vikten av att förhindra tortyr & slaveri.

FN:s deklaration

Utgör det globala fundamentet för att förhindra alla former av kränkningar.

Religion & etik

Alla livsåskådningar har en etik. Religioners etiska regler återfinns i litteraturen & lyfts fram i ritualer, högtider & undervisning. Islams etik utgår från Koranen & sunnan. Profeten ﷺ - moralisk förebild. Generositet & rättvisa betonas, t.ex.

Hinduism & buddhism betonar icke-våld, bevaring av liv kärleksfullt - förespråkar altruism. Judendomen & kristendomen har 10 budord. Kärlek till medmänniskor.

Teorierna & fördjupning

Fokusera på teorierna & användandet av dem vid argumentation! För- & motargument: Varje etisk teori kan användas både för & emot en fråga. I dilemman som abort, dödshjälp & dödsstraff finns det alltid konsekvenser som talar för respektive emot.

Undersöka olika religioners hållning genom att besöka samfundens egna hemsidor för att se deras syn på t.ex. abort.

Flera olika perspektiv

Glöm inte att belysa ert valda dilemma utifrån flera olika infallsvinklar:

• Ekonomiska intressen

• Politiska aspekter

• Tradition & kultur