Ekonomins grunder

Ekonomiska system

Ett ekonomiskt system beskriver hur produktion, distribution och fördelning av varor och tjänster fungerar i ett samhälle.

Självförsörjningssystem

• I ursprungliga samhällen var människor ofta självförsörjande.

• Det betyder att man producerade det man själv behövde och konsumerade.

• Exempel: Under stenåldern kunde människor leva av det de själva jagade och samlade.

Bytesekonomi

• När människor blev bofasta behövde de fler och mer avancerade produkter.

• Då utvecklades bytesekonomi.

• Man bytte varor eller tjänster mot andra varor eller tjänster.

Marknadsekonomi

• Marknadsekonomi, eller kapitalism, är det vanligaste ekonomiska systemet i världen.

• Pengar används som betalningsmedel och varor säljs på en marknad.

• Priser bestäms av utbud och efterfrågan.

• Samspelet mellan utbud och efterfrågan kallas marknadskrafter.

• Marknadskrafterna påverkar också hur mycket som ska produceras.

• Viktiga kännetecken:

  • Privat ägande

  • Konkurrens

  • Individens strävan efter bättre ekonomiska villkor

Konkurrens

• Företag konkurrerar om att göra bra produkter till låga priser.

• Företag som lyckas bäst får lättare sålt sina produkter.

• Konkurrenterna försöker då förbättra sina produkter och sänka priserna.

• På så sätt kan hela samhället gynnas av konkurrensen.

Planekonomi

• Staten styr ekonomin genom politiker och myndigheter.

• Staten bestämmer bland annat:

  • Priser på varor och tjänster.

  • Hur mycket som ska produceras.

• Det är politiska beslut, inte människors efterfrågan och företagens vinstintresse, som styr ekonomin.

• Var vanligt i kommunistiska stater, till exempel under Sovjetunionen.

• Planekonomi har ofta fungerat sämre än marknadsekonomi, bland annat eftersom staten kan ha svårt att veta vad människor behöver och hur mycket som ska produceras.

Blandekonomi

• Blandekonomi betyder att flera olika ekonomiska system finns samtidigt i ett samhälle.

• Marknadsekonomi är oftast det system som dominerar.

• Det kan även finnas:

  • Självförsörjning – man producerar själv det man behöver.

  • Byteshandel – man byter varor och tjänster med varandra.

  • Planekonomiska inslag – staten bestämmer och styr delar av ekonomin.

Exempel på planekonomiska inslag:

• Militären – staten köper och styr militära tjänster.

• Offentlig sektor, till exempel:

  • Skola

  • Sjukvård

  • Forskning

marknadskrafter

• Efterfrågan = köparna vill köpa en vara.

• Utbud = säljarna erbjuder varan.

• Lägre pris → större efterfrågan.

• Högre pris → större utbud.

• Sambandet mellan utbud och efterfrågan kallas marknadskrafter.

Perfekt marknad

På en perfekt marknad finns:

• Full öppenhet – alla kan ta reda på vilka priser olika säljare har.

  • Då kan köparen välja att köpa varan där den är billigast.

• Fri konkurrens – säljarna konkurrerar om kunderna och köparna konkurrerar om varorna och tjänsterna.

Jämviktspris

• Jämviktspris är när utbud och efterfrågan är lika stora.

• Exempel:

  • 100 personer vill köpa en vara.

  • Företagen vill sälja 100 varor.

  • Priset är 50 kr.

  • → 50 kr är jämviktspriset.

Priselasticitet

• Priselasticitet visar hur mycket efterfrågan förändras när priset ändras.

• Hög priselasticitet:

  • Priset ändras → efterfrågan ändras mycket.

  • Exempel: En vara som många kan välja bort eller ersätta med något annat.

• Låg priselasticitet:

  • Priset ändras → efterfrågan ändras lite.

  • Exempel: En vara som människor behöver köpa även om priset ökar.

Marknadskrafter styr produktion

• Marknadskrafterna hjälper till att bestämma:

  • Vad som ska produceras.

  • Hur mycket som ska produceras.

  • Till vilket pris varorna och tjänsterna ska säljas.

• Systemet fungerar till stor del av sig självt genom utbud och efterfrågan.

Exempel – paprika och tomater:

• Efterfrågan på paprika ökar → priset på paprika stiger.

• Efterfrågan på tomater minskar → priset på tomater sjunker.

• Odlare märker detta och börjar odla:

  • Fler paprikor.

  • Färre tomater.

• På så sätt styr efterfrågan och priserna vad företagen producerar.

Subsitutvaror och priselasticitet

• Substitutvaror är varor som kan ersätta varandra.

• Om det finns många substitut → högre priselasticitet.

• Om priset på en vara ökar:

  • Konsumenterna kan välja en substitutvara istället.

  • Efterfrågan på den dyrare varan minskar.

  • Konsumtionen av den vanliga varan minskar.

• Ju fler alternativ det finns, desto lättare är det för konsumenterna att byta vara.

När konkurrensen inte fungerar

• Det råder sällan perfekt konkurrens på marknaden.

• Vissa säljare eller köpare kan vara så stora att de kan påverka priset.

• Därför når priset ibland inte det pris som skulle ha uppstått vid perfekt konkurrens.

• Storleken och marknadsmakten hos en aktör kan alltså påverka pris och utbud

Monopol

• Monopol betyder att det bara finns en enda säljare på marknaden.

• Företaget har då stor makt över priset.

• Priset behöver inte bli jämviktspriset som på en marknad med fri konkurrens.

• Företaget kan sätta ett högre pris, även om det leder till att färre köper varan.

• Ett företag kan få monopol genom att konkurrera ut andra företag.

• Monopol kan vara lagligt.

• Det kan vara svårt för nya företag att komma in på marknaden eftersom det finns hinder för konkurrens.

Oligopol

• Oligopol betyder att ett fåtal företag dominerar marknaden.

• Företagen står för en stor del av utbudet och kan därför påverka priset.

• Det kan vara negativt för konsumenterna eftersom priserna kan bli högre.

Priskartell

• Företag kan samarbeta och komma överens om att sätta högre priser.

• Detta kallas en priskartell.

• Konsekvenser:

  • Konsumenterna får betala mer.

  • Billigare alternativ kan försvinna.

  • Konkurrensen på marknaden minskar.

• Karteller är förbjudna enligt konkurrenslagstiftningen.

• EU har också regler som ska skydda konkurrensen.

• EU-kommissionen övervakar att EU konkurrensregler följs.

Monopolistisk konkurrens

• Monopolistisk konkurrens betyder att företag försöker skapa en unik produkt genom till exempel marknadsföring.

• Företaget vill få kunderna att uppfatta produkten som annorlunda än konkurrenternas.

• Exempel:

  • Ett företag marknadsför sin tvål som speciellt anpassad för känslig hud.

  • Kunderna kan då uppfatta tvålen som unik.

  • Företaget kan därför få större möjlighet att påverka priset.

• Ju mer unik produkten uppfattas, desto svårare blir det för kunderna att byta till en annan produkt.

Kollektiva nyttigheter och miljöproblem

• Kollektiva nyttigheter är sådant som många människor kan använda, till exempel ren luft och rent vatten.

• Ett problem är att produktion kan leda till föroreningar som skadar miljön.

• Marknaden har inte alltid någon mekanism som automatiskt hindrar miljöförstöring.

Tre sätt att minska miljöförstöringen

• Lagstiftning

  • Staten kan förbjuda eller begränsa miljöfarlig verksamhet.

• Utsläppsrätter

  • Företag får köpa rätten att släppa ut en viss mängd koldioxid (CO₂).

  • Inom EU finns en marknad för utsläppsrätter.

  • Företagen får då ett ekonomiskt motiv att utveckla teknik som minskar utsläppen.

• Miljöskatt

  • Staten kan lägga en skatt på miljöfarliga utsläpp eller produkter.

  • Då blir miljöfarliga alternativ dyrare.

  • Det kan göra att människor och företag väljer mer miljövänliga alternativ.

Kreditmarknaden

• Kreditmarknaden är den marknad där människor och företag lånar pengar.

• När man lånar pengar betalar man ränta till banken eller kreditinstitutet.

• När man behöver ett lån kan man jämföra olika banker utifrån:

  • Ränta

  • Avgifter

  • Service

Amortering

• Amortering betyder att man betalar tillbaka på själva lånet.

• När lånet blir mindre → blir även räntekostnaden lägre.

• Därför minskar räntekostnaderna successivt när man amorterar.

Varför är kreditmarknaden viktig?

• En fungerande kreditmarknad är viktig för att samhället ska fungera.

• Företag behöver kunna låna pengar för investeringar.

• Privatpersoner kan behöva låna till exempelvis en bostad.

Finanskriser

• Finanskriser kan uppstå när banker och andra kreditinstitut lånar ut för mycket pengar.

• Om låntagarna inte kan betala tillbaka lån och räntor kan banker få stora ekonomiska problem.

• Det kan i sin tur påverka hela samhällets ekonomi.

Arbetsmarknaden

• Arbetsmarknaden är där arbetstagare säljer sin arbetskraft till arbetsgivare.

• Priset på arbetskraft är lönen.

• Konkurrensen på arbetsmarknaden är inte helt fri eftersom löner till stor del bestäms genom avtal.

Fackföreningar

• Arbetstagare går ihop i fackföreningar.

• Facken förhandlar med arbetsgivarna om bland annat löner och arbetsvillkor.

• Syftet är bland annat att hindra löner från att pressas ned för mycket när det finns många arbetssökande.

Arbetsgivarorganisationer

• Arbetsgivare går också ihop i arbetsgivarorganisationer.

• De förhandlar med facken om löner och arbetsvillkor.

• De vill bland annat undvika att arbetsgivare bjuder över varandra när det råder brist på arbetskraft.

En lugn arbetsmarknad

• Hela samhället tjänar på en stabil och lugn arbetsmarknad.

• Genom avtal blir det lättare att planera ekonomin för framtiden.

• Arbetsgivare vågar då:

  • Anställa fler personer.

  • Investera i nya projekt och byggen.

Organisationsgrad

• I Sverige är många anställda medlemmar i en fackförening.

• Därför säger man att Sverige har en hög organisationsgrad.

Länder med låg organisationsgrad

• I länder där få är med i fackföreningar är det vanligare att:

  • Det finns färre kollektivavtal.

  • Det saknas lagstadgade minimilöner eller att de är mindre vanliga.

  • Fackföreningar har mindre inflytande.

Aktiemarknaden

• På aktiemarknaden köps och säljs aktier.

• En aktie är en liten andel av ett aktiebolag.

  • Äger du en aktie → äger du en liten del av företaget.

Aktiebolag

• Aktiebolag blev vanliga under 1800-talet.

• Ägarna har begränsat ekonomiskt ansvar.

• Om företaget går i konkurs:

  • Ägaren kan förlora värdet på sina aktier.

  • Ägaren behöver normalt inte betala företagets skulder med sina privata pengar.

• Detta gjorde det lättare att få människor att vilja bli delägare i företag.

Stockholmsbörsen

• Många svenska aktier köps och säljs på Stockholmsbörsen.

• Där handlas även bland annat:

  • Optioner

  • Terminer

Optioner och terminer

• Option = en rättighet att i framtiden köpa eller sälja aktier till ett bestämt pris.

• Termin = ett avtal om att köpa eller sälja aktier vid ett framtida datum till ett pris som bestäms i förväg.

  • Exempel: Man bestämmer idag att aktier ska köpas om 3 månader till ett visst pris.

Nyemission

• Ett företag som behöver pengar kan:

  • Låna pengar på kreditmarknaden.

  • Göra en nyemission.

• Nyemission betyder att företaget skapar och säljer nya aktier för att få in pengar.

Insider

Insider

• På aktiemarknaden ska det finnas så mycket konkurrens och öppenhet som möjligt.

• Alla ska kunna få information om hur företagen går.

• Personer som arbetar i eller har särskild insyn i ett företag kan ha mer information än andra.

• Dessa personer kallas insiders.

• Det finns särskilda regler för insiderhandel.

Myndigheter

Finansinspektionen och Ekobrottsmyndigheten arbetar bland annat för att aktiemarknaden ska fungera på ett sunt och lagligt sätt.

BNP – Bruttonationalprodukt

• BNP är värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.

• BNP visar alltså hur mycket som produceras i landet.

• BNP är det mått som oftast används i ekonomisk statistik.

BNI – Bruttonationalinkomst

• BNI är värdet av alla inkomster som tillhör landets invånare och företag under ett år.

• BNI påverkas av inkomster som kommer från andra länder och pengar som går till andra länder.

Skillnaden mellan BNP och BNI

• BNP räknar produktion inom landet.

• BNI räknar inkomster som tillhör landet.

• Om ett svenskt företag ägs av ett utländskt företag kan produktionen räknas med i Sveriges BNP, men en del av inkomsten går till den utländska ägaren och räknas därför inte in i Sveriges BNI.

• Räntor som betalas till utlandet → BNI minskar.

• Räntor som kommer från utlandet → BNI ökar.

• I de flesta länder ligger BNP och BNI ganska nära varandra.

• Om ett land har mycket utlandsägda företag kan BNI vara betydligt lägre än BNP.

BNP per capita

• BNP visar hur stor ett lands ekonomi är.

• För att jämföra levnadsstandarden mellan länder räcker det inte att bara titta på BNP.

• Man behöver ta hänsyn till hur många människor som ska dela på landets ekonomi.

• BNP per capita betyder BNP per person.

  • Man räknar: BNP ÷ antal invånare.

• BNP per capita ger en uppfattning om den genomsnittliga inkomsten/ekonomiska nivån per person.

• BNP per capita är ungefär jämförbart med BNI per capita.

• När man jämför länder måste man också ta hänsyn till prisnivån.

  • Samma mängd pengar kan räcka till olika mycket i olika länder.

Jämföra BNP per capita över tid

• Det kan vara svårt att jämföra BNP över flera år eftersom pengarnas värde förändras.

• Inflation gör att priserna stiger och BNP kan öka även om levnadsstandarden egentligen inte har blivit bättre.

• Exempel:

  • BNP ökar med 20 % på grund av inflation.

  • Befolkningen är ungefär lika stor.

  • Då kan det se ut som att BNP per capita och levnadsstandarden har ökat.

  • Men egentligen har vi kanske inte fått mer att köpa för pengarna.

• Därför måste man räkna bort effekten av inflation när man jämför BNP över tid.

• Då får man en bättre bild av om den verkliga ekonomiska utvecklingen och levnadsstandarden har förändrats.

BNP per capita som välfärdsmått

• BNP per capita används för att mäta ett lands produktionsförmåga, men också som ett ungefärligt mått på välfärd.

• BNP har dock flera brister som välfärdsmått.

Miljö och resurser

• All produktion räknas in i BNP, även produktion som kan vara dålig för miljön.

• BNP tar inte hänsyn till hur mycket icke-förnybara resurser som används.

• Ett land kan alltså få högre BNP samtidigt som miljön försämras.

BNP som välfärdsmått

Produktion som inte räknas

• Vissa saker som människor producerar hemma räknas inte in i BNP.

• Exempel:

  • Barnpassning hemma.

  • Äldrevård hemma.

  • Sjukvård hemma.

  • Odling för eget behov.

• Självhushållning och byteshandel räknas därför inte med i BNP.

• Fattiga länder kan därför se fattigare ut än de egentligen är.

Mått på välfärd

Jämlikhet

• BNP per capita visar bara en genomsnittlig nivå.

• Det säger inget om hur inkomsterna är fördelade.

• Ett land kan ha hög BNP per capita men samtidigt ha stora ekonomiska skillnader mellan människor.

Fritid

• BNP tar inte hänsyn till hur mycket fritid människor har.

• Om människor arbetar mindre men har samma BNP per capita kan välfärden ändå ha ökat.

Offentlig sektor

• Det kan vara svårt att mäta värdet av offentliga tjänster, eftersom exempelvis skola och sjukvård ofta är gratis för användaren.

HDI – ett annat mått på välfärd

• HDI är ett vanligt mått som används tillsammans med BNP per capita.

• HDI mäter flera saker:

  • BNP per capita → materiell välfärd

  • Medellivslängd → hälsa

  • Läskunnighet och utbildning → utbildningsnivå

• Ett högt HDI betyder oftast:

  • God materiell välfärd

  • God hälsa

  • God utbildning

GII – jämställdhet mellan könen

• GII används för att mäta ojämlikhet mellan kvinnor och män.

• GII bygger bland annat på:

  • Hälsa, exempelvis situationen kring barnafödande

  • Kvinnors självbestämmande och politiska inflytande

  • Kvinnors deltagande på arbetsmarknaden

• Ett lägre GII innebär större jämställdhet mellan könen.

Inkomster och förmögenheter

• Förmögenhet = värdet av alla tillgångar minus skulder.

  • Tillgångar kan till exempel vara pengar på banken, bostad och aktier.

• Inkomst = pengar som kommer in, till exempel lön och bidrag.

• Om inkomsterna är större än utgifterna kan man spara pengar.

  • Då ökar förmögenheten.

Inkomst och förmögenhet är inte samma sak

• Man kan ha hög inkomst men liten förmögenhet.

• En person med hög inkomst kan ändå ha mycket skulder och därför vara relativt fattig.

• Vanligtvis har personer med höga inkomster också större förmögenheter.

Jämföra levnadsstandard

• När man jämför människors levnadsstandard mellan länder tittar man bland annat på inkomster efter skatt och bidrag.

• Det visar bättre hur mycket pengar människor faktiskt har kvar att leva på.

Fördelning av inkomster och förmögenhet

• Ginikoefficienten används för att mäta hur jämnt eller ojämnt inkomster är fördelade.

• Skalan går från 0 till 1:

  • 0 = alla hushåll har lika stora inkomster.

  • 1 = ett hushåll har alla inkomster.

• Sveriges ginikoefficient för inkomster är ungefär 0,28.

  • Det betyder att Sverige har en relativt jämn inkomstfördelning.

Förmögenheter

• Ginikoefficienten för förmögenheter i Sverige är ungefär 0,9.

• Det visar att förmögenheter är mycket mer ojämnt fördelade än inkomster.

• Några personer/hushåll äger alltså en mycket stor del av den totala förmögenheten.

Tillväxt

• Ekonomisk tillväxt betyder att BNP ökar.

• Det innebär att produktionen ökar i ett land eller i världen.

• Om befolkningen samtidigt ökar lika mycket kan BNP per capita vara oförändrad.

• För att minska fattigdomen behöver vi global ekonomisk tillväxt.

  • Världens BNP måste öka snabbare än befolkningen.

Problemet med tillväxt

• Ökad produktion kräver ofta mer naturresurser.

• Mer produktion kan därför leda till större belastning på miljön.

• Målet är att minska fattigdomen utan att förstöra miljön.

Människor måste lösa fattigdomsproblemet utan att slita på miljön. t.ex.

• Ökad produktion kräver ofta mer naturresurser.

• Mer produktion kan därför leda till större belastning på miljön.

• Målet är att minska fattigdomen utan att förstöra miljön.

Tillväxt och produktionsfaktorer

För att kunna producera varor och tjänster behövs produktionsfaktorer:

• Arbetskraft – människors arbete.

• Realkapital – redskap, maskiner, transportmedel och datorer som används i produktionen.

• Råvaror – exempelvis trä, olja och metaller.

Arbetskraftsintensiv och kapitalintensiv produktion

• Arbetskraftsintensiv = produktionen använder mycket arbetskraft jämfört med realkapital.

  • Exempel: restauranger, utbildning och sjukvård.

• Kapitalintensiv = produktionen använder mycket realkapital, till exempel maskiner och teknik.

• Rika länder har ofta mer kapitalintensiv produktion eftersom de har tillgång till många maskiner och tekniska hjälpmedel.

• Fattigare länder har ofta mer arbetskraftsintensiv produktion.

Hur kan produktionen öka?

• Ökad mängd produktionsfaktorer

  • Till exempel fler arbetare, fler maskiner eller mer råvaror.

• Ökad produktivitet

  • Man får ut mer produktion med samma mängd resurser.

  • Exempel: bättre teknik eller effektivare arbetsmetoder.

Ökad mängd produktionsfaktorer

• öka mängden arbetskraft, realkapital och råvarro så kommer BNP att öka. Det är inte genom att öka mängden produktionsfaktorer man enklast får tillväxt, utan genom att utveckla produktionsfaktorerna så att produktiviteten ökar. T..ex. Folkmängden ökar och måste skaffa fler råvaror och realkapital för om det inte finns så ökar arbetslösheten.

Befolkningsökning

• När befolkningen ökar behövs fler jobb.

• För att undvika ökad arbetslöshet behöver samhället därför öka mängden:

  • Arbetskraft

  • Realkapital

  • Råvaror

• Det behövs alltså mer produktion för att kunna ge den växande befolkningen arbete och försörjning.

Ökad produktivitet:

Produktionsfaktorerna jobbar effektivare än tidigare. Varje timme producerar man mer än tidigare. Det hänger oftast ihop med teknologiska och vetenskapliga framsteg.

Recept för tillväxt= 

• kräver att vi använder och utvecklar ny teknik. Utveckla nya produkter och produktionsmetoder

• Finnas fungerande kreditmarknad: där man kan låna pengar till forskning och till investeringar

• Fysisk infrastruktur: kommunikationerna måste fungera för nya varor, ny teknik och ideer sprider sig snabbt. 

• politisk stabilitet: krig och politiska svängar avskräcker företagen från att investera

• utbildning: arbetskraften måste lära sig att använda och utveckla ny teknik

• öppenhet mot omvärlden. Vi kan ta del av vad som händer i andra länder för att lära oss. 

Strukturrationaliseringar

• En bransch kan få problem trots utbildning, forskning och bra teknik.

• En vanlig orsak är att produktionen blir för dyr jämfört med andra länder.

• Företag kan därför flytta produktionen till länder där lönerna är lägre för att kunna producera billigare.

• Det kan göra att företag i andra länder får svårt att konkurrera.

Vad är strukturrationalisering?

• Strukturrationalisering innebär att en bransch förändrar sin produktion för att kunna konkurrera bättre.

• Det kan handla om att:

  • Byta till nya produktionsmetoder.

  • Börja producera nya produkter.

  • Använda ny teknik för att bli mer effektiv.

• Målet är att branschen inte ska bli utkonkurrerad av andra länder.

Arbetslöshet

• Arbetslöshet innebär att en person söker arbete men inte får något.

• Om arbetslösheten är 5 % betyder det att 5 % av arbetskraften är arbetslösa.

• Arbetskraften består av personer som arbetar eller aktivt söker arbete.

• Pensionärer och personer som studerar räknas normalt inte som en del av arbetskraften.

Olika typer av arbetslöshet

• 
  

• Öppen arbetslöshet = personer som faktiskt är arbetslösa och söker arbete.

• Dold arbetslöshet = personer som egentligen saknar arbete men deltar i exempelvis arbetsmarknadsutbildningar.

• Staten kan erbjuda arbetslösa utbildning för att öka deras möjligheter att få arbete.

Långtidsarbetslöshet

• personer som varit arbetslösa under en längre tid.

Varför är arbetslöshet ett problem?

1. Samhällsekonomiskt

• Den arbetslöse skulle kunna arbeta och bidra till produktion och ekonomisk utveckling.

• Arbetslöshet innebär att samhällets arbetskraft inte används.

• Det kan därför ses som ett slöseri med resurser.

2. Socialt

• Arbetslöshet kan leda till socialt utanförskap.

• Man kan sakna arbetskamrater och gemenskap.

• Det kan också skapa en känsla av att inte behövas eller vara betydelsefull.

Nationalekonomier pratar om 2 typer av arbetslöshet

1. Strukturell arbetslöshet

2. Konjunkturell arbetslöshet

Strukturell arbetslöshet

• Strukturell arbetslöshet uppstår när arbetsmarknaden förändras och människor har svårt att anpassa sig.

• 
  

• Friktionsarbetslöshet = arbetslöshet när människor byter jobb och behöver tid för att hitta ett nytt.

• Säsongsarbetslöshet = arbete finns bara under vissa tider på året.

• Regional arbetslöshet = jobben finns i en region medan de arbetslösa finns i en annan.

• Förändringar i näringslivet = vissa branscher minskar eller försvinner medan andra växer.

• 
  

Odynamisk arbetsmarknad

• En odynamisk arbetsmarknad har svårt att anpassa sig när ekonomin och arbetslivet förändras.

• Då kan arbetslösheten bli högre och människor kan ha svårt att hitta nya jobb.

Dynamisk arbetsmarknad

På en dynamisk arbetsmarknad är det lättare att anpassa sig:

• Arbetskraften kan lätt utbilda sig vidare.

• Människor är flyttbenägna och kan flytta dit jobben finns.

• Lönerna är flexibla.

• Det är relativt lätt att anställa och säga upp personal.

• Det är lättare för invandrare att etablera sig på arbetsmarknaden.

Konjunkturell arbetslöshet

• Konjunkturell arbetslöshet beror på det ekonomiska läget.

• I en marknadsekonomi går ekonomin ofta i vågor:

  • Högkonjunktur → många har jobb och det är lättare att hitta arbete.

  • Lågkonjunktur → färre jobb och svårare att hitta arbete.

• Under lågkonjunktur har företag mindre att göra och kan därför behöva säga upp personal.

• Konjunkturell arbetslöshet kan bekämpas med ekonomisk politik.

• Målet är att göra lågkonjunkturer så milda och korta som möjligt.

Inflation

• Inflation innebär att priserna stiger och att pengarnas värde minskar.

• Vi får alltså betala mer för samma vara eller tjänst.

• Inflation behöver inte göra oss fattigare om lönerna ökar lika mycket som priserna.

Problem med hög inflation

• Valutans värde påverkas och pengarna blir mindre värda.

• Inflation gynnar låntagare eftersom deras skulder blir mindre värda i förhållande till priser och löner.

• Inflation missgynnar långivare, eftersom pengarna de får tillbaka har lägre värde.

Inflation och prismekanismen

• Hög inflation gör det svårare att se vilka varor som faktiskt blivit dyrare.

• Det blir alltså svårare att använda priserna för att avgöra vad som är dyrt eller billigt.

• Därför kan hög inflation göra prismekanismen mindre tydlig.

KPI

• KPI (konsumentprisindex) används för att mäta inflationen.

• SCB (Statistiska centralbyrån) undersöker hur priserna utvecklas.

• SCB tar varje månad fram ett KPI.

Hur fungerar KPI?

• Priserna på olika varor och tjänster förändras:

  • Vissa blir dyrare.

  • Andra blir billigare.

• SCB skapar en ”varukorg” med varor och tjänster som människor vanligtvis köper.

• SCB undersöker hur priset på denna korg förändras över tid.

• Innehållet i varukorgen anpassas efter vad människor faktiskt konsumerar.